"Den vanligaste situationen är att den försäkrade hotar att skada sig själv eller hotar att ta sitt liv när personen upplever sig få ett beslut som går emot", säger Thomas Åding, avdelningsordförande för ST inom Försäkringskassan.
Bild: Casper Hedberg
"Den vanligaste situationen är att den försäkrade hotar att skada sig själv eller hotar att ta sitt liv när personen upplever sig få ett beslut som går emot", säger Thomas Åding, avdelningsordförande för ST inom Försäkringskassan.

Trakasserier mot statligt anställda ett stort problem

ARBETSMILJÖ2022-12-15

Trakasserier och hot mot statligt anställda är ett omfattande problem vid många myndigheter, visar en granskning från Riksrevisionen. ”Sett över en längre period ökar antalet sådana situationer”, konstaterar Thomas Åding, avdelningsordförande för ST inom Försäkringskassan.

Trakasserier, hot och våld mot statligt anställda riskerar att leda till att demokratiska principer undermineras, genom att medarbetare undviker arbetsuppgifter eller inte fattar rätt beslut, konstateras i inledningen till Riksrevisionens rapport. ”Arbetet för att motverka trakasserier, hot och våld mot statligt anställda syftar således både till att skapa en trygg och säker arbetsmiljö och till att säkerställa förtroendet för statlig verksamhet, genom att minska risken för att anställdas tjänsteutövning påverkas”, skriver Riksrevisionen.

I rapporten framgår att myndigheterna vidtar en rad åtgärder för att förebygga och hantera trakasserier, hot och våld. Trots detta är problemet omfattande, visar granskningen, som bland annat bygger på en enkät som skickats 186 myndig­heter, med en svarsfrekvens på 94 procent. I enkäten ombads myndigheterna att uppskatta förekomsten av trakasserier, hot och våld mot anställda, utifrån de incidenter som myndigheten hade kännedom om. Därutöver har Riksrevisionen gjort fall­studier på åtta myndigheter.

Tre fjärdedelar av de myndigheter som besvarat enkäten uppger att anställda har råkat ut för någon form av trakasserier under perioden 2019–2021. 21 myndig­heter uppger att trakasserier förekommer någon gång i veckan – bland dem stora myndig­heter med många medborgarkontakter, som Arbetsförmedlingen, Försäkrings­kassan, Kronofogdemyndig­heten, Polismyndigheten och Skatteverket, men även några mindre myndigheter, som Diskrimineringsombudsmannen och Folkhälsomyndigheten.

 

Direkta hot är ovanligare än trakasserier, även om gränsdragningen kan vara svår. Bland de myndigheter som uppger att medarbetare utsätts för hot varje vecka finns Försäkringskassan, Krono­fogdemyndigheten och Skatteverket.

Endast 15 procent av myndigheterna uppger att det har förekommit konkreta våldshandlingar mot anställda under perioden 2019–2021. Två myndigheter, Polismyndigheten och Statens institutionsstyrelse, rapporterar att sådana fall av våld förekommer varje vecka.

Den vanligaste formen av trakasserier är hotfulla eller obehagliga uttalanden, oftast via telefon, e-post eller vid fysiska möten. 25 procent av myndigheterna svarar att myndighetens sociala medier är vanliga kanaler för trakasserier och hot, 16 procent svarar att de anställdas privata sociala medier är det.

På frågan vilka personer som myndig­heten bedömer utsätter anställda för trakasserier, hot och våld är de vanligaste svaren att det är personer med ett rätts­haveristiskt beteende, med psykiska besvär eller i en desperat situation. 13 procent av myndigheterna svarar att det också handlar om personer med koppling till organiserad brottslighet.

 

Trakasserierna sker i vissa fall systematiskt och under lång tid. Det förekommer att gärningspersonen har kartlagt den anställdes familj eller besökt dennes bostad, liksom att anställda utsatts för ogrundade anmälningar till polis och socialtjänst.

En vanlig form av trakasserier är suicid­hot, hot om att begå självmord, skriver Riksrevisionen. Det är ofta ett uttryck av förtvivlan från en individ i en hopplös situation, men konsekvensen kan bli att det fungerar som ett påtryckningsmedel mot myndighetens medarbetare. 35 procent av de myndigheter som svarat på enkäten uppger att suicidhot förekommer. På Krono­fogdemyndigheten utgör suicidhoten 67 procent av de rapporterade incidenterna 2021 och på Försäkringskassan 53 procent.

Att suicidhot är vanligt förekommande bekräftas av Thomas Åding, avdelningsordförande för ST inom Försäkrings­kassan.

– Den vanligaste situationen är att den försäkrade hotar att skada sig själv eller hotar att ta sitt liv när personen upplever sig få ett beslut som går emot. Det kan också vara så att man hotar handläggaren personligen på något sätt, säger han.

Thomas Åding är inte överraskad över resultaten i Riksrevisionens rapport. Han menar att det är uppenbart att ett ökande antal medlemmar drabbas av trakasserier, hot eller våld, och konstaterar att det också framkommit såväl i myndighetens statistik som i STs egna medlemsundersökningar.

Statistiken för de senaste åren kan tolkas som att problemen börjat minska, men det förklaras enligt Thomas Åding av att Försäkringskassan och många andra aktörer haft utrymme att vara mer gene­rösa i samband med pandemin.

– Men sett över en längre period ökar antalet sådana situationer, konstaterar han.

Thomas Åding framhåller också att omfattningen påverkas av hur regelverket förändras och av hur politiker och andra väljer att presentera förändringarna. Som exempel pekar han på den senaste reformen inom sjukersättningen, som gått under namnet trygghetspension, och på begreppet garantipension, som han menar bäddar för att de försäkrade kan få felaktiga förväntningar.

– Det är ett misstag att marknadsföra förändringar som att nya reformer ska ge ökad trygghet, om det sedan inte blir det resultatet för den enskilde. Om man ger människor intryck av att de ska få rätt till något kommer fortfarande den som får avslag att vara lika besviken, konstaterar han.

Anders Wikström, vice avdelnings­ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen, ser inte heller undersökningens resultat som förvånande.

– Vi hanterar ju ofta personer som på något sätt är i obalans och de kanske inte riktigt förstår vårt uppdrag, och det kan finnas många skäl till att de tycker att vi gör fel, säger han.

Merparten av Arbetsförmedlingens kund­kontakter sker numera via webben. Anders Wikström konstaterar att det förekommer att människor reagerar med aggressivitet och hot av olika slag i dessa situationer, men att mycket av frustrationen numera i stället går ut över personalen vid Statens servicecenters kontor.

– Det är en naturlig följd av att vi har stängt ned våra kundmottagningar. Det är Statens servicecenters medarbetare som man möter på servicekontoret och som människor i växande utsträckning har direktkontakt med, säger han.

Anders Wikström tycker att Arbets­förmedlingens rutiner för hur incidenter ska hanteras fungerar väl och att med­arbetare som drabbats får bra stöd och hjälp när det behövs, även om han också noterar att det kan finnas situationer där insatserna dröjer.

Riksrevisionen gör bedömningen att myndigheternas och regeringens insatser för att förebygga och hantera trakasserier, hot och våld mot statsanställda i många delar är effektiva, framför allt vid myndigheter där medarbetare löper hög risk att utsättas. Mindre myndigheter har dock svårare att skydda sig, liksom myndig­heter som plötsligt – på grund av att något händer i omvärlden – blir utsatta för hot, trakasserier och våld. Ett exempel är Folkhälsomyndigheten, som blev utsatt under covid-19-pandemin.

– På större myndigheter där den här typen av incidenter är vanligt förekommande har man generellt sett utvecklat kompetens och system för att hantera dem. Men mindre myndigheter som tillfälligt blir utsatta för den här typen av händelser har inte samma resurser och inte heller nödvändigtvis samma kompetens internt, säger Johanna Köhlmark, projektledare för Riksrevisionens rapport.

Flera av de företrädare för mindre myndigheter som Riksrevisionen talat med framhåller att det går att ha överblick över vilka incidenter som inträffar och se till att berörda personer involveras och övrig personal informeras. Men om det saknas ett etablerat system för incident­rapportering kan det enligt rapporten leda till bristande systematik i dokumentationen av vad som inträffat och vilka åtgärder som vidtagits.

Riksrevisionens rapport utmynnar bland annat i en rekommendation till regeringen att ge en lämplig myndighet i uppdrag att inrätta en funktion för att stödja myndig­heter med praktiska råd och verktyg i arbetet mot trakasserier, hot och våld.

– Vi har inte landat i att någon specifik myndighet skulle vara mest lämpad för det här uppdraget. Det här är ett område som sträcker sig över många olika kompetenser, säger Johanna Köhlmark.

Stora skillnader mellan myndigheterna

En klar majoritet av myndigheterna uppger att de har sammanlagt högst fem incidenter per år, enligt Riksrevisionens rapport. Bland de myndigheter som rapporterar över 100 incidenter per år återfinns stora myndigheter med många medborgarkontakter. I topp ligger Försäkringskassan, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse, SiS, som under perioden 2019–2021 registrerat från 1 600 upp till 2 800 incidenter per år. Arbets­förmedlingen har rapporterat 400 till 700 incidenter årligen. Men även myndigheter som Diskrimineringsombudsmannen, Sida och Statens servicecenter har rapporterat ett stort antal ärenden.

Så gjordes Riksrevisionens granskning

  • Riksrevisionen har gjort en enkät till 186 myndigheter där frågor ställts om förekomsten av trakasserier, hot och våld mot anställda, samt arbetet med att förebygga och hantera sådana incidenter. Svarsfrekvensen var 94 procent.
  • Riksrevisionen har också gjort fallstudier av åtta utvalda myndigheter, där både ansvariga chefer och medarbetare intervjuats. Tre av dem har valts ut för att de utför myndighetsutövning, tillsyn eller kontroll och har många kontakter med medborgare – dessa är Försäkringskassan, Kronofogden och Livsmedelsverket. På fem fallstudiemyndigheter är förekomsten av trakasserier och hot kopplad till viss verksamhet, såsom rollen som expertmyndighet eller utbetalning av stöd till organisationer, eller till en förändring av förutsättningarna för verksamheten, exempelvis genom händelser i omvärlden eller nya uppdrag – dessa är Diskrimineringsombudsmannen, Folkhälsomyndigheten, Moderna museet, Myndigheten för press, radio och tv samt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.