Löner saknas i statliga planer

JÄMSTÄLLDHET2003-12-09

Bara en plan fick godkänt när Jämo granskade elva statliga myndigheters jämställdhetplaner.

De flesta jämställdhetsplaner i undersökningen innehåller mål och åtgärder när det gäller jämnare könsfördelning på arbetsplatserna, sexuella trakasserier och insatser för att lättare kunna förena jobb och familj.

Betydligt sämre ställt är det med analys av löner i ett jämställdhetsperspektiv. Bara fyra myndigheter har tagit det första steget att kartlägga lönerna: Rikspolisstyrelsen, Kriminalvården, Domstolsverket och Tullverket. Domstolsverket har till och med hittat en osaklig löneskillnad, sägs det berömmande i Jämos granskning.

De sju övriga vet alltså inte hur löneläget är, och bara två har gått vidare med en löneanalys. Endast Domstolsverket fick godkänt; där kunde man tala om när osakliga löneskillnader ska vara borta och vad det kommer att kosta.

– En del av dessa stora myndigheter kan ha lokala planer som vi inte fått in, så det är svårt att dra bestämda slutsatser, säger Jämos Dennis Kullman, som hållit i utredningen. Men det finns många konkreta exempel på att det saknas lönekartläggningar.

Listigt nog har Jämo erbjudit de granskade myndigheter uppskov till september med att komplettera sina planer – mot att de skickar minst två personer var till Jämos utbildning om just jämställdhetsplaner. Intresset har varit stort; myndigheterna vill skicka fler deltagare än två, berättar Dennis Kullman.

– Vi hoppas att resultatet blir att de här stora statliga myndigheterna senare kan fungera som goda föredömen, säger han. 

Jämställdhetslagens krav på kartläggning och analys av löner skärptes den 1 januari 2001 och förändringarna ska utvärderas efter tre år.

– Det ser inte så lovande ut just nu, medger Dennis Kullman.

Undersökta myndigheter

Rikspolisstyrelsen, AMS, Riksskatteverket, Kriminalvårdsstyrelsen, Vägverket, Centrala studiestödsnämnden, Domstolsverket, Riksförsäkringsverket, Tullverket, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA