Stora luckor i myndigheters säkerhetsarbete
Kriminalvården, Försvarets materielverk och Kammarkollegiet får svidande kritik av Riksrevisionen. En ny granskning visar på allvarliga brister i myndigheternas arbete mot infiltration.
Konsekvenserna av infiltration riskerar att bli stora: information kan röjas eller förvanskas, kriminella grupper kan gynnas och både ekonomiska och samhälleliga skador kan bli svåra.
På senare år har flera fall av infiltration uppmärksammats i offentlig verksamhet. Det är också skälet till att Riksrevisionen beslutade sig för att granska säkerhetsarbetet hos Kriminalvården, Kammarkollegiet och Försvarets materielverk – tre myndigheter där risken för infiltration bedöms som stor.
I sin rapport konstaterar Riksrevisionen att bristerna hos myndigheterna i vissa fall är så omfattande att de ”riskerar att lämna kritiska säkerhetsluckor öppna”.
”Vår bedömning är att de granskade myndigheterna inte har lagt tillräckligt stor vikt vid säkerhetsarbetet och att det lett till omfattande säkerhetsbrister som i värsta fall kan leda till allvarliga konsekvenser”, kommenterar riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg granskningen i ett pressmeddelande.
Enligt Riksrevisionen befinner sig de tre myndigheterna på olika nivå i arbetet mot infiltration. Försvarets materielverk har kommit längst medan Kammarkollegiet anses ha ett fragmentiserat säkerhetsarbete med otydliga rutiner. Kriminalvården, med kritiska brister i säkerheten men som på senare tid tagit steg i rätt riktning, placerar sig däremellan.
Myndigheterna brister både i processerna för att förebygga och förhindra infiltration, och i arbete med att upptäcka pågående infiltration, konstaterar Riksrevisionen. Samtidigt lyfter granskningen myndigheternas stabila personalbas, med låg skuldsättning och få träffar i belastningsregistret, som en god förutsättning för att öka skyddet.
Riksrevisionen kommer även med rekommendationer till de granskade myndigheterna på förbättringar i säkerhetsarbetet. Bland annat föreslås de integrera frågor om personalsäkerhet i ordinarie rutiner, systematisera uppföljande säkerhetsprövningssamtal för personal med säkerhetsklassad befattning, samt se till att allt stödmaterial utgår från Säkerhetspolisens och Försvarsmaktens vägledning.
I ett videoklipp nämner Per Dackenberg, projektledare på Riksrevisionen, vikten av uppföljande säkerhetsprövning. Den ska göras minst en gång om året – och alla frågor måste ställas, betonar han.
– Det finns ett antal frågor som är känsliga och de blir sällan ställda. För det är svårt för chefen att göra det.
Han trycker även på behovet av att kunna anmäla misstänkt infiltration.
– Många anställda som misstänker att det förekommer infiltration vet inte hur de ska göra för att signalera det till ledningen, säger Per Dackenberg.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
