Utredning förslår mer biometri i Kriminalvården
En utredning från justitiedepartementet föreslår att Kriminalvården ska få utökade möjligheter att använda biometriska metoder. Bland annat ska fler fotograferas och fingeravtryck och röstprov kunna tas av intagna i häkte och anstalt.
Kriminalvården begärde i början av förra året att justitiedepartementet skulle föreslå utökade möjligheter att använda biometri i Kriminalvårdens verksamhet. En utredning tillsattes som nu har lagt fram sina förslag i en departementspromemoria. Syftet med översynen har varit att ge Kriminalvården tillgång till lämpliga och flexibla biometriska verktyg för att effektivisera och öka säkerheten.
Utredningen föreslår bland annat att även häktade och personer som avtjänar andra straff än fängelse inom Kriminalvården ska få fotograferas. Myndigheten ska dessutom få ta fingeravtryck och röstprov av intagna i häkte och anstalt, samt av personer som avtjänar andra straff inom Kriminalvården. De biometriska underlagen ska få användas för biometrisk autentisering eller annan identifiering.
Förslagen innebär bland annat att Kriminalvården kommer att kunna använda ansiktsigenkänning, avläsning av fingeravtryck och liknande för säkrare närvarokontroll eller förflyttningar av intagna.
Utredningen föreslår även att Polisen får möjlighet att kroppsvisitera personer som ska lämna biometriska underlag, i syfte att söka efter vapen eller andra farliga föremål.
Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2027.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.