Arbetsdomstolen

Regeringen undersöker om Arbetsdomstolen kan få utökad anslagskredit i år för att slippa ställa in mål, uppger arbetsmarknadsminister Johan Britz. Men rättens ordförande Lars Dirke framhåller att problemet för domstolen är det otillräckliga anslaget, inte anslagskrediten.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in en rad förhandlingar under tre månader på grund av att anslagen inte räcker till. ”Och det finns inget som säger att vi ska kunna återuppta verksamheten i full omfattning bara för att den tremånadersperioden har gått ut”, säger rättens ordförande Lars Dirke.

Det är inte tillåtet att tvinga en anställd att byta arbetsuppgifter efter en föräldraledighet om de tidigare arbetsuppgifterna fortfarande finns kvar. Det fastslår Arbetsdomstolen i en dom.

Försäkringskassan agerade korrekt när myndigheten 2022 avskedade en anställd, slår Arbetsdomstolen fast. Domstolen ålägger också den tidigare medarbetaren att betala statens rättegångskostnader.

Tio lokförare ska betala totalt 475 000 kronor till MTR efter den vilda strejken på Stockholms pendeltåg förra våren. Arbetsdomstolen fastställer därmed den förlikning som parterna träffat. Men lokförarna kommer ändå att ha pengar över efter förlikningen.

Vårdföretaget Aleris hade rätt att stänga av tre anställda från arbetet för att de vägrat vaccinera sig. Det framgår av en dom i Arbetsdomstolen, AD.

En rapport om säkerhetsbrister i samband med avvecklingen av tågvärdar på pendeltågen i Stockholm hemlighölls under lång tid för skyddsombuden, anser ST, som nu stämmer MTR i Arbetsdomstolen. ”Det är ett grovt åsidosättande av arbetsmiljölagen”, konstaterar STs förbundsjurist Joakim Lindqvist i ett pressmeddelande.

Av de drygt hundra lokförare på MTR som stämts inför Arbetsdomstolen för sin vilda strejk i våras blir det bara tio som får stå till svars. MTR drog tillbaka stämningar för att hålla trafiken igång. ”Att man väljer ut personer slumpmässigt på det här sättet och att det bygger på att de råkar vara lediga väcker frågor kring rättssäkerhet”, säger STs ombudsman Christian Camitz till Arbetsvärlden.

Arbetsdomstolen gick på arbetsgivarens linje och beslutade att Polismyndigheten hade rätt att säga upp en MS-sjuk kvinna som arbetat i myndigheten i 20 år. Fackförbundet ST blir därmed skyldigt att betala motpartens rättegångskostnader på drygt 270 000 kronor.

En anställd som fått anpassade arbetsuppgifter på grund av sin reumatism placerades i en egen turordningskrets när Riksarkivet skulle skära ned. ST anser att det handlar om diskriminering och väljer nu att ta ärendet till Arbetsdomstolen.

En anställd på Migrationsverket förlorade sin säkerhetsklassning och blev därför erbjuden en omplacering. När den anställde tackade nej sades han upp på grund av personliga skäl. Det var fel, enligt Arbetsdomstolen, som nu ogiltigförklarat beslutet. STs förbundsjurist Joakim Lindqvist är nöjd med utfallet och tror att domen kan få stor betydelse framöver.

Arbetsdomstolen, AD, anser inte att det var en uppsägning när Stockholms universitet tog ifrån två adjunkter deras tid för forskning och kompetensutveckling. De två hade enligt AD inte genom avtal eller anställning rätt till tid för forskning och kompetensutveckling.

Polismyndighetens uppsägning av en MS-sjuk civilanställd var ett brott mot såväl lagen om anställningsskydd som diskrimineringslagen, anser ST, som stämt myndigheten inför Arbetsdomstolen.

När Polisen i höstas sade upp en MS-sjuk kvinna från sin mångåriga anställning inleddes en tvist mellan ST och arbetsgivaren. Nu har förhandlingarna avslutats i oenighet. ”Det troliga är att processen går vidare”, säger STs ombudsman Tomas Fröstberg till Publikt.

När åklagaren lade ned utredningen mot en anställd vid Arbetsförmedlingen som misstänktes ha utsatt en arbetssökande för sexuella närmanden valde myndigheten ändå att avskeda mannen. ST tog frågan till Arbetsdomstolen, som nu ger myndigheten rätt.