Stoppa skattefuskarna

LEDARE2003-08-06
Av:  Jan-Åke Porseryd

Varje år går  statskassan miste om miljardtals kronor i inkomster på grund av ekonomisk brottslighet och skattefusk.
Bara genom skattefusket undandras årligen mer än 80 miljarder kronor i skatt, nära tio procent av de totala skatteinkomsterna, enligt Riksskatteverkets (RSV) beräkningar.

Det rör sig alltså om svindlande stora belopp. Summan 80 miljarder motsvarar ungefär  fyra års barnbidrag för landets alla barn eller fyra års svenskt bistånd till u-länderna.
Den svarta sektorn av ekonomin förefaller ha varit oförändrat stor under senare år.

I slutet av 1990-talet fann RSV att 650 000–800 000 personer i arbetsför ålder jobbade svart. Omkring fem procent av det arbete som utförs i Sverige bedömdes vara svart. Hur mycket pengar som undanhölls statskassan är oklart. 20–40 miljarder, 45 eller 60 miljarder kronor årligen är olika uppskattningar som gjorts.

Så kallade hushållsnära tjänster tros omsätta minst tio miljarder kronor om året. Tre miljarder är ersättningar för kvittolöst arbete med enkla hushållstjänster i hemmen, minst fem miljarder avser reparationer och underhåll i hemmen och två miljarder gäller kvittolösa bilreparationer.

Samhället satsar stora belopp för att komma åt dessa enorma summor genom skattemyndigheterna, ekobrottsmyndigheten och polisen bl a, men insatserna är uppenbart otillräckliga.

Det är obegripligt att beslutande politiker inte vill satsa större resurser för att komma år skattefifflet.

Att det finns ett starkt stöd hos det svenska folket för att gå hårt åt ekonomisk brottslighet, skattefusk och svartjobb visas entydigt av en ny undersökning som professor Sören Wibe gjort på uppdrag av Brottsförebyggande rådet (Brå).

Framför allt har viljan att satsa mer resurser på att bekämpa svartjobb ökat kraftigt. Nära hälften av de tillfrågade säger sig vara positiva till detta jämfört med 28 procent som svarade ja på frågan i motsvarande undersökning 1988.

Höginkomsttagare och yngre personer ser betydligt allvarligare på ekobrott än i slutet på 1980-talet.

Sören Wibes slutsats är att allmänheten nu har en mindre accepterande hållning gentemot ekobrott. Han menar att skattemoralen i Sverige har höjts.

Han ger två tänkbara förklaringar:

  • Vi kanske idag är mer benägna att slå vakt om välfärdsstaten, mot bakgrund av 1990-talets erfarenheter.
  • Den stora skattreformen kan ha inverkat. När marginalskatterna sänkts upplevs skatter kanske som mindre orättvisa och brott mot dem därför som mer förkastliga.

Hur som helst verkar det  som om allmänheten nu har större förståelse för ekobrottsbekämpning, är hans sammanfattning.

Förhoppningsvis har Sören Wibe rätt när han pekar på ett ökat stöd för den svenska välfärdsmodellen.

Samtidigt ger hans och Brås undersökning  goda argument för att  bevilja större resurser till de skatteinsamlande myndigheterna.

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

ÄMNEN:

Rättsväsende
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.