Kritik mot styrningen av myndigheter med avgiftsbelagda tjänster
Regeringen behöver förbättra styrningen av de myndigheter som själva beslutar om och disponerar sina avgifter för olika tjänster, anser Riksrevisionen. ”Att staten har monopol på de aktuella tjänsterna gör situationen problematisk”, betonar projektledaren Dimitrios Ioannidis.
I normalfallet är det regeringen som bestämmer storleken på myndigheternas avgifter, men 18 myndigheter beslutar själva om storleken på avgifterna och disponerar intäkterna från dem. Totalt rör det sig om 9,2 miljarder kronor om året. Det är verksamheter som finansieras helt eller delvis med avgifter, exempelvis tillsyn, tillståndsgivning och certifiering. Riksrevisionen har nu granskat hur regeringen och de ansvariga myndigheterna arbetar för att dessa verksamheter bedrivs på ett effektivt sätt och med hög kvalitet.
Eftersom myndigheterna i praktiken själva kan styra verksamhetens storlek och ambitionsnivå finns enligt Riksrevisionen en förhöjd risk för ineffektivitet.
”Flera branschorganisationer upplever att myndigheter inte lever upp till företagens förväntningar och behov av långsiktighet, transparens och förutsebarhet. Att staten har monopol på de aktuella tjänsterna, och att företagen måste använda dem, gör situationen problematisk”, konstaterar Dimitrios Ioannidis, projektledare för granskningen, i en text på Riksrevisionens sajt.
Granskningens övergripande slutsats är att regeringens styrning i dessa frågor är för svag. Enligt Riksrevisionen gör regeringen inte uppföljningar och omprövningar, och säkerställer inte heller att myndigheterna för en löpande dialog med berörda företag om hur tjänsterna fungerar.
”Eftersom risken för ineffektivitet är relativt sett högre i den offentligrättsliga verksamhet där myndigheterna både bestämmer avgifternas storlek och disponerar intäkterna så är det rimligt att regeringen ägnar detta relativt sett större uppmärksamhet i sin styrning. Vår bedömning är att detta inte sker”, kommenterar riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg granskningens slutsatser.
Enligt rapporten hanterar de granskade myndigheterna inte de risker som konstruktionen medför, vilket kan leda till att myndigheterna inte arbetar med att utveckla sina tjänster eller med att sänka kostnaderna för dem i den utsträckning som skulle vara möjlig.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.