Ris och ros till utredning om felutbetalningar

SOCIALFÖRSÄKRINGAR2020-04-29
Tunga remissinstanser är överens om att det behövs åtgärder för att minska felaktiga bidragsutbetalningar. Men de har olika uppfattning om de konkreta åtgärder som Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemet presenterat i sitt betänkande.

Varje år betalas ungefär 18 miljarder kronor ut från välfärdssystemen på felaktiga grunder. Det visar en undersökning som Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemet presenterade i sitt betänkande i slutet av förra året. För att minska de felaktiga utbetalningarna föreslår delegationen en rad samlade åtgärder. Bland annat att inrätta ett särskilt råd bestående av chefer från en rad berörda myndigheter med uppgift att skapa en helhetssyn i frågan. Enligt delegationens förslag ska rådet ledas av ett kansli som etableras vid Ekonomistyrningsverket.

De större remissinstanserna delar uppfattningen om att det finns behov av att vidta samlade åtgärder för att minska felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet, visar Publikts genomgång av remissvaren. Men synen på delegationens konkreta förslag är delad.

Arbetsförmedlingen är överlag positiv till förslagen i betänkandet, men lämnar en del synpunkter. Bland annat anser myndigheten att delegationen tolkat området korrekta utbetalningar alltför snävt, och framhåller att det i Arbetsförmedlingens fall ofta görs bedömningar tidigt i förloppet som har betydelse, men som i betänkandet inte tolkas som en del av utbetalningsprocessen. Det riskerar att leda till en tandlöshet på området, skriver Arbetsförmedlingen i sitt remissyttrande.

Centrala studiestödsnämnden, CSN, välkomnar en del av förslagen i betänkandet, däribland inrättandet av ett särskilt råd.

Försäkringskassan, å andra sidan, anser att delegationen inte på ett övertygande sätt kunnat visa hur en mer samlad styrning med ett särskilt råd skulle minska antalet felaktiga utbetalningar och bidragsbrott och avstyrker detta förslag. Fokus bör i stället riktas mot att utveckla arbetet med att minska antalet felaktiga utbetalningar på respektive myndighet, skriver Försäkringskassan i sitt remissyttrande.

Pensionsmyndigheten instämmer i slutsatsen att det behövs en samlad styrning och tydligare ansvar för att motverka felaktiga utbetalningar. Men precis som Försäkringskassan anser inte heller Pensionsmyndigheten att ett särskilt råd och kansli är det mest ändamålsenliga sättet. Pensionsmyndigheten vill i stället att konstaterade och förmodade felaktiga utbetalningar ska ingå som en del i berörda myndigheters årsredovisning. På så sätt kommer arbetet att få rätt prioritering, skriver Pensionsmyndigheten i sitt remissvar.

Ekonomistyrningsverket, ESV, har inga invändningar mot förslaget att ett särskilt råd för korrekta utbetalningar inrättas, men avstyrker förslaget att rådets kansli ska inhysas hos ESV. Myndigheten har inget emot att få de uppgifter som föreslås för kansliet, men ser hellre att uppgifterna ingår i ESVs uppdrag och myndighetsledningens verksamhetsansvar.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.