Skickliga förhandlare löste gisslansituation

KRIMINALVÅRDEN2021-11-04
I dag inleds rättegången i Stockholms tingsrätt mot de två interner vid Hällbyanstalten som åtalats för människorov. Enligt Kriminalvårdens interna utredning av gisslansituationen i somras berodde den lyckliga utgången på skickliga förhandlare.

Det var en exemplarisk förhandling av Kriminalvårdens två utbildade förhandlare från start till mål, skriver Kriminalvården i ett pressmeddelande. Den interna utredningen pekar också på en väl fungerande incidentledning, både lokalt på Hällbyanstalten och i Kriminalvårdens nationella stab.

”Mat och dryck är förhandlingsbart. Men intagnas frihet är inte förhandlingsbar, som intagen i fängelse kommer man inte ut.  Att förhandla med pizzor i utbyte mot kriminalvårdarnas frihet blir ett bra medel att också köpa sig tid. Att köpa sig mer tid är generellt sett bra, inte minst för att samla på sig mer information och kunna göra taktiska överväganden, och att gisslantagarna tröttnar”, förklarar Kriminalvårdens säkerhetsexpert Jonas Lexell i pressmeddelandet.

Enligt utredningens bedömning har anstalten i alla delar agerat på ett förtjänstfullt sätt, vilket påverkat utgången av händelsen i positiv riktning. Utredningen har bland annat gått igenom 31 timmar rörligt bildmaterial och intervjuat många berörda aktörer.

”Den är synnerligen gedigen och vi kan ta del av händelseförloppet och se exakt hur vi agerar i en akut kris när två kollegor tagits som gisslan. Jag är främst imponerad av hur snabbt och professionellt alla, i olika roller, agerar. Det visar att vi har god beredskap att hantera mycket allvarliga situationer och att säkerhetsorganisationen fungerar väl”, framhåller myndighetens säkerhetschef Kenneth Holm.

Det var i samband med medicinutdelning 21 juli i år som två intagna tog sig in i vaktrummet på en avdelning på anstalten och tog två kriminalvårdare som gisslan. De hotade personalen med egentillverkade vapen och krävde att få lämna anstalten. Efter en flera timmar lång förhandling släpptes gisslan med drygt två timmars mellanrum och de intagna kunde gripas av polisen.

Huvudmotivet till gisslantagningen var enligt utredningen de båda intagnas missnöje med Kriminalvården i allmänhet och Hällbyanstalten i synnerhet. Deras mål var att komma därifrån. En av utredningens viktigaste slutsatser är att det troligtvis inte är helt känt bland intagna att Kriminalvården aldrig släpper ut en gisslantagare. Att göra den principiella hållningen mer känd skulle enligt utredarna till viss del kunna förebygga viljan att ta gisslan.

De två gisslantagarna står nu åtalade för människorov, grovt hot mot tjänsteman, grov utpressning och våld mot tjänsteman. Rättegången inleds i dag i säkerhetssalen vid Stockholms tingsrätt och beräknas pågå i fyra dagar. Den sista rättegångsdagen blir 16 november.

Utredningen lämnar två förslag till åtgärder. Det ena är att Kriminalvården bör likrikta ett koncept för hur, och i vilken utsträckning, rakhyvlar får användas på klass 1-anstalter, samt hur detta ska kontrolleras. Det andra åtgärdsförslaget är att Kriminalvården bör se över om det finns skillnader mellan olika klass 1-anstalter och hur de tolkar centrala direktiv.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.