Regeringen föreslår förändringar för länsstyrelserna
Vissa typer ärenden bör handläggas av ett färre antal länsstyrelser, anser regeringen som går vidare med ett lagförslag på området. ”Genom att koncentrera uppgifter som förekommer sällan och har hög komplexitet kan vi skapa bättre förutsättningar för en effektiv och rättssäker handläggning”, kommenterar civilminister Erik Slottner propositionen.
2024 beslutade regeringen om ändrad ansvarsfördelning för nio verksamheter hos länsstyrelserna utifrån ett underlag som Statskontoret tagit fram. Nu föreslås ytterligare verksamheter koncentreras till ett färre antal länsstyrelser än i dag. Det gäller deponering av hyra och arrende enligt jordbalken, avveckling av stadgad åborätt och landgille samt individärenden.
Huvudregeln är att koncentrationen av uppgifter ska utgå från den geografiska struktur som följer av förordningen om vissa förvaltningsmyndigheters regionala inledning. Lagförslaget medför att sex länsstyrelser får ytterligare ansvar för vissa verksamheter i fler län än det egna. Det gäller länsstyrelserna i Norrbotten, Skåne, Stockholm, Västra Götaland, Örebro och Östergötland.
Förslaget kräver en omfördelning av ekonomiska resurser mellan länsstyrelserna. Men lagändringen bedöms enligt propositionen ha begränsad påverkan på länsstyrelsernas verksamhet då de sammantaget avsätter cirka 0,22 årsarbetskrafter för de tre verksamheterna där ansvarsfördelningen nu föreslås ändras. Förslagen väntas dock leda till vinster i såväl kvalitet som effektivitet, enligt propositionen.
”Genom att koncentrera uppgifter som förekommer sällan och har hög komplexitet kan vi skapa bättre förutsättningar för en effektiv och rättssäker handläggning. När ansvarsfördelningen samtidigt utgår från den regionala indelningen skapas en tydligare och mer enhetlig regional struktur inom staten, vilket bland annat underlättar för enskilda”, framhåller civilminister Erik Slottner, KD,i ett pressmeddelande.
Flera remissinstanser anser dock att ytterligare koncentration av verksamheter till samma länsstyrelser riskerar att påverka andra länsstyrelsers kompetensförsörjning och förmåga att upprätthålla en krisorganisation. ”Det vore förödande givet den viktiga regionala roll länsstyrelserna har i det svenska valsystemet, i krisberedskapssystemet och i den nya strukturen för det civila försvaret”, skriver exempelvis fackförbundet ST i sitt remissvar.
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2027.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.