Annons:
Foto: Caroline Andersson
Litteratur
Kultur
AVElin Swedenmark0 kommentarerTyck till!

»Det händer något riktigt otäckt i Europa«

Det behövs nya berättelser om invandringen i Europa, menar Theodor Kallifatides, som skrivit ett epos om den grekiska emigrationen. Han vill bryta upp terminologin som fortfarande gör honom till främling.

Theodor Kallifatides pappa förde en livslång kamp, som sonen skulle komma att ärva. Kampen för att slippa skil­jas ut. »Den viktigaste betingelsen för mitt vuxna liv som emigrant: att komma innanför murarna«, så formulerar han det i boken Mödrar och söner.

Meningen kommer för mig när vi ses för att prata om hans nya bok Med sina läppars svalka.Det kan tyckas som om Theodor Kallifatides har lyckats bra. Nyss hemkommen från Gotland välkomnar han mig in till sin skrivarstuga, ett av de pittoreska röda kulturhusen på Södermalm i Stockholm. Här står hans böcker uppradade i bokhyllorna, alster som renderat honom otaliga priser. Men ändå:

– Trots alla dessa år i Sverige och mina 40 böcker är jag fortfarande i en kategori för sig. Jag kan leva med det, men jag har två barn. De är båda framgångsrika akademiker – och andra generationens invandrare. De är barn till en svensk kvinna, det är orimligt att de ska kallas för invandrare. Men man kommer inte innanför murarna, säger Theodor Kallifatides, lyfter på axlarna och lutar sig tillbaka i sin skrivstol av läder.

De senaste åren har han funderat mycket på Europas nya strömningar. Krisen i Grekland. Främlings­fientlig­heten. Nyfascismen. Tanken på att skriva en bok om den grekiska emigrationen väcktes.

– Det händer något riktigt otäckt i Europa. Jag vill inte begränsa problemet till att gälla invandrare eller infödda, det finns över huvud taget ett återupplivande av hatfulla ideologier.

Den senaste boken är hans sätt att dra sitt strå till stacken.

– Vi har en terminologi i hela världen som skiljer mellan människor och de infödda i ett land. Invandringen upplevs som ett problem. Men den nakna sanningen är att efter andra världskriget skulle Europa aldrig ha kommit igång utan massorna från fattiga länder.

Berättelsen växte fram med hjälp av en väninna, vars släkting hade ett par gamla dagböcker som Theodor Kallifatides fick läsa.

– Där fick jag en doft av ett liv, säger han.

Boken är en väv av de ämnen som han ofta återkommer till: kärlek, exil och utanförskap. Själv säger han att den är hans rikaste bok – känslomässigt och erfarenhetsmässigt. Den handlar om Elena, en ung kvinna som föds 1932 i en grekisk by. Vi följer henne från den tyska ockupationen, genom övergrepp och mötet med kärleken. Hon tvingas emigrera, till Australien och sedan till Sverige, som på 1960-talet skrek efter arbetskraft.

Att vi ser världen genom Elenas ögon har en särskild poäng.

– Den kvinnliga emigrationen är ett mer outforskat område. Men kvinnors bana i det nya samhället skiljer sig markant. De flesta kvinnor tar till sig det nya enklare.

Det är också tydligtatt Elena bär drag av en annan kvinna: Theodor Kalli­fatides mamma. Hon har samma drastiska, revolutionära och humoristiska sida.

– I min familj var det mamma som var den roliga berätterskan. Men hon hade ett stort problem som berättare, hon hann aldrig komma till poängen innan hon började skratta, säger Theodor Kallifatides och ler varmt.

Känslan för livets humor har han fått av sin mor, och den präglar både hans böcker och hans utstrålning.

– Galghumorn, det är den sista utvägen. Om jag har en förhoppning om att den grekiska krisen ska ta slut beror det på att jag hittar humorn fortfarande, säger han och skrattar gott.

Kärlekshistorien i boken skrev han med föräldrarna i åtanke. För dem fanns aldrig möjligheten att skilja sig, så på gott och ont höll de ihop. Förr var det skamligt för en kvinna att bli ensam. Men i boken kontrasteras föräldrarnas relation med deras dotters skilsmässa.

Theodor Kallifatides växte upp i ett misogynt samhälle, och spår av det lever kvar i det grekiska språket, menar han. Där finns en terminologi som han kämpar för att bryta sig loss från, ett inbyggt förakt som han aktivt försöker motarbeta. Just nu översätter han Med sina läppars svalka till grekiska, och de två språken synliggör varandra. Hans dubbla tillhörighet har med tiden blivit en tillgång.

– Jag har skaffat mig två länder att längta till, så känns det.

Theodor Kallifatides har hjärtat på två ställen. Och numera har han även sitt namn i Grekland. Stolt visar han en bild från hembyn Molai, där man döpt en gata efter honom.

– Min bror gråter fortfarande av glädje över det. Det är väldigt viktigt för mig, för min pappa var emigrant i den byn. Han kallades invandraren. Det var vår by, där vi växte upp. Att en av oss har sitt namn där känns som att vi äntligen har blivit en del av vårt land.

Theodor Kallifatides

Theodor Kallifatides föddes 1938 i Grekland. Han kom till Sverige 1964. Han har skrivit ett trettiotal skönlitterära verk, varit lärare i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och redaktör för tidskriften BLM. Har översatt August Strindberg och Lars Norén till grekiska och Mikis Theodorakis till svenska. 

Theodor Kallifatides om ...

 ...Kärleken: »Med åldern kommer vissa aspekter i andra hand och aspekter som förr inte hade betydelse kommer i förgrunden. Man upptäcker hur oerhört väsentligt det är att vara vänlig och snäll. Det kan göra jätteskillnad att få ett argsint svar för att någon ställde frågan i fel sekund eller att få ett ›vänta lite jag kommer‹. Nu har jag och min hustru lärt oss det. Det tog ett liv! Men det är en jätteskillnad.«

...Att upptäcka litteraturen: »Konsten var en händelse i mitt liv, som den första kärleken. Om jag skulle berätta om mitt liv skulle det vara ofullständigt om jag inte skrev om första gången jag läste Hamsun. Det har den digniteten i mitt liv.«

Bli den första att tycka till!
HÖGSKOLANNyhetLinköpings universitet utrymmer samtliga campusområden efter att ett hot riktats mot universitetet. Polisen bedömer hotet som allvarligt, uppger SVT.
FACKETNyhetMed en inkomst på 177 625 kronor i månaden förra året tjänade TCOs ordförande Eva Nordmark mest av alla fackförbundschefer. STs ordförande Britta Lejons månadsinkomst var 106 400 kronor, visar siffror som Arbetsvärlden har tagit fram.
STATENS INSTITUTIONSSTYRELSENyhetI veckan demonstrerade personal från SiS nedlagda ungdomshem Lövsta för andra gången. ”Det har varit katastrof hur ledningen har skött Lövsta”, säger ST-medlemmen Robert Michel, som var en av demonstranterna.
MIGRATIONSVERKETNyhetMigrationsverkets internrevision slår larm om att myndigheten inte klarar hanteringen av medborgarskapsärenden. Högen med ej avgjorda ärenden har vuxit med 70 procent det senaste året. ”Medarbetarna är stressade och frustrerade ”, säger skyddsombudet Markus Walker.
Svenska kraftnätNyhetI en hemlig rapport påtalar Säkerhetspolisen, Säpo, omfattande brister i säkerheten hos Svenska kraftnät, skriver Dagens Nyheter. Bristerna bekräftas av Svenska kraftnät.
StatsförvaltningNyhetTrots att många berörda myndigheter var negativa i remissomgången kommer nu femton statliga myndigheter ska åläggas att ansluta sig till Statens servicecenters, SSC, tjänster för elektronisk beställnings- och fakturahantering. Det framgår av en promemoria från finansdepartementet.
SJUKFRÅNVARONyhetKvinnliga statsanställda är borta från jobbet på grund av sjukdom dubbelt så ofta som sina manliga kolleger. Nu ska Statskontoret undersöka vad det beror på.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetBeslutet om att lägga ned ett antal av Arbetsförmedlingens lokalkontor var förhastat och bör rivas upp, skriver ST i ett förslag som lämnats till regeringen. Det finns dessutom en risk för att hela tidsplanen för att göra om myndigheten försenas, säger STs avdelningsordförande Fredrik Andersson till Publikt.
Statlig värdegrundNyhetDet är viktigt att skilja mellan värderingar, beteenden och varumärke, skriver Tillitsdelegationens forskningsledare Louise Bringselius i en rapport. Värdegrundsarbetet ska i första hand fokusera på beteenden, menar hon.
STATSFÖRVALTNINGNyhetUnder en 20-årsperiod har antalet kontor där det erbjuds statlig service minskat med 37 procent, enligt en rapport från ST. Förbundet vill att regeringen ska utforma regleringsbrev så att statlig service garanteras i hela Sverige.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens kontakter med arbetsgivare faller kraftigt. Under juli i år var antalet kontakter bara en femtedel jämfört med samma månad i fjol, uppger SVT.
DigitaliseringNyhetÖkad digital spetskompetens, användning av artificiell intelligens, AI, i samband med stora datamängder och strategiskt användande av data i näringslivet ska utredas av flera statliga myndigheter. ”Sverige ska bli bäst på att använda digitaliseringens möjligheter”, kommenterar digitaliseringsminister Anders Ygeman.
HögskolanNyhetDen nedåtgående trenden för antalet sökande till högskoleutbildningar har brutits. Till höstterminen i år sökte nästan 400 000 personer, knappt två procent fler än förra året, enligt statistik från Universitets- och högskolerådet, UHR.
KollektivtrafikNyhetRegeringen vill ha ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige. En särskild utredare har fått uppdraget att ta fram underlag för hur ett sådant system kan utformas för att förenkla för resenärerna.
TRAFIKVERKETNyhetTrafikverket ska få utökat ansvar för underhållet av landets järnvägsspår. En utredare ska undersöka vilka delar av spårunderhållet som det är lämpligt att flytta över från entreprenören Infranord till Trafikverket.
HögskolanNyhetHög personalomsättning leder till sämre effektivitet på landets högskolor och universitet. Flera lärosäten skulle kunna öka sina prestationer inom undervisning och forskning utan ökade resurser, visar en granskning från Riksrevisionen. Linnéuniversitetet och Karlstads universitet hör till lärosätena med högst förbättringspotential.
StatsförvaltningNyhetDet finns allvarliga brister i svenska myndigheters förmåga att motverka att penningtvätt och finansiering av terrorism, skriver Polisen i en rapport. Enligt rapporten saknas resurser, verktyg och tillräckligt lagstöd.
rättsväsendetNyhetFör några år sedan beslutade regeringen att Kriminalvården skulle ta över vissa transporter av frihetsberövade från Polisen. När regeringen nu lagt ett förslag som skulle vrida tillbaka ansvarsfördelningen en smula är myndigheterna fortsatt oense. Polisen anser att det skulle leda till att myndigheten inte kan "fokusera på grunduppdraget".
SkatteverketNyhetNy lagstiftning ger utredare på Skatteverket möjlighet att punktbevaka personer som misstänks för brott. Sedan 1 juli kan Skatteverket självt utreda misstänkt penningtvätt och falska identiteter, skriver Dagens Nyheter.
DigitaliseringNyhetFöråldrade it-system leder till stora underhållskostnader och gör det svårt att utveckla nya digitala tjänster. Det är verkligheten för flera statliga myndigheter, rapporterar Ekot.
Hallå där!NyhetGunnar Holmgren, som tillträder posten som Arbetsgivarverkets generaldirektör 21 augusti, tycker att staten behöver bli bättre på att locka ungdomar.
STATSFÖRVALTNINGNyhetStaten har färre kontor lokaliserade i kommunerna nu jämfört med för fem år sedan. Och andelen kommuner med få myndighetskontor ökar förmodligen de närmaste åren, visar en sammanställning från Statskontoret där tio myndigheter ingår.
SocialförsäkringarNyhetRegeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att förbättra stödet till unga som får avslag på ansökan om aktivitetsersättning. Samverkan med Arbetsförmedlingen, kommunerna och vården ska bli bättre.
RättsväsendetNyhetHandläggningstiderna i Svea hovrätt kommer att bli längre på grund av den ökande arbetsbelastningen. På två år har antalet mål vid domstolen ökat med en femtedel, samtidigt som resurserna minskar.
PensionNyhetDet är fortfarande vanligast att statsanställda går i pension mellan 65 och 67 års ålder, visar en sammanställning av pensionsavgångar under perioden 2013–2018 från Statens tjänstepensionsverk. Under perioden gick knappt var tredje i pension före 65 och var femte efter 67 års ålder.