Nya lagar ska skydda mot näthat

INTEGRITET2017-09-07
Regeringen föreslår förändringar i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken för att ge ett starkare skydd mot bland annat oönskade bildpubliceringar på webben och i sociala medier.

Den tekniska utvecklingen och framväxten av internet har inneburit positiva förändringar för yttrandefriheten och den demokratiska debatten, konstaterar regeringen i ett pressmeddelande. Men utvecklingen har också fört med sig att hot och andra kränkningar har tagit nya former. Därför föreslår regeringen ett nytt brott i brottsbalken, olaga integritetsintrång, och att tryckfrihetsförordningen anpassas till det nya brottet.

”Hot och kränkningar på nätet, som särskilt ofta drabbar kvinnor och unga, är oacceptabelt. Lagstiftningen har inte varit tillräckligt omfattande på det här området. Nu stärker och uppdaterar regeringen skyddet mot näthat för att värna varje människas rätt till personlig integritet”, kommenterar justitieminister Morgan Johansson, S, i ett pressmeddelande.

Brottet olaga integritetsintrång begås om någon sprider bilder eller andra uppgifter som kan vålla allvarlig skada för den som är berörd. Om skadan bedöms som mycket allvarlig kan den skyldige dömas för grovt olaga integritetsintrång. Straffet för olaga integritetsintrång föreslås vara böter eller fängelse i högst två år och för grovt olaga integritetsintrång fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. Undantag från straffansvar ska gälla om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig, skriver regeringen.

Om en webbplats eller sociala medier låtit publicera innehåll som innebär brott mot den nya lagen ska den som driver tjänsten vara tvungen att ta bort det innehållet.

Regeringen föreslår också att bestämmelserna om olaga hot, ofredande och förolämpning förtydligas och moderniseras. Förslagen bygger på en tidigare utredning, och syftar till att göra lagstiftningen mer teknikneutral.

Förändringarna i brottsbalken föreslår regeringen ska genomföras från 1 januari. Tryckfrihetsförordningen kan bara ändras genom två riksdagsbeslut, med ett val emellan. Därför föreslår regeringen att dessa ändringar genomförs från 1 januari 2019.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.