Beslutsfattare får inte vara anonyma

ÖPPENHET2018-03-20
Myndigheter får inte skydda sina anställa mot hot, våld och trakasserier genom att anonymisera myndighetsbeslut. Det klargör Justitieombudsmannen i ett beslut.

Hot och våld är ett stort problem i offentliga verksamheter. I staten drabbas årligen runt 20 procent av tjänstemännen, och resurser satsas för att förebygga hotsituationer och stötta dem som utsatts.

Men myndigheterna får inte förebygga hot och våld genom att dölja vem som har fattat ett myndighetsbeslut. Det understryker Justitieombudsmannen, JO, i ett beslut gällande socialtjänsten i Karlstad. Där ville en man veta vem som fattat beslut om hans socialbidrag, men de handlingar han fick ut var undertecknade av ordföranden i kommunens arbetsmarknads- och socialnämnd. Ordföranden hade dock enligt egen utsago aldrig varit inblandad i besluten, skriver anmälaren.

Karlstads kommun anför till sitt försvar att mannen under många år varit så påflugen mot tjänstemän och chefer att ett par anställda fått överfallslarm. Mannen var också dömd flera gånger och ålagd besöksförbud. Han hade skaffat foton på anställdas anhöriga och hotat att söka upp dem. Kommunen var därför mycket angelägen om att skydda sin personal.

JO påpekar emellertid att det är ett grundläggande krav på myndigheterna att den ansvarige beslutsfattaren inte är anonym. Det innebär ”självklart också att någon annan inte får anges i den verklige beslutsfattarens namn”, sägs det i beslutet.

Förra året beslutade riksdagen om lagändringar som stärker skyddet för offentliganställdas personuppgifter, genom sekretess för exempelvis hemadresser, foton och namn på anhöriga. Men fortfarande finns kravet att beslutsfattarens namn ska anges i besluten. Det gäller även efter 1 juli, då en ny förvaltningslag träder i kraft.

Att principen om beslutsfattares offentlighet inte är självklar överallt framgår bland annat av ett beslut i Högsta förvaltningsdomstolen 2015, då Umeås kommunala parkeringsbolag ålades att lämna ut uppgiften om namnet på den som lappat en viss bil. Kammarrätten i Sundsvall hade dessförinnan gett bolaget rätt att hålla inne med uppgiften.

Karlstads kommun skriver i sin inlaga till JO att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, gett kommunen klartecken till att inte lämna ut beslutsfattarens namn.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.