Hög tid för stärkt trygghet vid arbetslöshet

LEDARE2014-10-28
Höjningen av taket i a-kassan och satsningen på Arbetsförmedlingen är två av de viktigaste förslagen i budgetpropositionen. Men det är ännu osäkert om regeringen får stöd för sin politik.

Snart kommer fler att få ut 80 procent av sin tidigare inkomst om de blir arbetslösa, om den nya regeringens budget går igenom i riksdagen. Det är en mycket viktig förändring.

Trots att trycket varit hårt från de fackliga organisationerna vägrade den tidigare borgerliga regeringen hårdnackat att räkna upp taket i a-kassan, som legat still på 18 700 kronor per månad sedan 2002. Därmed har försäkringen urholkats. De allra flesta som förlorar jobbet får inte längre en inkomstrelaterad ersättning.

Många fackförbund, däribland ST, har försökt lappa ihop det vida hålet i skyddsnätet genom att erbjuda sina medlemmar en inkomstförsäkring. Men det är olyckligt att skyddet vid arbetslöshet görs till en privat angelägenhet med villkor som skiljer sig åt. Det drabbar dem som står svagast på arbetsmarknaden.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill höja taket i a-kassan till 25 025 kronor per månad under de första hundra dagarna. Även för perioden därefter höjs taket något. Det är ett godkänt första steg, men målet måste vara att höja taket ytterligare så att de flesta får ersättning för större delen av en förlorad inkomst.

Förutom ekonomisk trygghet behöver den som förlorar jobbet också få stöd och hjälp att så fort som möjligt hitta en ny anställning. Därför är budgetens satsning på Arbetsförmedlingen välkommen. Den skapar förutsättningar för bättre matchning. Att unga arbetslösa ska garanteras jobb eller utbildning inom 90 dagar är också positivt, liksom att regeringen vill avveckla den kritiserade sysselsättningsfasen – känd som fas 3 – och ersätta den med mer utvecklande åtgärder.

Budgeten rymmer fler goda nyheter på arbetslivets område. Ökade resurser till Arbetsmiljöverket skapar förutsättningar för en mer effektiv tillsyn. Mer pengar till forskning om arbetslivet ger oss större kunskap om arbetsrelaterad ohälsa. Det är två åtgärder som kan bidra till en bättre arbetsmiljö och ett mer hållbart arbetsliv.

Bland andra viktiga satsningar i budgeten finns också fler utbildningsplatser inom högskolan.

Men budgeten hade kunnat varamer ambitiös. På många håll skulle ännu mer behövas – ytterligare höjningar i a-kassan, förbättrad sjukförsäkring, fler högskoleplatser. Hos många myndigheter med viktiga samhällsupprag är behoven stora, men de drabbas i stället av en generell åtstramning när det sparas på uppräkningen av deras anslag.

Finansieringen av budgetens reformer kommer också från höjda inkomstskatter. Men snarare än sådana mindre justeringar i skattesystemet behövs nu en bred översyn som säkrar statskassans intäkter på ett långsiktigt hållbart sätt.

Ett annat stort problem med regeringens budget är att den inte har stöd av en riksdagsmajoritet. Det är mycket möjligt att den går igenom, men det finns i dagsläget inga garantier. Det vore olyckligt med fyra år av sådan osäkerhet. Vi behöver breda överenskommelser i riksdagen som gör att vi kan lita på att reformer för ökad trygghet och fler jobb faktiskt blir av. 


Alexander Armiento,
chefredaktör

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.