Fattigdomen ökar i utsatta förorter

KLYFTOR2006-04-05

De flesta människor i Sverige har fått det bättre efter 90-talskrisen. Men samtidigt har andelen fattiga ökat i storstädernas invandrartäta förorter. Den etniska segregeringen ökar, och sammanfaller alltmer med den ekonomiska.

Det rapporterar Socialstyrelsen i en studie om utvecklingen av social välfärd 1990–2002.

Återhämtningen efter krisen har medfört att fler kan försörja sig på eget arbete och att färre hushåll får socialbidrag. Men välfärden har polariserats. Sex till sju procent av befolkningen har inte fått del av förbättringen. Det gäller framför allt dem som står utanför både arbetsmarknad och socialförsäkringssystem, och det är till stor del personer med utländsk bakgrund.

I ekonomiskt resurssvaga förorter till Stockholm och Göteborg har andelen vuxna som kan försörja sig på eget arbete minskat från nästan hälften 1990 till var tredje 2002. I motsvarande områden i Malmö är situationen ännu sämre: Bara var fjärde kunde försörja sig 2002 mot var tredje 1990. Den etniska segregationen har också ökat mest i Malmö.

Andelen fattiga – med inkomster under socialbidragsnivån – har fördubblats i sådana förorter i Göteborg och Malmö.

Infödda svenskar och invandrare med europeiskt utseende, »icke synliga invandrare«, har i stor utsträckning flyttat från de fattigaste förorterna, påpekar Socialstyrelsen. Det innebär att möjligheterna till grannkontakter med människor som lyckats etablera sig i samhället har minskat för de boende. Det gäller särskilt barn och ungdomar, som för det mesta är i sina hemtrakter.

  • Unga etablerar sig allt senare på arbetsmarknaden, vilket gör att de får sämre pension än tidigare generationer. Fördröjningen kan ha ett samband med ökningen av psykiska besvär bland ungdomar, enligt rapporten.
  • Hemlösheten har ökat, och en tredjedel av de hem- lösa har barn under 18 år.
  • Tonåringar som placeras i fosterhem eller på institution
    löper så stor risk för kriminalitet, försörjningsproblem, självmordsbeteende och andra negativa livssituationer att socialstyrelsen ifrågasätter sådana placeringar. Det behövs försök med nya åtgärdsalternativ.
  • Andelen gamla som får hemtjänst har minskat så pass mycket att det inte enbart kan förklaras med minskat hjälpbehov.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA