Sjukfrånvaron i staten steg förra året
Den sammanlagda sjukfrånvaron i staten låg på 4,1 procent 2022, visar en sammanställning som Arbetsgivarverket gjort. Det är en ökning med 0,5 procentenheter från 2021. Högst sjukfrånvaro hade Statens institutionsstyrelse, SiS. ”Vi har en psykiskt påfrestande arbetsmiljö som vi behöver möta upp med stöd”, säger Maria Emtfors, sektionschef på SiS HR-avdelning.
SiS hade en sjukfrånvaro på 8,5 procent under 2022. Långtidssjukskrivningar stod för 53,7 procent av sjukfrånvaron.
– Jämfört med andra statliga myndigheter ligger vi högt, men jämför man med vårdsektorn till exempel så ligger vi ganska lika, säger Maria Emtfors, som är sektionschef på myndighetens HR-avdelning.
Hon menar att de höga sjuktalen kan härledas till att SiS har utmaningar både vad gäller platsbrist och kompetensförsörjning, vilket ökar pressen på de anställda.
– Dessutom har vi en psykiskt påfrestande arbetsmiljö som vi behöver möta upp med stöd.
Flera satsningar inom det området är på gång, bland annat håller myndigheten just nu på att anställa processhandledare som ska arbeta ute i verksamheten, berättar Maria Emtfors.
– Handledningen syftar till att stärka det professionella förhållningsättet på olika sätt. Till exempel genom att ge medarbetarna verktyg för hantering av olika situationer och bemötande av olika beteenden.
Dessutom arbetar myndigheten med att förstärka det lokala HR-stödet. Målet är att varje institution ska ha en egen HR-generalist som bland annat ska bidra i arbetsmiljöarbetet.
– Vi har precis beslutat om en ny arbetsmiljöpolicy och under implementeringen av den kommer fokus att ligga på ett lokalt målarbete för att förebygga ohälsa och frånvaro på grund av arbetsmiljön. Där kommer HR-generalisten att vara ett stort stöd.
Enligt Maria Emtfors ser SiS allvarligt på de höga siffrorna för långtidssjukskrivningar och det pågår ett omfattande arbete för att i tid kunna fånga upp personer som befinner sig i riskzonen. Stort fokus läggs dessutom på att medarbetare ska kunna komma tillbaka så fort som möjligt efter sjukskrivning.
SiS har en historia av höga sjuktal, så det är inget nytt, konstaterar Maria Emtfors. Däremot ser myndigheten ett trendbrott under 2022 – att männens sjukfrånvaro ökar.
– De närmar sig kvinnorna och vi vet inte riktigt varför än, säger Maria Emtfors.
För staten som helhet ökade sjukfrånvaron för både kvinnor och män under 2022. Sjukfrånvaron ökade i alla åldersgrupper, mest i gruppen som är 50 år eller äldre. Siffrorna är sammanställda av Arbetsgivarverket på uppdrag av regeringen, och bygger på uppgifter från myndigheternas årsredovisningar. I materialet redovisas varje myndighet för sig. Bland de tio största myndigheterna, sett till antalet anställda, har Kriminalvården – en myndighet med liknande utmaningar som SiS – den högsta sjukfrånvaron.
Den lägsta sjukfrånvaron bland de tio största myndigheterna har Lunds universitet, tätt följt av Uppsala universitet. Lärosätena har generellt sett låg sjukfrånvaro i jämförelse med övriga myndigheter.
En av anledningarna till det är att en stor del av medarbetarna vid ett universitet brinner för sitt arbete och känner stor motivation, tror Karin Karlström, HR-strateg på Uppsala universitet.
– Forskning visar att motivation och meningsfullhet är friskfaktorer på arbetet. Vi har inte analyserat våra siffror, men jag tror att detta spelar in. Många lärare och forskare som söker sig till ett universitet brinner för sina ämnen, säger hon.
En annan bidragande faktor till att lärosäten har förhållandevis låga sjuktal tror Karin Karlström är att arbetet är relativt flexibelt.
– En stor del av våra medarbetare har möjlighet att arbeta hemifrån i viss utsträckning. Det underlättar till exempel vid milda förkylningssymtom, vilket sannolikt påverkar smittspridningen och korttidsfrånvaron.
De som har svårast att utföra arbetet hemifrån är teknisk personal, exempelvis lokalvårdare och vaktmästare, och till viss del administrativ personal.
– Generellt sett har dessa grupper lite högre sjukfrånvaro än lärare och forskare, säger Karin Karlström.
Drygt 50 procent av den totala sjukfrånvaron vid Uppsala universitet utgörs av långtidssjukskrivningar. Enligt Karin Karlström har universitetet på senare år arbetat med att ta fram goda rutiner för rehabiliteringsärenden.
– Men det största fokuset vill vi lägga på det förebyggande arbetet för att ge goda förutsättningar för det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger hon.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
