Fackliga företrädare kritiska till ungdomsfängelser

RÄTTSVÄSENDET2023-02-02

Förslaget att återinföra ungdomsfängelser får kritik från ST inom både Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse. ”Det här skulle inte vara bra för vare sig samhället eller individerna”, säger Joachim Danielsson, avdelningsordförande för ST inom Kriminalvården.

I Tidöavtalet som slutits mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna fastslås att särskilda ungdomsfängelser ska inrättas och att Kriminalvården ska vara huvudman för verksamheten. Fängelserna ska enligt överenskommelsen ersätta de särskilda ungdomshem för sluten vård som Statens institutionsstyrelse, SiS, ansvarar för i dag.

I söndagens Agenda i SVT fick justitieminister Gunnar Strömmer, M, svara på frågor om ungdomsfängelserna.

”Det handlar om säkerhetsfrågor vad gäller rymningar och för personal, men också att vi får förutsätta att vi är i ett läge där många fler unga människor kommer att vara i behov av olika typer av tvångsåtgärder. Där kanske SiS-hemmens roll för andra ungdomar som inte är de grövsta brottslingarna kommer att behöva bli större”, säger Gunnar Strömmer i inslaget.

Thord Jansson, avdelningsordförande för ST inom SiS, tror inte på idén om ungdomsfängelser. Han anser att de grövsta unga brottslingarna även i fortsättningen bör hanteras på ungdomshemmen, men att förutsättningarna för verksamheten skulle behöva bli bättre.

– Säkerheten har förbättrats och antalet avvikningar har minskat drastiskt. I Kriminalvården blir det mer av en förvaring. Långsiktigt tror jag att är det bättre att satsa mer på förebyggande åtgärder än att låsa in unga personer och hoppas på en förbättring, även om vi skulle behöva vissa justeringar, säger Thord Jansson.

Vad är det ni saknar i dag?

– Framför allt har vi problem med att få tag på rätt kompetens och personal. Sedan saknas det resurser. I dag är vi underbemannade på vissa ställen, vilket leder till att regler och rutiner inte alltid efterföljs.

Thord Jansson ser också ett behov av lagändringar för att förbättra säkerheten.

– Lagen skiljer sig åt för oss och Kriminalvården. Där kan det behövas ändringar.

Tänker du på ytterligare befogenheter?

– Delvis, sedan behövs också bättre möjligheter att begränsa elektronisk kommunikation. Det skulle göra det lättare att säkerställa tryggheten både för personal och ungdomar, säger han.

STs avdelningsordförande på Kriminalvården, Joachim Danielsson, är även han kritisk till en förändrad arbetsfördelning där ansvaret för unga grova brottslingar skulle flyttas från SiS till Kriminalvården.

– Är man rädd för att den tunga kriminaliteten kryper nedåt i åldrarna, vad blir då bättre av att flytta ungdomarna till en vuxen miljö? Det här skulle inte vara bra för vare sig samhället eller individerna.

I stället för att flytta ungdomarna till Kriminalvården tror Joachim Danielsson på mer förebyggande åtgärder i tidig ålder.

– Jag vill inte framstå som en naiv trädkramare, men det är ingen människa som hamnar här utan en orsak eller ett större sammanhang. Därför krävs det andra insatser. Som en förstärkt skola och socialtjänst, ett ökat fokus på socioekonomisk integration och minskat utanförskap, säger han.

Thord Jansson på SiS är inne på ett liknande spår.

– Man glömmer bort att arbetet måste börja redan i skolan, föräldrar måste tidigt involveras för att förändra den här samhällsbilden. Hårdare straff och att bara låsa in ungdomar kommer inte att lösa allt. Det krävs ett större grepp om den här frågan.

Finns det perspektivet med i politiken?

– Nej, det tycker jag inte.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA