Bild: Janetta Nyberg

Lita inte för mycket på magkänslan

PÅ JOBBET: BESLUTSFATTANDE2016-06-14
Att lyssna på magkänslan känns ofta rätt – men den kan leda oss fel. Även när vi tror att vi tänker rationellt kan vi vara emotionellt styrda. Genom att bli medvetna om hur känslorna styr oss kan vi fatta bättre beslut.
Av:  Jenna Andersson

På jobbet fattar vi hela tiden mängder av beslut. Ungefär hälften av dem baseras på magkänsla, menar Pontus Wasling. Han är neurolog och hjärn­forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och har skrivit boken Minnet, fram och tillbaka. Anledningen till att vi många gånger låter vår intui­tion styra är att det är en snabb och enkel väg, förklarar han:

– Magkänslan är en autopilot. Det krävs väldigt lite energi och vi slipper ägna oss åt så mycket tankeverksamhet.

Att magkänsla är en form av reflex som innebär att vi slipper tänka håller Kristoffer Ahlstrom-Vij med om. Han är filosof och författare till boken Magkänslans anatomi: Om hur vi bör tänka och när vi gör bäst i att låta bli.

– Magkänslan är bland annat ett resul­tat av ett väldigt gammalt, kognitivt maskineri. Den har utvecklats för att vi ska kunna ta snabba beslut för att undvika omedelbara faror. Den är till exem­pel bra om vi behöver springa ifrån ett farligt djur på savannen eller andra saker som kräver en omedelbar reaktion, säger han, men påpekar att den typen av reaktion sällan behövs i ett modernt samhälle.

Malin Lindelöw är doktor i psykologi och har skrivit boken Vald på en tiondels sekund. Hon menar att det finns en risk att magkänslan gör att vi helt enkelt tar ställning för snabbt. Det kan bland annat ställa till problem i mötet med nya människor.

– Vi reagerar på allt ifrån utseende och dialekt till kön och etnicitet. Allt det är »störningsmoment« när vi ännu inte känner personen. Det tar tid att komma förbi störningsmomenten och därför är det vanskligt att snabbt bilda sig en uppfattning som baseras på magkänslan.

Malin Lindelöw tycker därför att vi bör rannsaka oss själva och våra reaktioner.

– Ta känslan som du får när du träffar en person för första gången på allvar. Reflektera över varför du känner som du gör. Fråga dig själv: vad händer med mig när jag träffar den här personen? Vilken information har jag? Vad är det egent­ligen som gör att jag känner såhär?

Vi tenderar att tro att vi tänker mer rationellt än vad vi faktiskt gör. Kristof­fer Ahlstrom-Vij menar att vi i stor utsträckning överskattar våra egna förmågor.

– Var och en anser sig vara ett undan­tag från det generella faktum att vi mer eller mindre alla begår en rad tankefel hela tiden. Vi övertygar oss själva att just vi gör helt rätt, säger han.

En anledning till att vi fortsätter att lita på vår magkänsla är att vi sällan får någon återkoppling från vår omgivning när det går fel.

– Vi kan titta tillbaka på tidigare tillfällen när vi har förlitat oss på vår magkänsla. Vi kan se var det gick bra, men vi har sällan tillgång till information om hur det hade blivit om vi hade agerat annorlunda – kanske hade det gått ännu bättre? Konsekvenserna blir att vi fortsätter att tro att vi har rätt, fastän så kanske inte alls är fallet, säger Kristoffer Ahlstrom-Vij.

Dessutom, menar han, lutar vi oss gärna mot den världsbild som vi haft länge.

– Vi har en stark tendens att bara ta in evidens som stödjer vad vi redan tror, och bortförklara evidens som inte stödjer vad vi tror.

För att komma till rätta med det prob­lemet är hans råd att tänka ut det bästa motargumentet mot den egna övertygelsen.

Pontus Wasling tycker att vi bör fråga oss själva om vi rimligen kan ha rätt magkänsla i just den situation som vi befinner oss i.

– Ibland får man en stark känsla för om något är rätt eller fel utan någon egentlig grund. Då är det oftast bäst att fråga någon annan som har mer erfarenhet, säger han.

För att avgöra vem vi ska råd­fråga inför ett beslut behöver vi förbise de stereotypa fack vi ofta tenderar att dela in personer i, menar Malin Linde­löw.

– Vi behöver göra mycket mer nyanserade bedömningar och fundera kring vilken kunskap personen faktiskt har. På så vis minskar vi också risken för att vi går miste om betydelsefull kompetens.

Pontus Wasling förklarar att vi har två system som arbetar samtidigt i hjärnan. Dels ett snabbt, där vi har vår magkänsla. Och dels ett lite mer långsamt, som kräver att vi är mer eftertänksamma.

Han menar att svårigheten är att intellektuellt kunna gå emot sina snabba känslor.

Enligt Malin Lindelöw ska vi inte ignorera våra känslor, men vi bör ifrågasätta dem i större utsträckning.

– Ta känslan på allvar, men följ den inte blint, utan reflektera över den. Trots att du har starka känslor för att något är rätt behöver det inte vara fallet, säger hon.

4 tips för bättre beslut

1. Samla mer information

Skaffa dig mer information för att bättre veta vad som är ett bra och hållbart beslut. Fundera över om du vet någon som har djupare kunskap inom området än du. Våga rådfråga!

2. Rannsaka dig själv

Ifrågasätt dina reaktioner och din övertygelse. Försök att förhålla dig logiskt och sakligt. Vad är det egentligen som ligger till grund för att du känner på ett visst sätt?

3. Tänk ut motargument

Vid beslutsfattande har vi svårt att vara självkritiska. När du känner dig övertygad om något ska du därför pröva ditt ställnings­tagande genom att tänka ut de starkaste motargumenten.

4. Analysera och reflektera

Efter att du fattat ett beslut baserat på magkänsla bör du alltid reflektera över huruvida känslan ledde dig rätt. Hur hade situationen blivit om du hade agerat annorlunda?

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.