Bild: Lotta Sjöberg

Övningar gör dig trygg i talarstolen

PÅ JOBBET: TALARSKRÄCK2017-03-28
Tillhör du dem som börjar svettas, rodna och skaka när du ska tala inför folk? Du är inte ensam. Men talarskräck går att arbeta bort. Ett sätt är att börja öva i vardagliga situationer.
Av:  Fatima Grönblad

Där står du alldeles ensam, inför en skara åhörare med blanka ansikten vars blickar är riktade rakt emot dig i tyst väntan på vad du har att säga.

För en del väcker den situationen starka känslor och reaktioner. Hjärtat börjar klappa, munnen blir torr och man kan få svårt att sortera tankarna.

– Det handlar om att man är rädd för hur man ska uppfattas som person, säger Per Carlberg, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitet.

Talarskräck är inte klassat som en egen diagnos men har vissa likheter med social fobi, enligt Per Carlberg. Och liksom vid andra fobier aktiveras kroppens flyktbeteende.

– Reaktionerna är desamma som om man har spindelfobi och ser att det kommer en spindel.

Rädslan för att prata inför andra hänger ofta ihop med att man ser situationen som en prestation, där det handlar om att bli granskad och bedömd. Den upplevelsen kan trigga i gång oroliga tankar om hur andra uppfattar en. Syns det att jag svettas? Låter det jag säger konstigt? Det kan skapa en negativ spiral, där man än mer tappar kontakten med dem som lyssnar.

– Om man funderar mycket på vad andra tycker och tänker så stjäl det mycket uppmärksamhet för hjärnan. Därmed blir det svårt att tänka på det man egentligen vill säga, säger Per Carlberg.

Lösningen är att försöka flytta fokus bort från sig själv, till innehållet och kontakten med åhörarna.

Ulf Kärnström utbildar i muntlig berättarkonst och leder »våga tala«-kurser i Göteborg. Han konstaterar att nervositet inte behöver vara dåligt i sig. I lagom mängd kan det göra att man blir alert och uppmärksam. Men om reaktionerna är så starka att de blir ett hinder i livet kan det vara värt att ta tag i situationen.

Till Ulf Kärnströms kurser brukar det komma tre kategorier av männi­skor: Studenter som vill kunna hålla muntliga presentationer utan ångest, personer som står inför en situation i privatlivet där de förväntas hålla tal och yrkesmänniskor som insett att deras talarskräck är ett hinder för att söka chefspositioner.

– Jag har en del väldigt kompetenta personer med välbetalda yrken på kurserna. På ett sätt kan det tyckas förvånande – du kan allt detta, men du kan inte tala? Samtidigt är det ju så med rädsla, det är en känsla som ofta saknar logik.

Ulf Kärnström menar att grunden för att mildra de nervösa reaktionerna är att försöka hitta fram till känslan av att man talar med åhörarna i en ömsesidig kommunikation.

– Som människor har vi ett spontant språkflöde. Säg att jag har varit på semes­ter och mina släktingar undrar hur jag haft det. Då blir man inte nervös för att man formulerar sig fel.

Ulf Kärnström berättar att han bygger upp sina kurser kring stegvisa övningar.

Den allra första övningen brukar handla om att i grupp berätta kort om sitt namn, vad det betyder och dess ursprung. Vartefter kursen löper på brukar Ulf sedan utmana deltagarna att hålla allt längre presentationer, alltid om ämnen som de själva känner sig bekväma med.

Efter varje övning ger deltagarna varandra respons. Då brukar det visa sig att det kaos den som talat kanske känt inuti sällan märks utanpå, konstaterar Ulf Kärnström.

Per Carlberg och hans kolleger driver ett forskningsprojekt där talar­ängslan behandlas med hjälp av virtual reality-teknologi. Deltagarna får testa att hålla tre anföranden med virtual reality-glasögon på sig. Där simuleras ett mindre möte, ett bröllop respektive en stor konferens, med publik som består av riktiga människor som filmats.

Övningen ramas in av att deltagaren får samtala med en psykolog om de tankar och känslor som dyker upp före, under och efter presentationen. De lyssnar också på en ljudinspelning efteråt.

Behandlingsmodellen ger personen chans att se att de uppskruvade tankarna sällan ger en sann bild av verkligheten.

– På så sätt kan man korrigera sina missuppfattningar och få en mer objek­tiv bild av hur talet gick, säger Per Carlberg.

Per Carlberg och Ulf Kärnström anser båda att det bara finns en väg för att komma till rätta med sin talarskräck: Ta tjuren vid hornen, utmana rädslan och börja öva! Om man inte vill eller kan gå på kurs eller virtual reality-behandling räcker det långt att ta vara på små situationer, tipsar Ulf Kärnström. Det kan till exempel handla om att tacka värden för middagen på en fest, eller att utveckla ett resonemang på ett större möte.

– Se alla tillfällen i vardagen som träningsmöjligheter!

5 råd för att mota nervositeten

  1. Förbered dig i god tid. Håll presentationen hemma, prata högt för dig själv eller inför andra.
  2. Besök om möjligt lokalen i förväg. Provstå där du kommer att vara och kontrollera att tekniken fungerar.
  3. Motionera gärna precis innan, eller gör andningsövningar som hjälper dig slappna av.
  4. Möt deltagarna när de kommer in i rummet – med blicken, genom att ta i hand eller bjuda på godis. Det bidrar till att avdramatisera situationen.
  5. Ställ gärna frågor till åhörarna då och då under föredraget för att få kontakt.
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.