Jobbdatorn avslöjar allt

PÅ JOBBET: DINA RÄTTIGHETER. SVAGT SKYDD FÖR PRIVATA ANGELÄGENHETER2004-02-11
En allt större del av vårt arbetsliv utspelar sig vid datorn. Hur skyddar vi vår integritet när det går att kartlägga det vi gör i stort sett minut för minut? Och vilken rätt har jag att använda jobbdatorn för privata ändamål?
Det finns inget tydligt lagstadgat skydd för integriteten på arbetsplatsen. Det är ont om vägledande rättsfall, och ett utredningsförslag häromåret om att stärka integritetsskyddet på arbetsplatserna har lagts i malpåse. Det ansågs inte tillräckligt klargörande.

Men det är inte helt och hållet djungelns lag som råder. Personuppgiftslagen, brottsbalkens regler om dataintrång och Regeringsformen inskränker arbetsgivarens frihet att kontrollera personalen. Dessutom får kontrollerna enligt praxis inte strida mot god sed eller i övrigt vara otillbörliga.

Har arbetsgivaren rätt att gå in i min dator?

Ja, arbetsgivaren har rätt att kontrollera dels att den anställde sköter sitt jobb på rätt sätt, dels att hon eller han inte bryter mot lagar eller arbetsplatsens riktlinjer för datoranvändning.

Vilka uppgifter får arbetsgivaren ta del av och bearbeta?

Vanliga tjänstemannajobb lämnar mängder av elektroniska spår. Servern lagrar uppgifter om när var och en loggar in och loggar ut. Ofta sker säkerhetskopiering av alla filer som skapas under en eller några dagar.

Om det krävs passerkort för att röra sig runt på arbetsplatsen är också alla sådana passeringar registrerade.

Arbetsplatsens centralda- tor, servern, lagrar oftast avsändare, mottagare, datum, klockslag och rubrikrad i e-post som skickas till eller från en per- son.

Allt detta räknas som personuppgifter och hanteringen omfattas därför av Personuppgiftslagen. Enligt den får arbetsgivaren behandla personuppgifter bland annat om det är nödvändigt för att tillfredsställa ett ”eberättigat intresse”e, och det intresset ska vägas mot den registrerades intresse av skydd mot kränkningar av den personliga integriteten.

Ändamålen för insamlingen måste vara tydligt angivna, man får inte samla in fler uppgifter än nödvändigt för dessa ändamål och de får inte heller sparas längre än nödvändigt. De registrerade ska informeras om förfarandet.

Får prestationer kartläggas?

Det är endast tillåtet om man har någon form av prestationslön, annars krävs samtycke från den anställde. Samtycket kan återtas när som helst.

Får jag använda datorn privat?

Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet innebär att denne också helt kan förbjuda de anställda att använda jobbdatorn för privat bruk, till exempel e-post, Internetsökningar, lagring av privata filer eller installation av egna program.

Det vanliga är dock att arbetsgivaren tillåter privat användning i måttlig omfattning.

Ofta finns också uttryckliga regler mot viss användning, som att gå in på pornografiska hemsidor.

Och om inga riktlinjer finns? Den allmänna uppfattningen är att IT-verktygen kan jämställas med telefonsamtal. I svenskt arbetsliv är det kutym att personalen i viss utsträckning får använda arbetstelefonen för privata samtal. Därmed skulle man, i avsaknad av lokala riktlinjer, kunna utgå ifrån att arbetsgivaren godtar privat användning av datorn i någon omfattning.

Arbetsrättsjuristen Kurt Junesjö anser dock att den här sortens tysta medgivande är osäker för den anställde, och rekommenderar facket att verka för kollektivavtal med tydliga riktlinjer. Han har gjort en avtalsmall, som också innefattar andra frågor om integritetsskydd i IT-sammanhang. Den finns på hans hemsida, kurt.nu, som en bilaga till boken Distansarbete, datorer, integritet.

Vad händer om jag besöker olämpliga Internetsidor?

Den som bryter mot arbetsplatsens riktlinjer för Internetanvändning kan straffas med varning, omplacering eller till och med uppsägning. Det kan gälla sådant som surfning på sajter för vuxenporr, spel och rasistiska organisationer.

Att ladda ned barnpornografiska bilder är som bekant även olagligt och kan leda till såväl polisanmälan som uppsägning eller avsked.

När tidningen Dagens Industri nyligen gjorde en IT-översyn med helt andra syften upptäcktes ett stort antal brott mot tidningens IT-policy. Ett tiotal anställda varnades för besök på porr- och spelsidor, och en person sades upp och polisanmäldes sedan man hittat nedladdade barnpornografiska bilder.

Får arbetsgivaren läsa min privata e-post?

Bara om det är ”nödvändigt” enligt Personuppgiftslagen (se ovan), och efter en intresseavvägning. Ett exempel skulle kunna vara vid misstanke om brott.

Om skälen inte är tillräckligt starka kan arbetsgivarens agerande i stället klassas som dataintrång. Det gäller särskilt om den privata posten är skyddad med lösenord eller placerad i en särskild, tydligt märkt mapp. Det finns dock inga rättsfall hittills på området.

Offentliganställda kan sägas ha ett något starkare skydd än privatanställda i detta fall. Alla medborgare skyddas enligt Regeringsformen gentemot det allmänna mot undersökning av exempelvis förtroliga försändelser, och för offentliganställda är ”det allmänna” arbetsgivaren.

Å andra sidan innebär offentlighetsprincipen ett försvagat skydd. Allmänheten har rätt att begära ut allmänna handlingar, och ärendet ska hanteras skyndsamt. Om en begärd handling endast finns i handläggarens dator och denne inte är på plats kan myndigheten vara skyldig att öppna datorn och leta rätt på handlingen.

Då finns en risk att privat post öppnas oavsiktligt. Om man vill vara säker på att ingen läser ens privata e-post får man kryptera den.

En arbetsgivare som misstänker att en anställd ägnar alltför mycket tid åt privat mejlande behöver knappast gå in i personens dator för att undersöka saken. Man kan göra sig en relativt god bild genom att läsa serverns loggfiler.

Påverkas min meddelarfrihet?

Som offentliganställd har du rätt att lämna uppgifter till media för publicering, även via e-post. Efterforskningsförbudet innebär att arbetsgivaren inte har rätt att söka efter sådana meddelanden i din mejl.

Komplikationen är förstås att de kan öppnas av misstag i sökandet efter en offentlig handling. Ett skydd mot det är att myndigheten har en ”god offentlighetsstruktur”, där allmänna handlingar hålls åtskilda från andra filer.

Har jag rätt att få veta vad som registrerats om mig?

Ja. Enligt personuppgiftslagen har du rätt till skriftlig information inom en månad efter ansökan om vilka uppgifter som behandlas, var de kommer ifrån, varför uppgifterna registreras/ bearbetas och vilka som får tillgång till dem. Du kan begära denna information en gång om året. Felaktiga eller olagligt behandlade uppgifter måste rättas respektive tas bort.

ÄMNEN:

Arbetsmarknad
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.