Fem miljarder kronor mer till rättsväsendet i budgeten

RÄTTSVÄSENDET2022-11-03
Regeringen vill öka det samlade anslaget till rättsväsendet under 2023 med knappt fem miljarder kronor. Ett av syftena med de ökade anslagen är att stärka insatserna mot gängvåld och organiserad brottslighet.

Kampen mot brotten ska stärkas och tryggheten återupprättas, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

”Regeringen inleder nu den största offensiven i svensk historia mot den systemhotande organiserade brottsligheten. Redan i budgetpropositionen som lämnas till riksdagen nästa vecka gör regeringen omfattande satsningar för att stärka hela rättsväsendet och dess myndigheter för att fortsätta det offensiva arbetet mot de kriminella gängen”, kommenterar justitieminister Gunnar Strömmer, M, regeringens budgetförslag i pressmeddelandet.

Sedan tidigare är målsättningen att antalet polisanställda ska öka med 10 000 från 2018 till 2024. Enligt regeringen ligger tillväxttakten huvudsakligen i linje med planen, men det behövs fler åtgärder för att säkerställa inflödet av nya poliser. En sådan insats är den nya funktionsinriktade utbildningen där civilanställda kan utbilda sig till poliser. Regeringens avsikt är att öka antalet platser på denna utbildning från 90 till 200 per termin.

Regeringen vill också ge Polisen resurser att öka verksamhetsskyddet avseende lokaler, fysiskt skydd och säkra rum. Det behövs även resurser för fler skyddsobjekt och förstärkt bevakning samt utökad teknisk bevakning, främst i form av kameror, skriver regeringen.

Säkerhetspolisens operativa verksamhet behöver enligt budgetförslaget förstärkas med ytterligare personella resurser, och myndigheten ska genomföra säkerhetshöjande åtgärder kopplade till den centrala statsledningen.

Regeringen konstaterar att mer resurser till Polisen ökar trycket i Åklagarmyndighetens verksamhet, vilket gör att det behövs fler åklagare, i synnerhet fler erfarna åklagare. Det är enligt regeringen också viktigt att det blir fler medarbetare i stödfunktioner i den operativa verksamheten, som analytiker, beredningsjurister och åklagarrevisorer. Det ska öka effektiviteten i åklagarverksamheten, så att åklagarna kan ägna sig åt kärnuppgiften.

Det kommer in allt fler mål till domstolarna, och den viktigaste resursen för att avgöra mål inom rimlig tid är domstolarnas personal, konstaterar regeringen. Eftersom domstolarnas personal, särskilt domare, tar lång tid att anställa och lära upp är goda ekonomiska förutsättningar och möjlighet att planera sin personalförsörjning av högsta vikt, skriver regeringen.

Medelbeläggningen i anstalt och häkte fortsätter att öka kraftigt och beläggningssituationen i Kriminalvården är mycket ansträngd. Myndigheten har i anslutning till budgetunderlaget för 2023 redovisat en uppdaterad plan för förstärkt platskapacitet, som innebär en utökning om sammanlagt 3 500 fasta platser inom en tioårsperiod. Regeringen aviserar ett totalt tillskott för kapacitet om cirka 2,4 miljarder kronor.

Regeringen vill också se en satsning på förebyggande åtgärder och vill därför stärka socialtjänstens brottsförebyggande arbete samtidigt som föräldraskapsstödsprogrammen byggs ut. Kommunerna får i budgeten en temporär subvention för LVU-placeringar hos Statens institutionsstyrelse.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.