Ulf Stureson vill ha både spelglädje och svärta i sin musik

KULTUR: KULTUR2003-07-29
Våren i Stockholm är blöt och grå när Ulf Stureson kommer runt hörnet till Skånegatan. Han kastar en blick genom skivaffären Pet Sounds skyltfönster. Regndropparna faller ned på oss och vi söker skydd på ett fik. Vi behöver en stilla plats.
Av:  Christian Örjestål

Café String på Södermalm i Stockholm har aldrig varit en stilla plats. Sorlet är ungt, vackert och högljutt. Mitt i detta lilla inferno av kaffe, musik och cigaretter slår vi oss ned. Och där, i stormens öga, hittar vi den; vår stilla plats.

”Jag behöver en stilla plats. Jag vill bara ha lite lugn och ro, där jag kan stanna kvar och det är bara jag. Jag behöver en tyst minut, bara tänka tills tankarna tar slut och inget mer finns kvar och det är bara jag.”
  Stilla Plats (Från albumet Allt jag ville säja)

Ulf Stureson är högaktuell med det kritikerrosade albumet Allt jag ville säja. Ett album som redan innan det släpptes utnämndes till en klassiker av tidningen Nöjesguiden.

Annat var det förr i tiden. Debutalbumet I overkligheten sågades av en recensent på Nöjesguiden som uppmanade läsarna att köpa en skiva med Per Gessle istället.

– Det kändes ju för jäkligt. Och jag som hade jobbat åt Nöjesguiden och allt och delat ut tidningar. Min syster hade också jobbat där och så får jag en sån där recension slängd över mig.

Systern ja, det är runt omkring henne som historien om Ulf Stureson byggs upp. Under en kort period av livet förlorade Ulf en nära vän, sin bror och till sist även sin syster i sjukdomar och olyckor. I låten Min syster frågar han sig vad hon skulle tänka om hon såg honom idag. I overkligheten är en närgången och intim tagning ur livets drama och det är först nu som Ulf har börjat kunna lyssna på den på ett någorlunda objektivt sätt.

– Det var en oerhört jobbig skiva att arbeta med. Det var hemskt för det mesta. Jag tvivlade på mig själv som låtskrivare, som sångare, jag var osäker på om den skulle kunna gå att sälja och när jag hörde att folk gillade den så kunde jag inte förstå det. Nu när jag lyssnar på den kan jag förstå dem. Den är både sorglig, glad och naken i sina bitterljuva melodier.

När I overkligheten var färdiginspelad orkade Ulf inte marknadsföra den. Skivan fick leva sitt eget liv – helt utan hjälp från dess skapare – och upplagan blev inte heller den största. Bland Ulfs närmaste togs skivan emot på olika sätt.

– Ja, vissa, som hade varit med hela den där jobbiga tiden och kanske kände min syster, tyckte inte om den. Andra tyckte att den var väldigt bra och vissa kan fortfarande inte lyssna på den.

Den självbetitlade andra skivan var mer lättillgänglig i sin framtoning. Fortfarande handlade det såklart om en nästan besvärande ärlig poesi.

– Den skivan spelade jag in i en lägenhet här i Stockholm. Jag ville inte göra om den första skivan en gång till och jag kände att jag hade höga förväntningar på mig, trots att jag skapat så lite innan. Jag ville helt enkelt slå hål på bubblan och göra något opretentiöst, en riktig ”hemma hos”-skiva.
Men det blev inte riktigt så.

– Jag kan känna mig lite arg och besviken på mig själv för att jag fegade ur och inte fullföljde det projektet. Istället blev skivan kanske för bra inspelad, något polerad och lite för ofokuserad. Men den fyller sin funktion. Jag vill inte måla in mig i något hörn och varje skiva blir därför en reaktion på den förra.

Ulf Stureson kommer från landsbygden i Hälsingland. Och fortfarande lever barndomens Viken, Alfta och Bollnäs kvar i hans musik.

– Hembygden kommer alltid att finnas där, men även om bildspråket är mer land än stad försöker jag att göra musiken mer här och nu.

I Alfta har Ulf Stureson ett litet torp. Dit åker han när han behöver stänga in sig med sin musik. Samla tankarna, fragmenten och koncentrera sig på att skapa. Så även på det senaste alstret Allt jag ville säja. En av den senaste tiden mest hyllade svenska skivor – vissa kritiker har till och med dristat sig att påstå att Ulf Stureson är glad igen.

– Ja, alltså musiken är kanske gladare om man rycker den ur sitt sammanhang, om man nu kan göra det. Jag vill ha en spelglädje i musiken men jag vill också skriva och stå för det svarta här i livet. Skivbolaget vill att jag ska skriva gladare låtar för de tror att det säljer men jag är inte så säker på att de har rätt där.

Allt jag ville säja är en mer sammanhållen historia än de tidigare albumen. Musiken är mer storslagen och påtaglig och historierna är som vanligt bitterljuv prosa med både glädje och sorg som byggstenar.

– Jag är väldigt nöjd med den här skivan – den är jämnare än de tidigare och då den är inspelad med ett riktigt band fungerar den oerhört bra att framföra live. Det känns som om jag har hittat rätt nu.

Arbetsnamnet på Allt jag ville säja var Hjärtat fullt. Och det är därifrån musiken ska komma enligt Ulf Stureson.

– När jag gjorde min andra skiva kallade jag den först för Huvet fullt men musiken och texterna ska komma från hjärtat och det känner jag att de gör nu. Titeln blev i slutändan ändå annorlunda. Den blev Allt jag ville säja.

Gemensamt för Ulf Sturesons tre album är förekomsten av bibliska referenser och språkbruk. Änglar, Brev från gud och Lilla ängel är tre exempel där Ulf Stureson hämtar sina metaforer ur bibeln.

– Det var någon hemma i Alfta som hade frågat pappa om jag hade blivit religiös. Men jag är inte troende i den bemärkelsen, jag tycker om att använda det bibliska språket och myterna. Det är något jag har växt upp med.

Annars har Ulf Stureson precis fått upp ångan och redan nu finns tankarna på en uppföljare.

– Jag kommer alltid att hålla på med musik, frågan är hur ofta jag kommer att komma ut med något. Men nu känns det roligt igen så jag kommer att köra på helt enkelt.

ÄMNEN:

Kultur
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.