Bristande motiveringar i asylbeslut om barn

MIGRATIONSVERKET2023-01-09

Migrationsverkets beslut i asylärenden som gäller barn brister ofta när det gäller tydlighet och motivering, men besluten blir ändå rätt, konstaterar myndigheten efter en egen uppföljning.

I ett pressmeddelande drar Migrationsverket efter en granskning av 45 ärenden slutsatsen att handläggningen av ärenden som berör barn som söker asyl på många sätt fungerar bra. Men besluten kan bli tydligare i de delar som gäller barnets bästa, slår myndigheten fast.

”Vi har blivit bättre på att se barnen och deras asylskäl i prövningen, och vi landar generellt rätt ifråga om avslag eller bifall. Men vår motivering av barnets bästa behöver komma till uttryck tydligare i våra beslut”, konstaterar myndighetens biträdande rättschef Anna Lindblad i pressmeddelandet.

”Barnets bästa” har Migrationsverket enligt pressmeddelandet arbetat med länge, men på senare år har det fått ytterligare fokus, inte minst efter att FNs barnkonvention införlivades i svensk lag 2020.

”Det har inneburit att vi bedriver ett långsiktigt och brett arbete på myndigheten med att bland annat förtydliga begreppets innebörd och hur det ska komma till uttryck i tillämpningen, även om det var del av gällande rätt redan innan”, förklarar Anna Lindblad.

Uppföljningen visar att myndighetens åtgärder på barnområdet har haft effekt. Över lag beaktas enligt uppföljningen barnens bästa, utredningarna håller en hög nivå, barnen bemöts väl och får relevanta frågor om sina asylskäl. Utredningen av deras identitet, närmaste familj och vårdnadshavare görs enligt pressmeddelandet också på ett bra sätt.

Även utgången i ärendena, om barnet fått bifall eller avslag, får godkänt av Migrationsverket. Barnens individuella skäl och andra relevanta faktorer lyfts enligt myndigheten fram på ett bra sätt i flera beslut, men inte i alla. Genomgången visar att besluten oftast brister när det gäller tydlighet och motivering i prövningen av barnets bästa.

”Det är förstås inte bra att vi brister i motiveringen av våra beslut. Samtidigt visar den här rapporten att vi gör väldigt mycket rätt – och nu när vi har identifierat våra svagheter kan vi fokusera på dem”, framhåller Anna Lindblad.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.