JO kritiserar Migrationsverket

MIGRATIONSVERKET2020-10-21

Justitieombudsmannen, JO, är kritisk till hur Migrationsverket har hanterat ett ärende sedan en dröjsmålstalan kommit in. Trots beslut från domstol dröjde handläggningen flera månader.

I juli 2018 infördes en ny paragraf i förvaltningslagen om dröjsmålstalan. Den innebär att den som har väntat sex månader på ett myndighetsbeslut i första instans kan kräva att få sitt ärende hanterat snabbare. Det gör man genom att väcka en ”dröjsmålstalan”. Då ska myndigheten ska inom fyra veckor antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran.

I det av JO granskade ärendet kom en asylsökande kvinna och hennes två barn till Sverige hösten 2015. De fick avslag på sin asylansökan två år senare. Hon ansökte därefter om verkställighetshinder i oktober 2017 och myndigheten beslutade att en ny prövning skulle göras. Ett år senare begärde kvinnan med stöd av förvaltningslagen om dröjsmålstalan att Migrationsverket skulle pröva hennes ärende. Myndigheten avslog dröjsmålstalan, men efter överklagande gav migrationsdomstolen ett föreläggande i januari 2019 till Migrationsverket om att snarast möjligt avgöra ärendet.

Fyra månader senare får JO in en anmälan om kvinnans ärende. JOs utredning visar att Migrationsverket inte diariefört domstolens avgörande när det mottogs. Registreringen dröjde två veckor, trots att domen inkommit samma dag som domstolen fattat beslut. En sådan fördröjning av registreringen av en inkommen handling är självklart inte acceptabel, påpekar JO i sitt beslut.

När Migrationsverket registrerat och uppmärksammat avgörandet dröjde det ytterligare tre månader innan myndigheten skickade en kallelse till utredning. Först 2 september 2019 fattade Migrationsverket beslut att ge kvinnan och hennes två barn ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.

Det är inte förenligt med kraven på en prioriterad handläggning att det tog tre månader innan Migrationsverket kallade till utredning i ärendena, skriver JO Per Lennerbrant i sitt beslut:

”Enligt Migrationsverket berodde detta på en förändring i de administrativa ärendehanteringssystemen på den handläggande enheten. Det är dock inte ett godtagbart skäl för fördröjningen”, påtalar JO.

Migrationsverket kritiseras också för att ha dröjt med att registrera domen från migrationsdomstolen och för att myndigheten inte säkerställt att ärendena prioriterades på det sätt som krävs. JO konstaterar också att den totala handläggningstiden för ärendena är för lång. Men JOs granskning har bara omfattat Migrationsverkets hantering efter domstolens beslut om dröjsmålstalan.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA