Kriminalvårdare oroas av Säpo-kontroll

KRIMVÅRD2005-09-13

Kriminalvårdsverket ska säkerhetsklassa all sin personal. Det innebär kontroll mot såväl belastnings- och misstankeregister som Säpos register. Nyanställda måste dessutom vara svenska medborgare.

Även den som har arbetat i 30 år vid Kriminalvårdsverket (KVV), till exempel som administratör eller vaktmästare, ska säkerhetsklassas. Enligt säkerhetsskyddslagen krävs skriftligt samtycke från den som ska kontrolleras.

Beslutet om säkerhetsklassning fattades i februari och har skett i etapper, först på de ”hårdaste” anstalterna som Kumla och Hall. Nu har turen kommit till frivården.

Carino Malmros, frivårdsinspektör i Göteborg, har tills vidare vägrat ge sitt samtycke, eftersom han är tveksam till den utökade säkerhetsklassningen. Han är själv svensk medborgare och har arbetat inom frivården i fyra och ett halvt år.

– Det är självklart att den som arbetar inom kriminalvården ska få kontrolleras i belastnings- och misstankeregistret, men att bli kontrollerad även i Säpos register känns integritetskränkande. Plötsligt är man en säkerhetsrisk.

Känns som obehagliga hot

Carino Malmros berättar att de flesta av hans arbetskamrater redan skrivit på ett papper, men en del gjorde det av rädsla för repressalier. Själv vill han först få ett seriöst svar på frågan om vad som händer den som inte ger sitt samtycke – annat än att ”det finns inget val” eller ”man blir kallad till samtal med kriminalvårdschefen”.

– Sådana svar känns enbart som obehagliga hot, säger han.

ST har förståelse för att kriminalvården vill gardera sig mot nya rymningar och därför vill ha en pålitlig personal. Problemet är att man genom sin oproportionerliga kontroll samtidigt kränker de anställdas integritet, säger STs förbundsjurist Åsa Tillberg.

– Säkerhetsskyddsklassning görs ju inte för att kontrollera människors normala laglydighet. Det är en kontroll man gör på dem som i sitt arbete får del av sekretessbelagd information av betydelse för rikets säkerhet. Jag ifrågasätter att det är så många som gör det inom kriminalvården.

ST har nyligen begärt en överläggning med KVV för att resonera om konsekvenserna av beslutet. Vad händer med anställda som vägrar ge sitt samtycke – eller om ens register avslöjar gamla lagöverträdelser?

Kom upp efter Hallrymningen

ST har också träffat Diskrimineringsombudsmannen som lovat ta upp frågan med KVV.

För dem som redan var anställda när kravet på svenskt medborgarskap infördes, har problemet hittills lösts genom att regeringen beviljat dispens i varje enskilt ärende.

Utökad säkerhetsklassning aktualiserades efter Hallrymningarna. Verket fick också en ny generaldirektör, Lars Nylén, berättar Kristina Eriksson, ordförande för ST inom Kriminalvården.

–När frågan togs upp i samverkansgruppen, blev vi tagna på sängen. Men vi visste också att personalen, våra medlemmar, varit inblandade i rymningarna. Därför tyckte vi att, hade man inget otillåtet i ryggsäcken, så fanns det heller ingen anledning att motsätta sig en kontroll.

SÄKERHETSKLASSNING

o Tiotusentals statliga tjänster är säkerhetsklassade. En del av kriminalvårdens tjänster har redan tidigare funnits i klass 2 (vars innehavare till inte obetydlig del kommer i kontakt med uppgifter av synnerlig betydelse för rikets säkerhet). I klass 3 finns tjänster vars innehavare får del av uppgifter som är av betydelse för rikets säkerhet och där ett röjande kan antas medföra men som ”inte endast är ringa”.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA