Migrationsverket har tagit fram en särskild blankett som kan användas av den som vill få ett beslut i ett ärende. Det kan göras när handläggningen av ärendet pågått i sex månader.
Bild: Elis Hoffman
Migrationsverket har tagit fram en särskild blankett som kan användas av den som vill få ett beslut i ett ärende. Det kan göras när handläggningen av ärendet pågått i sex månader.

Klagande kan gå före i kön

STATSFÖRVALTNING2018-11-21
De som fått vänta länge på ett myndighetsbeslut kan sedan 1 juli begära att deras ärenden ska avgöras. På Migrations­verket har lagen fått stora konsekvenser: I slutet av september hade över 7  600 sådana begäranden kommit in och drygt 200 fall gått vidare till domstol.

I somras trädde en ny förvaltningslag för stat, kommuner och landsting i kraft. En av nyheterna är att enskilda som väntat i över sex månader på ett myndighetsbeslut kan begära att handläggningen ska bli klar, så kallad dröjsmålstalan.

Om myndigheten svarar att den inte kommer att kunna avgöra ärendet snabbt kan den enskilde överklaga i domstol. Och domstolen kan besluta att myndigheten måste fatta sitt beslut inom en viss tid eller snarast möjligt.

När förslaget var ute på remiss i vintras varnade flera myndigheter för att det skulle leda till ökad arbetsbörda. Andra pekade på risken att ärenden där sökande krävt ett snabbt beslut skulle få förtur, medan andra skulle få vänta ännu längre.

Båda dessa farhågor har besannats på Migrationsverket. Sedan 1 juli har myndigheten fått ta emot en strid ström av krav på avgöranden, nästan 2 000 i månaden.

– Vi visste att det fanns en potential för detta, säger Fredrik Beijer, chef för Migrationsverkets rättsavdelning. Vi har fortfarande problem med ärendebalansen när det gäller medborgarskap och anknytning.

Långa handläggningstider i kombination med den nya förvaltnings­lagens krav har skapat en »relativt svår situation« för Migrationsverket, anser Fredrik Beijer. När myndigheten jobbar på att minska balanserna är strategin normalt att de äldsta ärendena går först. Det är inte möjligt när männi­skor begär ett snabbt beslut enligt de nya reglerna.

– De ärendena får förtur. Ibland har vi argumenterat för att andra ärenden måste avgöras först, men det håller inte i domstol.

Efter en begäran om beslut ska myn­dig­heten antingen avgöra ärendet inom fyra veckor eller avslå begäran. Migrationsverket hade i slutet av september snabbehandlat närmare 1 800 ärenden och avslagit begäran om snabb behandling i 4 750 fall. Av de senare har 205 begärt ett domstols­avgörande.

– Om vi efter det får ett föreläggande från en domstol att fatta beslut får ärendet en andra förtur, där vi måste ändra våra prioriteringar, konstaterar Fredrik Beijer.

Han tror att en förklaring till de många kraven på beslut är att beslutet är så viktigt för den sökande, viktigare än de flesta andra förvaltningsbeslut.

– Om man exempelvis väntar på att en anhörig ska få komma till Sverige blir det kanske så att livet kretsar gans­ka mycket kring den frågan.

Fredrik Beijer räknar med att Migrationsverket får ägna en hel del tid även framöver åt den här typen av ärenden. Det ökade trycket kommer samtidigt som myndighetens budgetanslag minskar, och samtidigt som personalen slutar i snabbare takt än vad arbetsgivaren önskar.

– Handläggarnas höga arbetsbelastning är ett stort problem. Möjligheten att kräva ett beslut kan göra det rörigt och stressigt för hand­läggarna, men vi har lagt en hel del kraft på att kommunicera till medarbetarna att ansvaret ligger på myndigheten, inte på dem.

STs avdelningsordförande Sanna Norblad säger att hon än så länge inte fått några signaler från medlemmarna om att de påverkats av möjligheten att kräva snabbare handläggning.

– Men det kan nog störa medarbetarnas känsla för rättvisa. Man kanske går hem efter en arbetsdag och känner att ett utdraget ärende blir liggande för att någon annan går före.

På andra myndigheter tycks dock effekter av den nya lagen hittills i stort sett ha uteblivit, visar svaren från Polisen, Skatteverket, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Lantmäteriet, Länsstyrelsen i Stockholms län och Centrala studiestödsnämnden, CSN.

Några av dem hade förberett sig på en tuff situation.

– Vi befarade att det skulle komma väldigt mycket på en gång, en flodvåg av yrkanden, säger Gustav Mark, jurist inom Lantmäteriets sektion för fastighetsrätt.

Orsaken till Lantmäteriets bävan var att myndigheten har väldigt långa handläggningstider. Mellan 85 och 90 procent av ärendena ligger kvar på bordet efter ett halvår. Myndigheten förberedde sig därför på den nya lagen genom att skapa särskilda rutiner, stödmaterial på intranätet och en stödfunktion.

– Men det hände ingenting! säger Gustav Mark. Vår mottagnings­central, som alla handlingar går igenom, har bara fått en enda begäran om beslut. Det är lite förvånande.

Han misstänker att kunskapen om den nya lagen ännu inte är särskilt spridd, och att de som hört talas om den kanske inte har analyserat vilka konsekvenser den kan få för det egna ärendet. Även på myndigheterna finns en del frågetecken, säger han.

– Hur kommer processen att se ut och hur påverkas handläggningen? Det kan finnas osäkerheter innan det etableras en praxis. Det ska bli väldigt intressant att följa utvecklingen.

Också på Länsstyrelsen i Stockholms län konstaterar man att genom­slaget för den nya möjligheten att begära beslut i ett ärende låter vänta på sig. Myndigheten har hittills endast haft ett sådant ärende, och det avvisades av formella skäl, enligt Sara Beckman, chef för enheten för överklaganden och juridiskt stöd.

Inom det nätverk som länsstyrelsernas jurister har finns också bara rapporter om enstaka fall, säger hon.

Men ett skäl till att det kan bli fler ärenden framöver är att den nya lagen även ställer kravet att myndigheterna ska informera enskilda vars ärenden riskerar »väsent­liga förseningar«.

På Sara Beckmans enhet skickas unge­fär 50 sådana meddelanden per månad. Den typen av meddelanden brukar ge upphov till frågor, som i sin tur leder till telefonsamtal. Det blir i så fall något av ett moment 22, säger hon.

– Om många hör av sig kommer vi att behöva lägga tid på att svara på frågor om detta i stället för att sköta vanlig handläggning, som då försenas. Samtidigt förstår jag vad lagstiftaren vill komma åt. Det är inte okej att myndigheter inte tillsätter resurser så att man klarar rimliga handläggningstider.

Länsstyrelsen har inte bedömt vilka resurser som kan behövas framöver för överklaganden.

– Det dröjer nog till årsskiftet 2019–2020 innan vi kan se det fullt ut, tror Sara Beckman.

STs ordförande Britta Lejon be­dömer att flera inslag i den nya förvaltningslagen innebär högre servicekrav, vilket kan leda till att mer personal behövs.

– Vad gäller möjligheten till dröjsmålstalan är det lite tidigt att uttala sig om effekterna, men Publikts enkät visar att den fått omedelbart genomslag på åtminstone ett ställe, säger hon.

Så fungerar den nya förvaltningslagen

  • Myndigheter måste informera de berörda om ett ärende väntas bli väsentligt försenat.
  • När en enskild väntat på ett beslut i sex månader kan denne begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Myndig­heten har då fyra veckor på sig att avslå eller bifalla begäran.
  • Den enskilde kan överklaga ett sådant avslagsbeslut till domstol eller annan högre instans.
  • Den högre instansen kan förelägga myndigheten att besluta om ärendet snarast eller inom viss tid.
  • Den nya lagen gäller sedan 1 juli 2018.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.