Annons:
Ibland är den som leder andra på arbetsplatsen inte chefen, utan en medarbetare. Finns det informella ledare som skapar dålig stämning, är det viktigt att agera.Bild:Lotta Sjöberg
Informella ledare
Ditt jobb
AVFatima Grönblad0 kommentarerTyck till!

När flera vill bestämma

Informella ledare kan vara ett stöd för sina kolleger. Men ibland har de ett negativt inflytande på gruppen. Då är det viktigt att agera.

De finns på de flesta arbetsplatser. Personerna som många vänder sig till, för att diskutera saker eller be om råd. Som pratar mycket och blir lyssnade till både på möten och på fikaraster.

– Personer blir informella ledare för att andra ser upp till dem. Folk gillar dem och tyr sig till dem, säger ledarskapsforskaren Stefan Sveningsson, professor på företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet.

Maria Winsnes, organisationskonsult på företaget Karriär och kompetens, framhåller att informella ledare kan ha olika roller och olika slags inverkan på arbetsmiljön:

– Det kan vara personer som jobbar för organisationens bästa. Men det kan också vara personer som motarbetar och skapar splittring.

Hon ser eller hör talas om informella ledare i många av de uppdrag där hon är inkopplad.

Som medarbetare i en modern organisation är man ofta del av flera sammanhang – projektgrupper, styrgrupper, referensgrupper. Även där finns ledare, såväl formella som informella, påpekar Maria Winsnes.

– Ju mer komplex en organisation är, desto fler ledare ploppar det upp.

I dag får medarbetare dessutom ofta höra att de ska vara medledare, och inte bara vänta på att den formella chefen talar om vad de ska göra, konstaterar hon.

Ledarskap bygger alltid på en ömsesidig relation, betonar Stefan Sveningsson. Av det skälet är det inte så enkelt som att bara bestämma vem som ska vara ledare i en organisation.

– Chef är en formell titel där relationen är kontraktsmässig. Relationen mellan ledare och följare är mer frivillig. Ibland är chefen ledare, ibland inte. Och ibland är den som är ledare inte chef, utan medarbetare.

Informella ledare kan göra mycket gott för gruppen, genom att få alla att dra åt samma håll, skapa trygghet och ge sina kolleger råd och stöd. Positionen som en positiv informell ledare är något som brukar växa fram över tid, i samspel med gruppen, förklarar Maria Winsnes.

– Det kan vara en person med lång erfarenhet som man vänder sig till när man inte vet hur man ska göra. Eller någon som tar ansvar för att alla i gruppen kommer till tals och att det blir bra samvaro. Det kan också vara en person som stöttar chefen, som vet hur man ska prata med folk för att få med dem på förändringar.

Vill man få gehör för sina idéer kan det vara en fördel att alliera sig med den informella ledaren, menar Stefan Sveningsson. Inte minst om man är ny på arbetsplatsen.

– Om man föreslår något som ny kanske de andra inte vet hur de ska förhålla sig, de kanske tittar på den informella ledaren först för att kolla vad den tänker. Om då den informella ledaren tycker att det är bra kan det underlätta.

Men det förekommer också att informella ledare har en bromsande inverkan på sina kolleger. Stefan Sveningsson har sett exempel på hur det kan utvecklas ohälsosamma beroendeförhållanden i arbetsgrupper.

– Ibland när enskilda personer får hög status kan effekten bli att andra går till dem för tidigt. Då utvecklas man inte.

Ansvaret för att bryta ett sådant mönster ligger både på medarbetaren och på den informella ledaren. Som medarbetare behöver man hejda sig från att direkt gå över till den duktiga kollegans rum och i stället först försöka lösa uppgiften själv. Och den informella ledaren kan försöka ha ett mer coachande förhållningssätt, att ställa frågor snarare än att komma med färdiga lösningar.

Om en informell ledare blir alltför dominerande kan det också leda till likriktning och konformitet och hindra personer med nya idéer och lösningar från att kliva fram, menar Stefan Sveningsson.

– Man kanske inte säger ifrån, trots att man tycker att man borde jobba på ett annat sätt. Ett sådant konservativt klimat kan bli hämmande för hela organisationen.

Finns det informella ledare som skapar dålig stämning i gruppen behöver man göra något åt situationen. Ett exempel kan vara om en informell ledare aktivt driver en annan linje än den formella ledaren. Det kan gå ut över arbetsklimatet genom att skapa splittring och osäkerhet, säger Maria Winsnes:

– Det kan märkas till exempel genom att några går in i ett rum och har ett eget möte om mötet.

Som kollega kan en sådan situation vara svår att hantera. Maria Winsnes menar att det är viktigt att ha modet att säga ifrån och markera att man inte vill dras med.

– Man behöver ta eget ansvar, genom att ge återkoppling, säga nej tack, jag är inte med på det här. Fungerar inte det kan man lyfta frågan med sin chef.

Samtidigt har det ofta ett pris att stå på sig.

– Det kan göra att jag inte får det stödet eller underlaget jag behöver av mina kolleger, eller att jag inte blir inbjuden att sitta med i fikarummet.

Att konfrontera någon med direkta anklagelser om att vara negativ eller så split mellan kolleger fungerar dock sällan. Det fördjupar snarare konflikten, menar Maria Winsnes. Däremot kan öppna frågor ibland vara effektiva, säger hon.

– Om det till exempel är någon som sitter och suckar mycket under mötena, då kan man be personen berätta vad sucken består av och fråga vad den tänker. Antingen får man då svaret att den inte menar något, eller så leder det till att man faktiskt pratar om orsaken.

Ibland kan det också räcka att undvika att ge uppmärksamhet åt en informell ledare som drar ned stämningen med sitt beteende, säger Maria Winsnes.

– Om man är flera som ser samma sak kan man hjälpas åt att komma runt problemet genom att jobba på och visa ett gott beteende. Då löses knuten upp så småningom, för att det blir ohållbart.

Så bemöter du ledare med negativt inflytande

● Liera dig med kolleger som delar din syn på situationen. Det kan vara svårt att ensam stå upp mot en informell ledare.

● Stöd varandra när någon kommer med nya idéer och lösningar eller alternativa sätt att se på saker som utmanar den informella ledarens agenda.

● Markera mot ett oschyst agerande – men undvik att trappa upp en konflikt. Att ställa frågor om hur någon agerar och varför kan vara effektivare än att formulera anklagelser.

Bli den första att tycka till!
NaturvårdsverketNyhetI vårändringsbudgeten får Naturvårdsverket tillbaka omkring 1,2 miljarder kronor på de anslag som i M-KD-budgeten drogs ned med 2,7 miljarder kronor. Men ovisshet om myndigheten får använda anslaget till egen personal försenar arbetet, säger generaldirektören Björn Risinger till Publikt.
MIGRATIONSVERKETNyhetFrån årsskiftet ska Migrationsverket sköta migrationsverksamheten vid ambassader och konsulat. Myndigheten tar därmed också över ansvaret för en del av utlandspersonalen.
Statens institutionsstyrelseNyhetRegeringen har gett Statskontoret i uppdrag att genomföra en översyn av verksamheten vid Statens institutionsstyrelse, SiS. Också Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska granska SiS. Beskedet välkomnas av ST.
Individuell lönesättningFördjupningDen som presterar bra ska få mer betalt. Det är grundtanken bakom individuell lönesättning. Men forskning visar att sambandet mellan lön och prestation är svagt. Många vet inte ens vad de ska göra för att få mer i plånboken.
A-kassanNyhetDet är fortfarande stora skillnader i bedömningar mellan a-kassorna och Arbetsförmedlingen när de bedömer arbetslösas rätt till ersättning. Det konstaterar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, i en rapport.
FÖRSÄKRINGSKASSANNyhetRegeringskansliet försökte påverka vilka uppgifter som Försäkringskassan lämnade ut till medier i samband med att generaldirektören Ann-Marie Begler sparkades. Det framgår av mejl som Dagens Nyheter tagit del av.
StatsbudgetenNyhetDet gick bra för staten under 2018. I sin årsredovisning pekar regeringen på att statens budget gick med 80 miljarder kronor i överskott under året. Det är 18 miljarder kronor bättre än under 2018.
ARBETSMILJÖVERKETNyhetEftersom Arbetsmiljöverket inte fick något höjt budgetanslag blir det en sänkt ambitionsnivå för verksamheten i år. Fortsätter åtstramningarna kan det bli tal om varsel kommande år. ”Vi måste ju hålla personalen på en nivå som vi har pengar till”, säger generaldirektör Erna Zelmin Ekenhem till Publikt.
DigitaliseringNyhetStaten måste se till att alla privatpersoner kan skaffa sig e-legitimation och att en lösning för e-legitimation i tjänsten tas fram. Det kravet framför nu Sveriges kommuner och landsting, SKL, till regeringen.
FörsäkringskassanNyhetFörsäkringskassan har fått en mer restriktiv inställning till att medarbetare distansarbetar, skriver medarbetaren Christer Järild i en debattartikel i Publikt. Enligt honom förekommer det att reglerna tillämpas godtyckligt och medarbetare med funktionsnedsättningar upplever att deras arbetsmiljö försämrats.
UpphovsrättNyhetEUs ministerråd röstade ja till det nya upphovsrättsdirektivet, som sedan tidigare godkänts av EU-parlamentet. Direktivet fick 19 ja-röster, medan Sverige och ytterligare fem länder röstade mot.
PostnordNyhetVi måste minska våra krav på tillgänglighet och utdelning för att säkra postservicen till alla i hela landet. Den varningsflaggan hissar Post- och telestyrelsen, PTS, i en rapport om postmarknadens utveckling.
ArbetsmiljöNyhetSjuktalen för unga statsanställda är oväntat höga. Därför gör Arbetsgivarverket och Vinnova en satsning för att hitta metoder att motverka ohälsan bland unga medarbetare på myndigheterna.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetTrots att myndigheten står inför det ”största varslet i modern tid” gav regeringen inte Arbetsförmedlingen något extra anslag i vårändringsbudgeten. ”Nu finns det inga pengar till att lindra fallet”, säger STs avdelningsordförande Fredrik Andersson.
OffentlighetsprincipenNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar återigen kritik mot utrikesdepartementet, UD, för hanteringen av allmänna handlingar. JO är mycket kritisk till att en journalist fått vänta mer än ett halvår på besked om handlingar han begärt.
KulturNyhetRiksrevisionen inleder en granskning av effekterna av fri entré till de statliga museerna, sedan regeringen i budgetpropositionen föreslagit att museerna ska fortsätta med gratis inträde.
MigrationNyhetEn tidigare anställd på Migrationsverket greps på torsdagen misstänkt för att på falska grunder ha hjälpt 121 afghaner att få visum till Sverige, uppger SVT. Mannen släpptes senare, men utredningen fortsätter.
KRIMINALVÅRDENNyhetUnder en övning för personal inom Kriminalvården som bär pepparsprej blev ett vakthavande befäl sprejad med skarp sprej i ansiktet av en kollega. Det hela var ett misstag till följd av ett tänkt skämt där skarp sprej förväxlades med oskarp, enligt en internutredning.
STNyhetSamma dag som vårändringsbudgeten presenterades samlades anställda och fackligt förtroendevalda inom ST utanför riksdagen för att protestera mot att regeringen inte skjuter till mer pengar till Arbetsförmedlingen. ”Om neddragningarna blir verklighet så raderas förutsättningarna för en nationell sammanhållen arbetsmarknadspolitik”, säger STs ordförande Britta Lejon till Publikt.
KRIMINALVÅRDENNyhetKriminalvården fick 335 extra miljoner kronor i vårändringsbudgeten. Men myndigheten hade begärt 800 miljoner. ”Det här löser inte våra problem”, säger STs avdelningsordförande Per Sunneborn.
ArbetsmiljöNyhetDet behövs stora utbildningssatsningar för att klara företagshälsovårdens behov av kompetensförsörjning, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, i en ny rapport.
BrottslighetNyhetKnappt 450 personer har dömts till 1 100 år i fängelse sedan 2014. Det är resultatet av tolv myndigheters samverkan mot den organiserade brottslighet, som nu redovisas i en ny rapport.
StatsbudgetenNyhetSom väntat får inte Arbetsförmedlingen något extra tillskott i regeringens vårändringsbudget, som presenterades på onsdagen. Kriminalvården får inte de medel myndigheten begärt och satsningen på att bygga ut högskolan försenas. Däremot får Regeringskansliet mer pengar och fri entré på statliga museer återinförs.
LantmäterietNyhetLantmäteriet har fått fram 53 nya arbetstillfällen i Kiruna. Satsningen är en del av kompensationen för avvecklingen av statliga Radiotjänst som läggs ned 2020, rapporterar P4 Norrbotten.
RiksrevisionenNyhetRiksrevisionens granskningar av regeringen och myndigheterna leder till resultat. Det visar myndigheten i sin årliga uppföljningsrapport.
POSTNORDNyhetPå koncernstyrelsens initiativ får Postnords vd Håkan Ericsson och finanschefen Gunilla Berg lämna sina jobb med omedelbar verkan. ”ST ställer sig bakom beslutet”, säger STs vice avdelningsordförande Per-Åke Alenius.
StatsförvaltningNyhetRiksdagens konstitutionsutskott, KU, granskar nu hur det gick till när de två generaldirektörerna Ann-Marie Begler, Försäkringskassan, och Ulla Sandborgh, Svenska kraftnät, fick lämna sina myndigheter. På måndagen höll utskottet två förhör.
SkogsstyrelsenNyhetEfter avslutade förhandlingar står det klart att totalt 38 tjänster försvinner på Skogsstyrelsen. Det är klart färre än de 124 som varslades. ”Arbetsgivaren tog i uppåt”, säger Royne Andersson, STs avdelningsordförande.
JÄMSTÄLLDHETNyhetGenom en ny handbok vill Sveriges kvinnolobby driva på för förbättrad jämställdhet i arbetslivet via kollektivavtal. ”Vår bild är att kollektivavtalen skulle kunna användas betydligt mer än man gör i dag”, säger Jenny Andersson på Sveriges kvinnolobby.