Blivande kriminalvårdare skadas under utbildning

KRIMINALVÅRDEN2023-01-11

Brutna fingrar, brutna handleder och revbensbrott – grundutbildningen för kriminalvårdare är alltför våldsam, anser Kriminalvårdens internrevision. STs avdelningsordförande Joachim Danielsson är dock tveksam till om det är befogat att göra förändringar.

Kriminalvårdens internrevision konstaterar i sin rapport att myndigheten ska rekrytera runt 5 000 medarbetare de närmaste åren, och att de flesta av dem kommer att genomgå en 24 veckor lång utbildning till kriminalvårdare. Det är den utbildningen som internrevisorerna har synpunkter på.

Den allvarligaste kritiken gäller de moment i utbildningen som handlar om nödvärn. På vissa utbildningsställen rapporteras relativt många skador i samband med övningar där en elev är ”figurant” och ska gripas, läggas ned och förses med handfängsel av en annan elev. Vid intervjuer med en utbildningsgrupp framkom att två elever brutit ett finger och två kräkts vid en enskild övning. Andra intervjuade har uttryckt rädsla för att delta i övningarna på grund av risken för skador.

Å andra sidan finns utbildningsställen där få incidenter rapporteras, vilket enligt internrevisorerna skulle kunna tolkas som att deltagarna är rädda för att inte bli godkända och få en anställning ifall de rapporterar skador.

Enligt intervjuer som internrevisorerna gjort med chefer är intensiteten och nivån på nödvärnsutbildningen passande för en insatsstyrka. Internrevisorerna rekommenderar att nivån sänks för de grupper som inte ska placeras i miljöer där risken för våld är hög. Enligt rapporten visar incidentrapporterna att skador på anställda eller intagna är förhållandevis ovanliga och att risken är mindre i de lägre säkerhetsklasserna.

Andra rekommendationer är att Kriminalvårdens ansvar för skador ska tydliggöras, och att träningen ska fokusera mer på samtal, förhållningssätt och bemötande som metoder för att undvika våld. Enligt internrevisionen tyder var femte incidentrapport på att anställda kan ha uppträtt provocerande.

Joachim Danielsson, avdelningsordförande för ST inom Kriminalvården, instämmer i att utbildningen behöver ett större fokus på bemötande och samtal.

– Vi har en trappa i konflikteskalering, och det är viktigt att ha andra verktyg än våld. Samtalsdelen behöver förbättras, säger han.

Däremot tror han inte att nivån på de fysiska momenten i nödvärnsutbildningen bör sänkas.

– Tack och lov är man som kriminalvårdare förskonad från våld under de flesta arbetstimmar, men de gånger det händer måste man ha en beredskap och förmåga att hantera situationen. Våldsamheter kan uppstå på ett ögonblick, och då måste man ha kompetens för att agera tryggt och säkert, säger Joachim Danielsson.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Kriminalvården
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.