Robotens arbete motsvarade 227 handläggare

TILLVÄXTVERKET2021-06-03

Sedan april 2020 har Tillväxtverket beviljat stöd för korttidsarbete till cirka 100 000 företag i Sverige. För att korta handläggningstiderna har myndigheten använt robotteknik. Enligt Tillväxtverket motsvarade tekniken under 2020 omkring 227 handläggares arbete.

Den 7 april förra året kunde svenska företag börja ansöka om stöd för korttidsarbete via Tillväxtverkets hemsida. Bara tre veckor tidigare hade regeringen beslutat att ge ekonomiskt stöd till de företag som tvingats permittera anställda i coronapandemins spår. Under dessa tre veckor byggde Tillväxtverket upp ett nytt system och bemannade en ny organisation för att kunna hantera stödet.

I en delrapport till regeringen, där myndigheten redogör för arbetet, beskrivs hur trycket var stort redan från början, och redan under den första månaden utbetalades 17 miljarder kronor i stöd. Sammanlagt har hittills cirka 40 miljarder betalats ut.

Tillväxtverket skriver också att det nära samarbetet med flera andra myndigheter, till exempel Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten och Försäkringskassan varit viktigt i hanteringen av stödet och bemanningen av myndigheten.

Enligt rapporten har Tillväxtverket hanterat handläggningen av stödet skyndsamt. Handläggningstiden för preliminära beslut vid ansökan har legat inom målramen på i genomsnitt fem veckor. En anledning till det är att myndigheten använt sig av så kallad robotiserad processautomation, RPA, och automatiska beslutsbrev. För korttidsstödet 2020 motsvarade RPA en arbetskraft på 227 handläggare, skriver Tillväxtverket i rapporten.

Under 2021 har Tillväxtverket utvecklat tjänsten och arbetet med stödet för att förenkla och effektivisera handläggningen. Det har bland annat lett till en ökad grad av automation och en mer specialiserad handläggarorganisation, skriver myndigheten.

I rapporten beskriver Tillväxtverket att arbetet med stöd för korttidsarbete har varit utmanande. En effektiv ärendehantering är helt avhängig lagar och förordningar på området, men innan lanseringen av stödet var regelverket kring det oprövat och det saknades rättspraxis. Det har gjort arbetet komplext och utmanande, konstaterar myndigheten.

Under det år som stödet funnits har flera författningsändringar gjorts, varav den tillfälliga ändringen för 2021 fått störst konsekvenser för Tillväxtverket. Den ändringen medförde att myndigheten behövt arbeta med två parallella strukturer för stöd och handläggning.

”Långsiktigt kan det finnas anledning att utvärdera och utveckla lagstiftningen för att säkerställa att syftet med stödet nås och att alla branscher får det stöd de behöver utifrån deras specifika behov och förutsättningar”, skriver Tillväxtverket och konstaterar också att ”om detta eller ett dylikt stöd ska fungera i en kris av denna omfattning behöver regelverket medge en i stort sett helt digital ärendeprocess. Lag och förordning bör därför utformas parallellt med att IT-system utvecklas.”

  

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA