Så kan de fattiga erövra världen

KRÖNIKA: ALEXANDRA PASCALIDOU2003-11-06

Till slut lyckades jag få min yngsta syster att börja på universitetet. I samma veva följde hon med när jag blev intervjuad av en journalist. Han undrade vad hon sysslade med och hon svarade stolt att hon studerade kriminologi. Journalisten frågade varför hon valt just kriminologi och min syster svarade tveksamt: ”Jag vet inte riktigt, kanske för att jag känner så många kriminella.”

Av:  Alexandra Pascalidou

End of discussion.

Högskolan ska breddas och få in fler studenter från grupper som normalt inte söker sig till högre utbildning. Frågan är hur invandrare, arbetarklass, skogsnissar och andra ska känna sig manade och välkomna till den akademiska världen?

Liknande mångfaldsambitioner uttrycks överallt.

I USA har den så kallade ”affirmative action”-politiken de senaste trettio åren framgångsrikt bidragit till den etniska blandningen på universiteten. Men fortfarande är överklassen överrepresenterad. Fattiga, vita barn från slummen har svårare att studera på universiteten än exempelvis latinos från välbärgade akademikerhem. Därför är det viktigt att vi inte stirrar oss blinda på etnisk bakgrund utan också tar hänsyn till klass och kön.

Fattiga förortsflickor med annan etnisk bakgrund, utan akademisk tradition i familjen, borde lockas och plockas. Ge dem förebilder. Ty de finns. Jag lovar. Jag är inte ensam om att komma från en familj utan en enda universitetspoäng. Turkiska tanten som städade i Rinkebyskolan när jag gick där har en dotter som tog examen på KTH. En svensk Fittjaflicka som växte upp i ett missbrukarhem utan böcker blev litteraturvetare.

Min kompis A som hängde på Rinkeby Fritidsgård när jag jobbade där läser på lärarhögskolan i Gävle. Det enda som krävdes för att övertyga honom om att han skulle klara universitetsstudierna var att jag gång på gång förlorade i Trivial Pursuit. Killen kunde allt – från kungar till kampsport. När han hade slagit mig och alla andra i alla frågespel vi kunde frambringa insåg han slutligen att han hörde hemma på en högskola.

På mina predikoturnéer försöker jag ingjuta mod och hopp i fattiga förortskids om att de kan erövra världen bara de studerar, satsar stenhårt och undviker knark och kriminalitet. Men det är alltid någon unge som blixtsnabbt förvandlar mig från predikant till hycklare med att säga: ”Det låter bra men kolla Kwamenas farsa, snubben är kemitekniker och sitter och stämplar i spärren. Kolla Siamak med sina studieskulder som tvingas flytta utomlands för att få jobb.”

De ser samhällets svagaste punkt och drar sina slutsatser. När samhället visar att högre studier lönar sig för alla, även för oss som saknar kontaktnät och klasskoder, rätt namn och adress, då kommer mångfalden att välla in över högskolorna.

Min lillasyster lämnade kriminologin och studerar nu på lärarhögskolan. Inte för att hon känner så många lärare utan för att hon fick chansen att vikariera i Rinkebys alla skolor och för att hon vet att hon sen kan få ett jobb. Det är därför vi arbetarklassbarn söker oss till högskolan. För att garanteras jobb och ett bättre liv än våra föräldrar fick. Inte för att odla vårt medfödda konstintresse.

Alexandra Pascalidou är journalist, författare och krönikör i ST Press.
Alexandra Pascalidou är journalist, författare och krönikör i ST Press.

Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA