Digg ska införa statlig e-legitimation

DIGITALISERING2022-06-20

Myndigheten för digital förvaltning, Digg, har fått regeringens uppdrag att lämna förslag om införande av en statlig e-legitimation. Uppdraget är en del i regeringens arbete för att förebygga och förhindra bedrägerier.

I det alltmer digitaliserade samhället blir det svårare att klara sig utan tillgång till e-legitimation, konstaterar regeringen i ett pressmeddelande. Därför är det viktigt att det finns en robust och säker e-legitimation som fungerar även i höjd beredskap och i tider av kris. Mot den bakgrunden och för att bland annat förebygga och förhindra bedrägerier har regeringen enligt pressmeddelandet gett Digg i uppdrag att analysera och beräkna kostnader för att ta fram, vidareutveckla och förvalta en statlig e-legitimation.

”En statlig e-legitimation kommer dessutom att bidra till ökad inkludering då personer som idag inte kan få en e-legitimation får möjlighet att skaffa den statliga e-legitimationen”, framhåller Diggs generaldirektör Anna Eriksson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet kommer Digg att analysera vilket tekniskt stöd som behövs för att e-legitimationen ska kunna utfärdas och hur den informations- och cybersäkerhet som krävs ska säkerställas. Dessutom kommer Digg att utreda vilka funktioner som krävs för att statliga e-legitimationer ska användas i förhållande till parter, till exempel myndigheter med e-tjänster, på ett effektivt och standardiserat sätt.

Regeringen konstaterar i sitt pressmeddelande att betrodda tjänster är en viktig infrastruktur i det digitala samhället. Det finns ett behov av ökad information om dessa tjänster och vilka krav som ska ställas på exempelvis elektroniska underskrifter. Särskilt stort behov av stöd kring dessa frågor finns enligt regeringen i mindre kommuner och regioner. Regeringen ger därför Post- och telestyrelsen, PTS, i uppdrag att under 2022 och 2023 främja användning av betrodda tjänster i kommuner och regioner samt att stärka samverkan mellan myndigheter, kommuner och regioner när det gäller betrodda tjänster.

Regeringen har också tillsatt ett antal utredningar för att se över reformer som kan förhindra bedrägerier. Dessa utredningar ska se över:

  • om fler typer av företag ska få delta i samverkan mot penningtvätt
  • om det ska införas ett nytt krav på att e-legitimationstjänster, till exempel BankID, ska lämna uppgifter om penningtvätt till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.
  • om clearingorganisationer, till exempel Bankgirot, även ska vara skyldiga att underrätta Polismyndigheten om avvikande eller misstänkta transaktioner.
  • om registret över verkliga huvudmän kan förbättras så att uppgifter blir mer korrekta och aktuella.
  • om vissa företag, till exempel banker, ska få tillgång till konto- och värdefackssystemet för att kunna säkerställa korrekta uppgifter om mottagare vid transaktioner.

Utredningarna ska redovisa sina uppdrag senast 31 maj 2023 respektive i augusti 2024.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA