Annons:
Polisen
Fördjupning
AVAnna Hjorth0 kommentarerTyck till!

Revisorn blev utredare av grova brott

De får hålla förhör, besluta om beslag och de kan bli förundersökningsledare. Civila utredare inom Polisen har fått större befogenheter och många nya har anställts. Men fort­farande gnisslar det en del mellan poliser och civilanställda.

I en korridor med ett oräkneligt antal dörrar i polishuset i Örebro har Kjell Haglund sitt arbetsrum. Han har jobbat länge på Polisen och har en bakgrund som revisor och anställd på Skatteverket. Numera är han civil brottsutredare och utreder grova brott i polisregion Bergslagen.

Till polishuset kommer han vid sextiden på morgonen de flesta av veckans arbetsdagar. Ofta blir det han som är kvar sist också, säger han med ett snett leende. På bordet ligger pärmar med avslutade utredningar och röda mappar med pågående ärenden. Just nu jobbar han och de andra ut­redarna på enheten för grova brott bland annat med fyra mord. Det har varit en våldsam sommar i regionen och det märks på utredningshögarna och antalet arbe­tade timmar.

För fem år sedan jobbade runt 740 civila brottsutredare inom Polisen. I dag är de nära 1 200, och deras befogenheter har utökats. Numera får en civil utredare göra nästan allt som de polisutbildade kollegerna gör.

– Vi fick ju utökade befogenheter 2015. En skillnad är att vi nu får hålla alla sorters förhör. Även så kallade 24:8-förhör, som man håller när man griper någon och meddelar miss­tanke om brott. Tidigare fick bara poliser göra det. Annars tycker jag inte att mitt jobb förändrades särskilt mycket. Jag tycker vi fick göra mycket innan också. Men det är klart att vissa saker har blivit enklare, som att besluta om beslag av egendom, säger Kjell Haglund.

På enheten för grova brott i Örebro jobbar arton utredare. Av dem är tre civil­anställda, resten är poliser. De civila har, precis som i övriga polis­regioner, varierande bakgrund. Många av de nyanställda är akademiker, som jurister, it-specialister och socionomer. And­ra har arbe­tat länge på Polisen med exempelvis administra­tiva uppgifter och har kunnat gå vidare i karri­ären genom att bli utredare. Oavsett bakgrund måste alla civila genomgå tio veckors utbildning för att lära sig jobbet. Poliserna som jobbar som utredare har polis­utbildning, aspiranttjänstgöring och ofta några år i yttre tjänst i bagaget.

I dag jobbar de sida vid sida. Men det har inte varit helt smärtfritt. Innan de civila utredarna fick utökade befogenheter 2015 var motståndet stort från polisiärt håll. I Örebro och i hela region Bergslagen har man jobbat hårt för att skapa ett gott klimat.

– Själv har jag aldrig känt att jag inte blir respekterad. Men det kanske inte är någon som vågar säga något, eftersom jag är facklig också. Nej, skämt åsido, vi jobbar medvetet med att alla anställda ska känna sig väl mottagna. Vi har handledning och mentorskap. Och vi civila har ett uttalat förtroende från högsta ledningen, det är väldigt viktigt, säger Kjell Haglund, som även är ledamot i ST-avdelningen inom Polis­myndigheten.

Men det händer fortfarande att poliser har en negativ inställning till civila utredare, berättar han.

– På en del ställen är motståndet stort. Här i Örebro fungerar det bra för det mesta, men det gnisslar ibland. Som för några år sedan, när det skulle inrättas en ny grupp med tjänstgöring kvällar och helger. Då ville inte poliser arbeta med civila, det kom till exempel kommentarer om att det var som ensamarbete. Men då sa högsta chefen ifrån. Det förekommer också att civila utredare blir fråntagna arbetsuppgifter. Det finns krafter som inte vill ha med oss i stora utredningar och det har hänt precis nyligen.

ST stred länge för att de civila utredarnas befogenheter skulle utökas. I och med förändringen för tre år sedan har de civilanställdas utvecklings­möjligheter ökat. När det finns lediga utredartjänster får ofta både poliser och civila söka. Ett annat exempel är att det numera är möjligt för civila att bli förundersökningsledare. Allt detta är positivt, men det finns fortfarande saker att förbättra, anser Karin Svenning, som är ordförande för ST inom Polismyndigheten.

– Vi har kommit en bra bit på vägen i att vidareutveckla både de polis­anställda och myndigheten. Tyvärr ser vi på en del håll att det finns ett visst motstånd mot civila utredare och för­undersökningsledare. Det kan handla om både enskilda och chefer som har lite svårt att släppa fram civila, säger hon.

Hon menar att det handlar om att ta tillvara all den kompetens som finns bland de polisanställda.

– Vi ska ha dem som är bäst lämpade för uppdragen. Sedan är det inte viktigt om det är poliser eller civila. Målet är att vi har bra utredningsenheter, med bra utredare och förundersöknings­ledare. I förlängningen ska vi ha högre uppklarningsprocent än i dag. Vi måste se över vilka kompetenser som behövs inför kommande rekryteringar, och det ska vi göra partsgemensamt, säger Karin Svenning.

Polisernas fack, Polis­förbundet, har genom åren varit kritiskt till att ge polisiära befogenheter till civila. Man har bland annat varnat för otydlighet, bristande rättssäkerhet och arbets­miljörisker, exempelvis om poliser och civila ska ut på fältet tillsammans. Samtidigt är det nödvändigt att Polismyndig­heten består av många olika kompetenser, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.

– Vi hamnar ofta i att man tror att vi är emot civilanställda, men jag vill verkligen betona att det inte handlar om det! Vi behöver både polisiär och civil kompetens för att klara uppdraget på ett effektivt och rättssäkert sätt. Men vår inställning är att där det finns minsta risk för våld eller konflikt så ska det vara arbetstagare med rätt utbildning som hanterar situationen. Och då är det poliser som har den kompetensen. Där finns så klart en yta för »skav« mellan olika yrkesgrupper, säger hon.

Lena Nitz efterlyser en rejäl utvärdering av hur det gått sedan de civil­anställdas befogenheter utökades och flera anställdes, men också av hela omorganisationen av svensk polis. Hon berättar också att Polisförbundet och ST påbörjat diskussioner om hur man ska undvika motsättningar mellan poliser och civila. En sak som egentligen är arbets­givarens ansvar, konstaterar hon.

– Men när det inte sker så måste vi ta vårt ansvar. De är också viktigt att nämna att det finns motsättningar även från andra hållet, det vill säga där poliser känner sig illa behandlade. Till exempel när nyanställda civila kommer in på högre lön än erfarna poliser.

I ett rum snett emot Kjell Haglund i Örebro sitter Johanna Sjögren djupt försjunken i en utredning. Hon har jobbat som civil brottsutredare i två år och har både en socionomutbildning och erfarenhet av att jobba inom social­tjänsten. Tankarna på att bli brottsutredare fanns redan när hon började plugga.

– Det fanns med i planen, jag har alltid velat bli civil utredare. Ett tag tänkte jag också att jag skulle vilja bli polis, men jag är nöjd med det jag gör i dag och trivs väldigt bra, säger hon.

I vanliga fall jobbar Johanna Sjögren i lokalpolisområde Örebro. Nu är hon utlånad till enheten för grova brott under några månader.

– Så nu jobbar jag med en mord­utredning. Annars utreder jag mängdbrott som våldsbrott och även en del sexualbrott. En anledning till att jag gillar utredarjobbet är att vi jobbar i grupp mot ett gemensamt mål, flera kompetenser som kompletterar varandra. Här får jag jobba med utredare som är väldigt erfarna och jag lär mig massor.

Hon tycker att hon har nytta av sina tidigare jobberfarenheter.

– På socialtjänsten jobbade jag med utredningar. Att hålla samtal har likheter med att hålla förhör, det handlar om att kunna möta människor. Det kan vara både brottsoffer, anhöriga och förövare som befinner sig i väldigt svåra situationer, säger Johanna Sjögren.

Regionpolischefen i Bergslagen, där bland annat polisområde Örebro ingår, heter Dan Persson. Han talar om rekryterings­behovet. Polismyndig­heten ska växa med 10 000 personer fram till 2024.

Att rekrytera är en sak, men att behålla personal är en annan. För att Polis­myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 krävs att ungefär 13 000 poliser och 9 000 civila rekryteras, skrev Polisen i en redovisning till regeringen tidigare i år.

Men det blir en utmaning. Bland annat eftersom stora pensions­avgångar väntar. Samtidigt står platser på polisutbildningen tomma. Men det handlar också om att Polisen ska vara en attraktiv arbetsplats med utvecklings- och karriärmöjligheter för både civilanställda och poliser.

– Arbetsmarknaden är lite mer öppen för civila, de söker sig vidare om de inte trivs. Därför är det jätteviktigt att vi är tydliga när vi anställer, så de förstår vilken typ av organisation de kommer in i. Till exempel ska de förhöra personer som är misstänkta för brott, och det kan vara tufft, säger Dan Persson.

Men det handlar också om värdegrundsfrågor, menar han.

– Det jobbar vi stenhårt med. De gånger vi har fått veta att poliser tittat snett på civila så har vi tagit samtal och markerat direkt.

Lars Bergman, som är en av cheferna på utrednings­sektionen, har precis kommit in på Kjell Haglunds rum. Tillsammans tittar de på en avslutad utredning om människohandel och tiggeri med kopplingar till Rumänien. Den innehåller 2 600 sidor, fyller sju tjocka pärmar och var orsaken till att Kjell Haglund knappt tog någon semester förra sommaren.

– Här finns hela ekonomin, redo­visad ned på varenda krona. Men det värsta var att det var så många männi­skor som tvingades bo i misär. Där sprang råttor som var så här stora, berättar Kjell Haglund och måttar brett med händerna.

Härvan nystades upp av Kjell Haglund och hans kolleger. I tingsrätten dömdes gärningsmännen till fyra och ett halvt års fängelse. Både åklagare och domare berömde den väl genomförda utredningen. Men domen överklagades och i hovrätten hade alla plötsligt tagit tillbaka sina utsagor, så de tidigare dömda gick fria. Kjell Haglund fick ändå erkännande för sitt jobb och sin envishet: en inbjudan till den europeiska polismyndigheten Europol för att berätta om arbetet.

– Kjell är en utredare med ett enormt rättvisepatos och engagemang. Det leder till resultat, säger Lars Bergman.

Han tycker att många av de civila brottsutredarna är mer motiverade än en del poliser som jobbar med utredningar.

– Många poliser är så profilerade på att jobba i yttre tjänst, bland annat för att utbildningen är upplagd så. De civi­la har en annan målbild när de kommer in. Det är inte så att poliserna står på kö för att söka jobben som utredare vid lokalpolisområdena.

Lars Bergman är – precis som alla and­ra Publikt talar med i samband med den här artikeln – övertygad om att det kommer att bli allt fler civila som utreder brott.

– Det finns inget som tyder på motsatsen. Vi ser ett stort behov av mixad kompetens. Den stora skiljelinjen i dag är användandet av polisiära tvångs­medel. Öppnar man upp även där så får man en helt annan situation.


Läs också: Nu kan civila leda förundersökningar

Civila utredare har fått större befogenheter
  • År 2013 fanns omkring 740 civila brottsutredare. I dag är siffran nära 1200.
  • För att bli civil brottsutredare krävs en internutbildning på tio veckor.
  • 2015 utökades civila utredares befogenheter och de får numera bland annat hålla alla typer av förhör, besluta att beslagta egendom, DNA-topsa misstänkta personer och delge misstanke om brott.
  • Den stora skiljelinjen mellan poliser och civila utredare går vid vapenanvändning och användande av polisära tvångsmedel. En civilanställd får exempelvis inte hämta en misstänkt till förhör eller genomföra en hus­rannsakan utan att en polis är med.
Bli den första att tycka till!
HögskolanNyhetÖrebro universitet satsar på omfattande digitalisering av campus, i samarbete med statliga Akademiska Hus. Örebro Campus Lab ska bli en utbildnings- och forskningsmiljö i framkant.
RättsväsendetNyhetChefsåklagaren Lise Tamm säger i en intervju med Studio Ett att det bör finnas möjlighet att häkta minderåriga som gjort sig skyldiga till grövre brott.
EUNyhetSju månader före valet till EU-parlamentet visar en stor opinionsmätning växande sympatier för EU bland medborgarna. Också i Storbritannien ökar stödet för EU och en klar majoritet är mot Brexit.
ArbetsmiljöverketFördjupningArbetsmiljöverket har efter en period av nedskärningar fått mer resurser att inspektera och ställa krav på svenska arbetsmiljöer. Inspektörerna ska både reda ut dramatiska händelser och uppmuntra ett systematiskt arbetsmiljö­arbete. Publikt följde ST-medlemmarna Monica Engström och Johan Allarveus på inspektioner i Skövde och Eksjö.
Statens institutionsstyrelseNyhet»Högsta prioritet är att få tillräckligt med bemanning på LVM-sidan, det har vi begärt under en lång tid utan att få gehör«, säger Thord Jansson, ordförande för ST inom Statens institutionsstyrelse, med anledning av Uppdrag gransknings program om drogtillgången inne på hemmen för vård av missbrukare.
FörsäkringskassanNyhetRättssäkerheten hotas när regeringen ständigt ändrar fokus i styrningen av Försäkringskassan, visar en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen. ”Redan när regeringen satte upp målet om att sänka sjukpenningtalet till 9,0 varnade vi för en rättsosäkerhet”, säger Siv Norlin, ordförande för ST inom Försäkringskassan.
ArbetsförmedlingenNyhetInspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, riktar skarp kritik mot Arbetsförmedlingen för att myndigheten i bara 13 av 250 granskade handlingsplaner för arbetssökande lever upp till lagens krav.
ÖppenhetNyhetUnder en intervju frågade en bibliotekschef upprepade gånger efter journalistens källor. Efter anmälan väckte JK åtal mot tjänstepersonen, som nu dömts till 50 dagsböter för brott mot efterforskningsförbudet.
ArbetsmiljöNyhetFyra procent av STs medlemmar svarar ja på frågan om det förekommer sexuella trakasserier på arbetsplatsen, visar förbundets arbetsmiljöundersökning. Två procent uppger att de själva blivit utsatta.
MångfaldNyhetAndelen statsanställda med utländsk bakgrund ökar något, till knappt 19 procent förra året. 2016 utgjorde gruppen 18,3 procent av de statsanställda.
HögskolanNyhetDet finns väldigt lite kunskap om hur utbrett problemet med sexuella trakasserier är vid svenska högskolor och universitet, visar en forskningsöversikt från Vetenskapsrådet.
SysselsättningNyhetFör tolfte månaden i rad går arbetslösheten nedåt, redovisar Arbetsförmedlingen. I september fanns 343 000 personer inskrivna som arbetslösa. Det är 17 000 färre än ett år tidigare.
A-kassanNyhetRegeringen höjer Arbetsförmedlingens anslagskredit för att täcka ökade kostnader för a-kassan. Arbetsförmedlingen får 2,2 miljarder kronor ytterligare för arbetslöshetsersättningen under 2018.
StatsförvaltningNyhetFem myndigheter har utsetts till pilotmyndigheter i Tillitsdelegationens arbete med tillitsbaserad styrning. De fem ska ingå i det som delegationen kallar Tillitsverkstaden.
POLISENNyhetBristande förankring och kommunikation som inte fungerat – det är några orsaker till att den nya polisorganisationen inte har uppnått sina mål. Det var flera av talarna på ett seminarium om den nya polisorganisationen överens om.
HögskolanNyhetVar tredje högskoleanställd som jobbar med forskning och undervisning har en tidsbegränsad anställning. Det framgår av en ny rapport som tagits fram av Universitetskanslersämbetet, UKÄ.
MigrationsverketNyhetMigrationsverket har förkortat väntetiderna för utländska studenter som söker uppehållstillstånd för studier. Den genomsnittliga väntetiden för den som söker uppehållstillstånd i ett studerandeärende är 50 dagar.
OmställningsmedelNyhetMyndigheterna avsätter årligen medel som ska gå till att öka medarbetarnas möjligheter vid omställning. Men Publikts granskning av 20 myndigheter visar att pengar samlas på hög. Mer än en halv miljard kronor ligger oanvända.
DemokratiNyhetSverige har EUs mest hållbara demokrati, medan Polen och Ungern rasar på rankningen, enligt den tyska stiftelsen Bertelsmann. Det demokratiska läget har försämrats i mer än hälften av EUs länder.
ArbetsförmedlingenNyhetDe nyanställda säger upp sig. De luttrade rycker på axlarna åt nedläggningshotet, men menar att hela situationen suger musten ur personalen. Anne Linderoth, Katarina Hokkanen Gustafsson och Ann-Christin Carlvret tror att en nedläggning av Arbetsförmedlingen skulle ta tid. »Men det är klart man undrar hur politikerna har tänkt«, säger Katarina Hokkanen Gustafsson.
A-kassanNyhetInspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, har genomfört sin årliga granskning av a-kassornas årsredovisningar. IAF konstaterar att Byggnadsarbetarnas, Svensk handels, Fastighets och Elektrikernas har för stort eget kapital.
NaturvårdsverketNyhetDen vilthandläggare på Naturvårdsverket som utrett frågan om pilbågsjakt och samtidigt privat driver ett jaktföretag är inte jävig, enligt Naturvårdsverkets bedömning. Men på grund av uppmärksamheten väljer myndigheten ändå att byta handläggare för ärendet, skriver Altinget.
ÅklagarmyndighetenNyhetÅklagarmyndigheten i Blekinge slår larm om underbemanning, samtidigt som arbetsuppgifterna blivit fler. Resultatet blir att ärenden blir liggande, åtal försenas och vittnesmål blir inaktuella, uppger SVT.
HögskolanNyhetKina är det vanligaste ursprungslandet för gäststudenter vid svenska lärosäten, enligt Migrationsverkets statistik. Under 2017 fick 1 927 kinesiska studenter uppehållstillstånd för studier.
PensionNyhetStatens tjänstepensionsverk, SPV, och Finansinspektionen, FI, har tillsammans tagit fram en interaktiv film om hur olika händelser i livet påverkar tjänstepension från statlig anställning.
DigitaliseringNyhetI kölvattnet av it-skandalen på Transportstyrelsen föreslår Digitaliseringsrättsutredningen att straffsanktionerad tystnadsplikt införs för anställda hos leverantörer av it-tjänster till myndigheterna. Flera tunga remissinstanser ställer sig bakom förslaget.
StatsförvaltningNyhetAtt myndigheter anlitar icke auktoriserade tolkar är ett hot mot rättssäkerheten. Det anser Kammarkollegiet, som ansvarar för auktorisationen, uppger SVT.
ArbetsmiljöNyhetVilka rehabiliteringsinsatser en arbetsgivare sätter in för sina sjukskrivna medarbetare beror på vem som är sjuk. Kvinnor får insatser oftare än män och högutbildade oftare än lågutbildade, visar en studie från Linköpings universitet.
KorruptionNyhetGeneraldirektören för Statens musikverk och två högt uppsatta chefer på Statens kulturråd döms av hovrätten för mutbrott och tagande av muta. De tre har låtit sig bjudas på dyra middagar av företrädare för kulturlivet.
JämställdhetNyhetLöneskillnaden mellan kvinnor och män fortsätter att minska, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Den så kallade oförklarade löneskillnaden minskar snabbast inom staten.
ArbetsmiljöNyhetNär företagshälsan Avonova frågat de anställda på sina anslutna arbetsplatser säger 19 av 20 att de trivs på jobbet. Siffrorna bygger på mer än 28 000 hälsoundersökningar.
SpårtrafikenNyhetDet finns inga avtalshinder för Arriva att införa kundvärdar med färre befogenheter än dagens tågvärdar, konstaterar Skånetrafiken som utrett om bolagets planer på förändringar vid Pågatågen strider mot avtalet.
SkatteverketNyhetRegeringen har föreslagit att Skatteverket ska få utvidgade möjligheter att utreda brott kopplade till myndighetens verksamhet. Nu har lagrådet lämnat sitt yttrande och anser att man bör förtydliga hur långt Skatteverkets befogenheter sträcker sig.
FörsäkringskassanNyhetDet tog mer än ett år för Försäkringskassan att utreda en persons rätt till barnbidrag i Sverige efter inflyttning från Storbritannien. En oacceptabelt lång väntetid, slår Justitieombudsmannen, JO, fast i ett beslut.
HögskolanNyhetUtbyggnaden av Ångströmlaboratoriet är den största satsning som Uppsala universitet och Akademiska hus någonsin har gjort tillsammans. 1,2 miljarder kronor ska investeras i 30 000 kvadratmeter nya lokaler.
KriminalvårdenNyhetEn av flera orsaker till Kriminalvårdens underskott är hög personalomsättning. ”Kriminalvården måste jobba på att få upp lönerna, vi ligger väldigt lågt”, säger STs avdelningsordförande Per Sunneborn.
FINLANDNyhetFyra finska fackförbund tar i dag ut cirka 30 000 privatanställda i strejk. Åtgärden är en politisk protest mot regeringens planer på att försämra anställningstryggheten för anställda i småföretag, uppger Yle.
KriminalvårdenNyhetFörra året ökade antalet anmälningar om hot och våld mot anställda inom Kriminalvården. De flesta fallen handlade om en enskild klient som hotat en anställd efter att ha delgivits ett negativt besked, skriver myndigheten i en ny rapport.