Snart tar EU-parlamentet ställning till förslaget om skärpt budgetkontroll. Det gör även ministerrådet. Utgången för den nordiska kollektivavtalsmodellen är oviss. <br> FOTO: Europaparlamentet
Snart tar EU-parlamentet ställning till förslaget om skärpt budgetkontroll. Det gör även ministerrådet. Utgången för den nordiska kollektivavtalsmodellen är oviss. <br> FOTO: Europaparlamentet

EU-regler kan hota kollektivavtal

KOLLEKTIVAVTAL2011-06-14

Kollektivavtalens ställning är ännu inte säkrad i de nya EU-reglerna om skärpt budgetkontroll. Just nu pågår förhandlingar bakom lyckta dörrar.

Av:  Staffan Dahllöf

Om lönekostnaderna blir för höga skall staten gripa in. Det är innebörden av förslaget till en EU-lag om »makroekonomiska obalanser«.

Lönekostnaderna får inte öka alltför mycket i förhållande till produktionen: i Sverige maximalt 12 procent utöver produktionsökningen under en treårsperiod, i euroländerna maximalt 9 procent.

Går emot nordisk modell

Men förslaget går på tvärs med den nordiska modell där det är arbets­marknadens parter som förhandlar om lön och andra anställningsvillkor.

Regeringen och svenska EU-parlamentariker försöker därför att få in skrivningar som begränsar EUs inflytande.

Men det är osäkert om man lyckas.

EU-parlamentarikerna Olle Ludvigsson (S) och Olle Schmidt (FP) vill precisera att lönebildning »uttryckligen faller utanför EUs befogenheter«.

»Jättesvårt att värdera«

Men i förhandlingsdokumentet daterat 30 maj har den formuleringen flyttas ut ur själva lagtexten, och ersatts med vagare skrivningar i den inledande så kallade preambeln till lagen.

– En lagtext är bindande, det är mycket starkare än vad man skriver in i preambeln. Det är jätte­svårt att värdera hur det här kommer att sluta, säger Olle Ludvigsson.

Olle Schmidt, som varit i kontakt med partikollegor med insyn i förhandlingarna, är något mer optimistisk:

– Det verkar som om våra förslag kan hamna i lagtexten trots allt, det är vad jag hör från mina källor, säger han.

Osäkerheten om utgången beror på att förhandlingarna förs i en sluten krets av företrädare för de tre EU-institutionerna kommissionen, parlamentet och ministerrådet.

Under tiden får utomstående, inklusive de EU-politiker som inte ingår i förhandlingsdelegationerna, nöja sig med rykten och läckta dokument.

Parallellt med överläggningarna i parlamentet förs förhandlingar i ministerrådet om hur regeringarna ska ställa sig till lagförslaget.

Målet är att EU före halvårsskiftet skall anta sex lagar om skärpt ekonomisk styrning.

Försök att förebygga kriser

Det sker samtidigt som Grekland hotas av statsbankrutt.

– De regler vi diskuterar löser inte den nuvarande krisen, men är ett försök att förebygga liknande kriser i framtiden, påpekar Olle Ludvigsson.

Men den akuta skuldkrisen och ökad framtida styrning hänger i hop, säger Olle Schmidt:

– Man kan vara orolig för att Tyskland och Frankrike lyckas med att urvattna reglerna för framtiden om det drar ut på tiden. Det skulle vara ett stort misslyckande och skapa ytterligare oro på finansmarknaden.

Olle Ludvigsson.
Olle Ludvigsson.
Olle Schmidt.
Olle Schmidt.

Detta ska EU enas om

  • Övervakning av ländernas ekonomiska obalanser, inklusive löneutvecklingen.
  • Skärpta möjligheter att bötfälla euroländer med balansproblem.
  • Krav på att euroländer betalar av stora statsskulder.
  • Skärpt kontroll av länder som inte för en måttfull finanspolitik.
  • Skärpta och snabbare straff för euroländer med stora underskott och stor statsskuld.
  • Mer enhetliga krav på hur statsbudgetarna redovisas.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA