Regeringen föreslår undantag i grundlagar

ÖPPENHET2017-08-21
Regeringen vill ändra i grundlagarna så att det blir möjligt att förbjuda vissa databaser som sammanställer integritetskänsliga personuppgifter. När Mediegrundlagskommittén föreslog en sådan ordning var flera remissinstanser kritiska. De ansåg att ingreppet riskerar att gå ut över tryckfrihet och yttrandefrihet.

I lagrådsremissen följer regeringen Mediegrundlagskommitténs förslag om att införa en bestämmelse i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, som ger lagstiftaren rätt att reglera förbud mot offentliggörande av sammanställda eller sökbara integritetskänsliga personuppgifter i vanlig lag. Med integritetskänsliga personuppgifter avses bland annat lagöverträdelser, etnicitet, sexuell läggning, politisk åskådning, hälsa och facklig tillhörighet.

Lagregleringen riktar sig mot tjänster som Lexbase, som sammanställer domar i brottmål som vem som helst kan ta del av mot betalning. En förutsättning för att förbudet ska gälla är att uppgifterna tillgängliggörs på ett sätt som medför att det finns en stor risk för att enskildas personliga integritet kränks.

Enligt regeringen ska förbudet inte påverka journalistisk verksamhet eller journalistisk publicering.

Flera remissinstanser avstyrkte dock Mediegrundlagskommitténs förslag, med hänvisning till att det innebär ett ingrepp i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Hovrätten över Skåne och Blekinge menar bland annat att förslaget strider mot förbudet mot censur och hindrande åtgärder. Myndigheten för press, radio och tv anser att förslaget ger ett stort tolkningsutrymme och att det kan innebära rättslig osäkerhet, särskilt i förhållande till meddelarskyddet. Justitiekanslern anser att den reglering som föreslås är alltför oprecis och därmed inte godtagbar.

Andra remissinstanser, däribland juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala, är kritiska till att förslagen innebär en begränsning i grundlagsskyddet för uppgifter som är hämtade från allmänna, offentliga handlingar.

Journalistförbundet, Tidningsutgivarna och Publicistklubben avstyrker förslaget.

Publicistklubben menar att förslaget eroderar grundlagarna:

”Även om avsikterna och intentionerna är de bästa visar historien att sådana 'hål' eller 'fönster' i grundlagarna i en spänd samhällssituation kan komma att användas för att stoppa eller stävja yttranden som för stunden inte anses lämpliga.”

Nu ska lagrådet granska regeringsförslaget innan det kan läggas fram för beslut i riksdagen.

Mediegrundlagskommittén

Mediegrundlagskommittén var en parlamentariskt sammansatt kommitté som bland annat skulle göra en språklig och strukturell översyn av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen och analysera om skyddet för den personliga integriteten i databaser är tillräckligt.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.