Löner saknas i statliga planer

JÄMSTÄLLDHET2003-12-09
Bara en plan fick godkänt när Jämo granskade elva statliga myndigheters jämställdhetplaner.

De flesta jämställdhetsplaner i undersökningen innehåller mål och åtgärder när det gäller jämnare könsfördelning på arbetsplatserna, sexuella trakasserier och insatser för att lättare kunna förena jobb och familj.

Betydligt sämre ställt är det med analys av löner i ett jämställdhetsperspektiv. Bara fyra myndigheter har tagit det första steget att kartlägga lönerna: Rikspolisstyrelsen, Kriminalvården, Domstolsverket och Tullverket. Domstolsverket har till och med hittat en osaklig löneskillnad, sägs det berömmande i Jämos granskning.

De sju övriga vet alltså inte hur löneläget är, och bara två har gått vidare med en löneanalys. Endast Domstolsverket fick godkänt; där kunde man tala om när osakliga löneskillnader ska vara borta och vad det kommer att kosta.

– En del av dessa stora myndigheter kan ha lokala planer som vi inte fått in, så det är svårt att dra bestämda slutsatser, säger Jämos Dennis Kullman, som hållit i utredningen. Men det finns många konkreta exempel på att det saknas lönekartläggningar.

Listigt nog har Jämo erbjudit de granskade myndigheter uppskov till september med att komplettera sina planer – mot att de skickar minst två personer var till Jämos utbildning om just jämställdhetsplaner. Intresset har varit stort; myndigheterna vill skicka fler deltagare än två, berättar Dennis Kullman.

– Vi hoppas att resultatet blir att de här stora statliga myndigheterna senare kan fungera som goda föredömen, säger han. 

Jämställdhetslagens krav på kartläggning och analys av löner skärptes den 1 januari 2001 och förändringarna ska utvärderas efter tre år.

– Det ser inte så lovande ut just nu, medger Dennis Kullman.

Undersökta myndigheter

Rikspolisstyrelsen, AMS, Riksskatteverket, Kriminalvårdsstyrelsen, Vägverket, Centrala studiestödsnämnden, Domstolsverket, Riksförsäkringsverket, Tullverket, Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.