Efterlyser bättre skydd för privatlivet

INTEGRITET2021-01-28
Sverige behöver en tydligare integritetsskyddspolitik för att säkerställa människors rätt till privatliv. I en rapport till regeringen varnar Integritetsskyddsmyndigheten för att rätten till privatlivet är hotad.

Rätten till privatliv är en grundläggande mänsklig rättighet, men också en säkerhetsfråga, skriver Integritetsskyddsmyndighetens generaldirektör Lena Lindgren Schelin i en debattartikel i Dagens Nyheter. Vi riskerar att utsättas för bedrägerier, stölder, utpressning eller diskriminering om våra personuppgifter hamnar i fel händer.

Företag och myndigheter samlar in allt fler och mer detaljerade uppgifter om medborgarna. Men vi har alla rätt till ett privatliv och till skydd för vår personliga integritet. Även i digitala miljöer ska medborgarna kunna vara privata och kommunicera förtroligt utan att bli kartlagda, spårade eller övervakade, vare sig av myndigheter eller av globala storföretag, skriver Lena Lindgren Schelin:

”Sverige kan komma att hamna i ett läge där vi först sent i den pågående digitaliseringsvågen på allvar inser vidden av hur den personliga integriteten påverkas av den omfattande data­insamlingen och kartläggningen”, påpekar hon.

Den förda politiken behöver kompletteras med konkreta mål och åtgärder för att säkerställa att den snabba digitala utvecklingen är långsiktigt hållbar ur ett integritetsperspektiv, understryker myndigheten i rapporten. Annars riskerar Sverige att bygga in sig i storskalig insamling och användning av data som är olaglig, oetisk eller på ett allvarligt sätt inskränker kommande generationers mänskliga rättigheter, menar man.

I rapporten lägger Integritetsskyddsmyndigheten fram fem förslag till insatser som regeringen behöver ta initiativ till:

● Särskilt fokusera på områden där integritetsriskerna är stora, som exempelvis AI, ”sakernas internet”, det vill säga föremål som vi har som är uppkopplade till internet, och biometri.

● Göra offensiva satsningar på forskning och utveckling av teknik som skyddar människors rätt till personlig integritet. Det kan till exempel handla om investeringar för att utveckla säker och etisk AI, molntjänster och tekniker där skyddet för personuppgifter byggs in från början.

● Ta fram konkreta mål och åtgärder för att stärka enskilda individers rättig­heter och möjligheter att kontrollera hur deras personuppgifter hanteras av myndigheter och företag.

● Integrera integritetsskyddspolitiska mål och aktiviteter med det nationella arbetet med informations- och cybersäkerhet, bland annat genom ett ökat samarbete mellan IMY, MSB och andra relevanta myndigheter.

● Noga följa upp hur arbetet med data­skydd utvecklas inom den offentliga förvaltningen, eftersom det är särskilt viktigt för tilliten till den pågående digitaliseringen att offentlig sektor inte kartlägger människor på ett oproportionerligt sätt.

Namnbyte

Fram till årsskiftet hette Integritetsskyddsmyndigheten Datainspektionen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.