Vägledning ger stöd vid klimateffektbedömning

MILJÖ2022-06-20
Fyra myndigheter har tagit fram en gemensam vägledning för hur man gör klimateffektbedömningar. Den ska fungera som ett stöd för statliga myndigheter och utredningar.

Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Konjunkturinstitutet och Trafikverket har på regeringens uppdrag tagit fram en myndighetsgemensam vägledning för att göra bedömningar av hur olika styrmedel och åtgärder påverkar utsläpp och upptag av växthusgaser och bidrar till klimatomställningen. Med styrmedel avses olika typer av lagar, förordningar eller andra typer av regler som syftar till att påverka aktörers beslutsfattande och beteende.

Vägledningen ska främst stödja statliga myndigheter, inklusive Regeringskansliet, och statens offentliga utredningar i framtagande av klimateffektbedömningar.

Målet med vägledningen är enligt de fyra myndigheterna att den ska bidra till att klimateffektbedömningarna blir transparenta, jämförbara och användbara inom det svenska klimatramverket. Enligt vägledningen bör en klimateffektbedömning bygga på inledande analys, jämförelsealternativ, effektberäkning och kvalitativ effektbedömning.

Analysen ska innehålla en översiktlig beskrivning av styrmedlet, där effektkedjor och interaktion med andra styrmedel beskrivs. Både för kvalitativa bedömningar och effektberäkningar krävs ett tydligt jämförelsealternativ för att göra en korrekt effektbedömning.

I vägledningen står beräkningar av effekten av styrmedelsförändringar på utsläpp och upptag av växthusgaser i fokus. Om den slutliga effekten på utsläpp eller upptag inte går att bedöma kvantitativt kan det enligt vägledningen vara relevant att även redovisa mellanstegen i en effektkedja. En kvalitativ klimateffektbedömning bör beskriva hur en styrmedelsförändring bidrar till klimatomställningen. I det ingår att redogöra för vilken betydelse styrmedelsförändringen har för att uppnå de nationella och globala klimatmålen.

I ett särskilt kapitel ges råd om när det kan vara relevant att göra klimateffektbedömningar av åtgärder och styrmedel som inte har ett klimatpolitiskt syfte. Vägledningen berör också hur underlag till regeringens klimatredovisning tas fram, vilket är en årligen återkommande uppgift som involverar en rad myndigheter.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.