Kortpaus på Arbetsförmedlingen i Karlskoga. Niklas Källberg, Göran Pettersson, Ulrika Nilsson, Lotta Eriksson och Maria Helgesson ägnar sig åt pinngympa.
Bild: Per Knutsson
Kortpaus på Arbetsförmedlingen i Karlskoga. Niklas Källberg, Göran Pettersson, Ulrika Nilsson, Lotta Eriksson och Maria Helgesson ägnar sig åt pinngympa.

Schemalagda pauser för ett hållbart arbetsliv

SÅ GJORDE VI: ARBETSFÖRMEDLINGEN2018-09-18

På Arbetsförmedlingens kundtjänst i Karlskoga schemaläggs pauserna – så att de blir av. De kan innehålla allt från pinngympa till stretchövningar, mindfulness eller promenader, berättar Lotta Eriksson, som är en av fem hälsoinspiratörer på kontoret.

Karlskogakontorets pauspass är på fem minuter, oftast en gång per dag. För­utom på fredagar, då de ofta kör ett tjugo­minuterspass med qigong.

– Syftet med så korta pauser är att alla ska kunna känna att de kan gå ifrån. Vi har hög arbetsbelastning, men arbetsg­ivaren prioriterar pauser för att vi ska må bra. För att genomföra en sådan här arbetsmiljöinsats gäller det att ha med sig arbetsgivaren, och det har vi verkligen haft, säger Lotta Eriksson.

Övningarna fokuserar på att stärka bålen och förebygga värk i nacke och axlar. Pauserna läggs in i kontorets digitala kalender så att alla kan se tiden, även om det är helt frivilligt att medverka. Lotta Eriksson berättar att de gärna skickar ett mejl och påminner också.

– Många behöver en liten puff, men samtidigt måste man självklart ha respekt för att en del väljer att inte delta.

Under pauserna har man också haft mindfulnessövningar. Och i våras ordnade hälsoinspiratörerna en hälso­vecka, då kontoret testade recept på nyttiga smoothies, hade gemensam frukost och zumba. På arbetsplatsen har de också friskvårdstimme, och en gång i halvåret är medarbetarna ute på en friskvårdsanläggning med instruktör.

Lotta Eriksson berättar att det inte var så många som var med när de började med pausaktiviteterna, men att deltagandet ökat allt eftersom.

– Aktiviteterna har alltid utförts synligt, det har bidragit till en nyfikenhet och att fler hoppat på.

Hon är övertygad om att insatserna har haft positiva effekter:

– Det finns massor av forskning som visar att pauser och fysisk aktivitet är bra både för ett hållbart arbetsliv och för hjärnfunktionerna.

Maria Helgeson är en av dem som brukar försöka delta.

– Jag har ett förflutet med diskbråck för många år sedan, så jag är extra vaksam med att se till att jag rör på mig, säger hon.

Hon tror att det faktum att det är schemalagt och att kollegerna peppar varandra bidrar till att hon går så ofta.

– Det är lätt att hitta ursäkter att inte ta paus, men jag vet vilken enorm nytta det gör att komma på benen, även om det bara är fem till sju minuter. Det är toppen, ett jättebra sätt att inte stelna till. Det ger också energi och gemenskap.

Sektionschefen Annelie Green konstaterar att de flesta av kontorets anställda har ett arbete där det lätt blir mycket stillasittande:

– Syftet med att erbjuda paus­aktiviteter, från arbetsgivarens sida, är ju att få mer välmående och hållbara med­arbetare, som då också kan prestera.

Hon berättar att aktiviteterna är en del i en större satsning på att öka frisk­närvaron. Pauserna har följts upp i en nätundersökning och medarbetarna är över lag positiva.

– I fritextsvaren angav de bland annat att de blivit mindre stela, gladare, piggare, mer fokuserade och att de fått mer energi. Så de här små delarna ger stora effekter.

Tips för pausaktiviteter

  • Schemalägg så att de blir av.
  • Ha korta pauser.
  • Erbjud olika aktiviteter som kan fungera för olika personer.

ÄMNEN:

Friskvård
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.