Bild: Mostphotos

ST-företrädare ser inga brister i rutinerna vid gisslandramat

KRIMINALVÅRDEN2021-08-19
Vid lunchtid den 21 juli togs två kriminalvårdare som gisslan på Hällbyanstalten utanför Eskilstuna. STs vice klubbordförande Kristina Jansson, som arbetade den dagen, berättar att hon först efteråt förstod hur stor och allvarlig händelsen var. Hennes uppfattning är att den inte berodde på bristande rutiner.

De två gisslantagarna på Hällbyanstalten hotade kriminalvårdarna med ett hemgjort vapen och höll dem instängda i ett vaktrum. Kriminalvårdens egen insatsstyrka, poliser, räddningstjänst och förhandlare från både Polisen och Kriminalvården kom till platsen.

Gisslantagarnas krav var först att få kläder, pengar och en helikopter. Sedan begärde de ett antal pizzor att dela ut på sin avdelning, vilket de också fick.

Nio timmar senare var båda kriminalvårdarna släppta och polisen kunde föra bort gisslantagarna. Ingen av kriminalvårdarna fick några fysiska skador.

– Jag jobbade inte i själva byggnaden, men hörde larmet och kunde se vad som hände, säger Kristina Jansson, som är STs vice klubbordförande och arbetar som klienthandläggare på Hällbyanstalten.

Själv förstod hon först i efterhand vilken stor och allvarlig händelse gisslantagningen hade varit.

– Till att börja med får man ett adrenalinpåslag och är helt fokuserad på det man har att göra, reaktionen kommer först efteråt.

Hon berättar att Hällby är en klass 1-anstalt där det sitter grova brottslingar och att det inte är ovanligt att det inträffar allvarliga situationer med hot och bråk.

– Det är inga duvungar som sitter här, situationen kan ändras i en handvändning. Det kan räcka med att någon får ett tråkigt besked hemifrån, som att tjejen gjort slut, för att det ska uppstå en hotfull situation.

Kristina Jansson anser att gisslandramat inte gick att förutse och inte heller berodde på att det brustit i rutinerna. Även krisstödet efteråt fungerade som det skulle, menar hon.

Att en i gisslan var vikarie och den andra rätt nyanställd tror hon inte heller spelade in i just den här situationen.

– Däremot tycker jag att personaltätheten inom Kriminalvården behöver öka och att fler ska vara tillsvidareanställda. Det gäller särskilt på klass 1-anstalterna, där det är väldigt tufft.

Kristina Jansson anser att Kriminalvården också bör göra mer för att behålla sin utbildade personal. Nu är det många som lämnar myndigheten och söker sig till andra jobb.

– För att få dem som är rutinerade att stanna behöver arbetsplatsen bli mer attraktiv. Vi är lågavlönade och ett sätt vore att höja våra löner, säger hon.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Arbetsmiljö
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.