JO kritiserar Migrationsverket för automatiserade beslut

MIGRATIONSVERKET2021-12-10
Justitieombudsmannen, JO, kritiserar Migrationsverket för hanteringen av inkomna ärenden om dröjsmålstalan. Myndigheten har under lång tid låtit fatta automatiska beslut att avslå begäran om dröjsmålstalan i mer än 80 000 ärenden.

I ett initiativärende har JO granskat hur Migrationsverket hanterat dröjsmålstalan i medborgarskapsärenden. Fram till 31 oktober 2020 hade myndigheten fått in mer än 80 000 framställningar om dröjsmålstalan i sådana ärenden. JO konstaterar att den stora mängden ärenden har inneburit en påtagligt ökad belastning för verket, men sättet Migrationsverket hanterat dem på har förtagit själva poängen med reformen med dröjsmålstalan i förvaltningslagen.

Dröjsmålstalan infördes i förvaltningslagen 2018 och innebär att enskilda kan försöka skynda på en myndighets ärendehandläggning. Om en enskild begär dröjsmålstalan ska den berörda myndigheten inom fyra veckor antingen avgöra ärendet eller i ett motiverat beslut avslå begäran. Syftet med reformen var att stärka enskildas möjlighet att få en effektiv prövning av om ett slutligt avgörande i ett förvaltningsärende uppehålls i onödan.

JOs utredning visar att Migrationsverket fram till 31 augusti i år tillämpat en automatiserad hantering av dröjsmålstalan. Den har visserligen inneburit att Migrationsverket fattat beslut inom den föreskrivna tiden på fyra veckor, men utredningen visar också att förfarandet inte tagit någon hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. Utgången var i stället bestämd på förhand och blev alltid att begäran avslogs.

Sedan 1 september har Migrationsverket förändrat sina rutiner när det gäller ärenden om dröjsmålstalan. JO har i sitt beslut inte bedömt om de nya rutinerna är tillfredsställande, men konstaterar att Migrationsverkets ambition är att handläggningen fortsättningsvis ska ligga i linje med lagstiftningens intentioner.

JO framhåller att den automatiserade hanteringen medförde att den enskilde inte fick någon prövning av om ärendet fördröjs i onödan, som lagstiftaren avsett. De automatiskt fattade besluten innehöll inte heller något om vad som varit avgörande för Migrationsverkets beslut och har därför inte uppfyllt förvaltningslagens krav på motivering av beslut.

”Jag kan inte se att Migrationsverkets hantering av framställningarna var något annat än ett kringgående av regleringen om dröjsmålstalan i 12 § FL. Mot bakgrund av det stora antal framställningar som handlagts på detta sätt kan det också hävdas att verkets hantering förtog syftet med reformen som sådan när det gäller medborgarskapsärenden. Hanteringen är ett exempel på ett automatiserat förfarande som inte är godtagbart.  Migrationsverkets automatiserade hantering av dröjsmålstalan var inte acceptabel och verket förtjänar kritik för denna”, skriver JO Per Lennerbrant i sitt beslut.

Mot bakgrund av vad som kommit fram i granskningen överlämnar JO också en kopia av beslutet till Regeringskansliet för kännedom.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

DU KANSKE OCKSÅ ÄR INTRESSERAD AV

Klagande kan gå före i kön

STATSFÖRVALTNING2018-11-21
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.