Annons:
Polisen
Fördjupning
AVAnna Hjorth0 kommentarerTyck till!

Revisorn blev utredare av grova brott

De får hålla förhör, besluta om beslag och de kan bli förundersökningsledare. Civila utredare inom Polisen har fått större befogenheter och många nya har anställts. Men fort­farande gnisslar det en del mellan poliser och civilanställda.

I en korridor med ett oräkneligt antal dörrar i polishuset i Örebro har Kjell Haglund sitt arbetsrum. Han har jobbat länge på Polisen och har en bakgrund som revisor och anställd på Skatteverket. Numera är han civil brottsutredare och utreder grova brott i polisregion Bergslagen.

Till polishuset kommer han vid sextiden på morgonen de flesta av veckans arbetsdagar. Ofta blir det han som är kvar sist också, säger han med ett snett leende. På bordet ligger pärmar med avslutade utredningar och röda mappar med pågående ärenden. Just nu jobbar han och de andra ut­redarna på enheten för grova brott bland annat med fyra mord. Det har varit en våldsam sommar i regionen och det märks på utredningshögarna och antalet arbe­tade timmar.

För fem år sedan jobbade runt 740 civila brottsutredare inom Polisen. I dag är de nära 1 200, och deras befogenheter har utökats. Numera får en civil utredare göra nästan allt som de polisutbildade kollegerna gör.

– Vi fick ju utökade befogenheter 2015. En skillnad är att vi nu får hålla alla sorters förhör. Även så kallade 24:8-förhör, som man håller när man griper någon och meddelar miss­tanke om brott. Tidigare fick bara poliser göra det. Annars tycker jag inte att mitt jobb förändrades särskilt mycket. Jag tycker vi fick göra mycket innan också. Men det är klart att vissa saker har blivit enklare, som att besluta om beslag av egendom, säger Kjell Haglund.

På enheten för grova brott i Örebro jobbar arton utredare. Av dem är tre civil­anställda, resten är poliser. De civila har, precis som i övriga polis­regioner, varierande bakgrund. Många av de nyanställda är akademiker, som jurister, it-specialister och socionomer. And­ra har arbe­tat länge på Polisen med exempelvis administra­tiva uppgifter och har kunnat gå vidare i karri­ären genom att bli utredare. Oavsett bakgrund måste alla civila genomgå tio veckors utbildning för att lära sig jobbet. Poliserna som jobbar som utredare har polis­utbildning, aspiranttjänstgöring och ofta några år i yttre tjänst i bagaget.

I dag jobbar de sida vid sida. Men det har inte varit helt smärtfritt. Innan de civila utredarna fick utökade befogenheter 2015 var motståndet stort från polisiärt håll. I Örebro och i hela region Bergslagen har man jobbat hårt för att skapa ett gott klimat.

– Själv har jag aldrig känt att jag inte blir respekterad. Men det kanske inte är någon som vågar säga något, eftersom jag är facklig också. Nej, skämt åsido, vi jobbar medvetet med att alla anställda ska känna sig väl mottagna. Vi har handledning och mentorskap. Och vi civila har ett uttalat förtroende från högsta ledningen, det är väldigt viktigt, säger Kjell Haglund, som även är ledamot i ST-avdelningen inom Polis­myndigheten.

Men det händer fortfarande att poliser har en negativ inställning till civila utredare, berättar han.

– På en del ställen är motståndet stort. Här i Örebro fungerar det bra för det mesta, men det gnisslar ibland. Som för några år sedan, när det skulle inrättas en ny grupp med tjänstgöring kvällar och helger. Då ville inte poliser arbeta med civila, det kom till exempel kommentarer om att det var som ensamarbete. Men då sa högsta chefen ifrån. Det förekommer också att civila utredare blir fråntagna arbetsuppgifter. Det finns krafter som inte vill ha med oss i stora utredningar och det har hänt precis nyligen.

ST stred länge för att de civila utredarnas befogenheter skulle utökas. I och med förändringen för tre år sedan har de civilanställdas utvecklings­möjligheter ökat. När det finns lediga utredartjänster får ofta både poliser och civila söka. Ett annat exempel är att det numera är möjligt för civila att bli förundersökningsledare. Allt detta är positivt, men det finns fortfarande saker att förbättra, anser Karin Svenning, som är ordförande för ST inom Polismyndigheten.

– Vi har kommit en bra bit på vägen i att vidareutveckla både de polis­anställda och myndigheten. Tyvärr ser vi på en del håll att det finns ett visst motstånd mot civila utredare och för­undersökningsledare. Det kan handla om både enskilda och chefer som har lite svårt att släppa fram civila, säger hon.

Hon menar att det handlar om att ta tillvara all den kompetens som finns bland de polisanställda.

– Vi ska ha dem som är bäst lämpade för uppdragen. Sedan är det inte viktigt om det är poliser eller civila. Målet är att vi har bra utredningsenheter, med bra utredare och förundersöknings­ledare. I förlängningen ska vi ha högre uppklarningsprocent än i dag. Vi måste se över vilka kompetenser som behövs inför kommande rekryteringar, och det ska vi göra partsgemensamt, säger Karin Svenning.

Polisernas fack, Polis­förbundet, har genom åren varit kritiskt till att ge polisiära befogenheter till civila. Man har bland annat varnat för otydlighet, bristande rättssäkerhet och arbets­miljörisker, exempelvis om poliser och civila ska ut på fältet tillsammans. Samtidigt är det nödvändigt att Polismyndig­heten består av många olika kompetenser, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.

– Vi hamnar ofta i att man tror att vi är emot civilanställda, men jag vill verkligen betona att det inte handlar om det! Vi behöver både polisiär och civil kompetens för att klara uppdraget på ett effektivt och rättssäkert sätt. Men vår inställning är att där det finns minsta risk för våld eller konflikt så ska det vara arbetstagare med rätt utbildning som hanterar situationen. Och då är det poliser som har den kompetensen. Där finns så klart en yta för »skav« mellan olika yrkesgrupper, säger hon.

Lena Nitz efterlyser en rejäl utvärdering av hur det gått sedan de civil­anställdas befogenheter utökades och flera anställdes, men också av hela omorganisationen av svensk polis. Hon berättar också att Polisförbundet och ST påbörjat diskussioner om hur man ska undvika motsättningar mellan poliser och civila. En sak som egentligen är arbets­givarens ansvar, konstaterar hon.

– Men när det inte sker så måste vi ta vårt ansvar. De är också viktigt att nämna att det finns motsättningar även från andra hållet, det vill säga där poliser känner sig illa behandlade. Till exempel när nyanställda civila kommer in på högre lön än erfarna poliser.

I ett rum snett emot Kjell Haglund i Örebro sitter Johanna Sjögren djupt försjunken i en utredning. Hon har jobbat som civil brottsutredare i två år och har både en socionomutbildning och erfarenhet av att jobba inom social­tjänsten. Tankarna på att bli brottsutredare fanns redan när hon började plugga.

– Det fanns med i planen, jag har alltid velat bli civil utredare. Ett tag tänkte jag också att jag skulle vilja bli polis, men jag är nöjd med det jag gör i dag och trivs väldigt bra, säger hon.

I vanliga fall jobbar Johanna Sjögren i lokalpolisområde Örebro. Nu är hon utlånad till enheten för grova brott under några månader.

– Så nu jobbar jag med en mord­utredning. Annars utreder jag mängdbrott som våldsbrott och även en del sexualbrott. En anledning till att jag gillar utredarjobbet är att vi jobbar i grupp mot ett gemensamt mål, flera kompetenser som kompletterar varandra. Här får jag jobba med utredare som är väldigt erfarna och jag lär mig massor.

Hon tycker att hon har nytta av sina tidigare jobberfarenheter.

– På socialtjänsten jobbade jag med utredningar. Att hålla samtal har likheter med att hålla förhör, det handlar om att kunna möta människor. Det kan vara både brottsoffer, anhöriga och förövare som befinner sig i väldigt svåra situationer, säger Johanna Sjögren.

Regionpolischefen i Bergslagen, där bland annat polisområde Örebro ingår, heter Dan Persson. Han talar om rekryterings­behovet. Polismyndig­heten ska växa med 10 000 personer fram till 2024.

Att rekrytera är en sak, men att behålla personal är en annan. För att Polis­myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 krävs att ungefär 13 000 poliser och 9 000 civila rekryteras, skrev Polisen i en redovisning till regeringen tidigare i år.

Men det blir en utmaning. Bland annat eftersom stora pensions­avgångar väntar. Samtidigt står platser på polisutbildningen tomma. Men det handlar också om att Polisen ska vara en attraktiv arbetsplats med utvecklings- och karriärmöjligheter för både civilanställda och poliser.

– Arbetsmarknaden är lite mer öppen för civila, de söker sig vidare om de inte trivs. Därför är det jätteviktigt att vi är tydliga när vi anställer, så de förstår vilken typ av organisation de kommer in i. Till exempel ska de förhöra personer som är misstänkta för brott, och det kan vara tufft, säger Dan Persson.

Men det handlar också om värdegrundsfrågor, menar han.

– Det jobbar vi stenhårt med. De gånger vi har fått veta att poliser tittat snett på civila så har vi tagit samtal och markerat direkt.

Lars Bergman, som är en av cheferna på utrednings­sektionen, har precis kommit in på Kjell Haglunds rum. Tillsammans tittar de på en avslutad utredning om människohandel och tiggeri med kopplingar till Rumänien. Den innehåller 2 600 sidor, fyller sju tjocka pärmar och var orsaken till att Kjell Haglund knappt tog någon semester förra sommaren.

– Här finns hela ekonomin, redo­visad ned på varenda krona. Men det värsta var att det var så många männi­skor som tvingades bo i misär. Där sprang råttor som var så här stora, berättar Kjell Haglund och måttar brett med händerna.

Härvan nystades upp av Kjell Haglund och hans kolleger. I tingsrätten dömdes gärningsmännen till fyra och ett halvt års fängelse. Både åklagare och domare berömde den väl genomförda utredningen. Men domen överklagades och i hovrätten hade alla plötsligt tagit tillbaka sina utsagor, så de tidigare dömda gick fria. Kjell Haglund fick ändå erkännande för sitt jobb och sin envishet: en inbjudan till den europeiska polismyndigheten Europol för att berätta om arbetet.

– Kjell är en utredare med ett enormt rättvisepatos och engagemang. Det leder till resultat, säger Lars Bergman.

Han tycker att många av de civila brottsutredarna är mer motiverade än en del poliser som jobbar med utredningar.

– Många poliser är så profilerade på att jobba i yttre tjänst, bland annat för att utbildningen är upplagd så. De civi­la har en annan målbild när de kommer in. Det är inte så att poliserna står på kö för att söka jobben som utredare vid lokalpolisområdena.

Lars Bergman är – precis som alla and­ra Publikt talar med i samband med den här artikeln – övertygad om att det kommer att bli allt fler civila som utreder brott.

– Det finns inget som tyder på motsatsen. Vi ser ett stort behov av mixad kompetens. Den stora skiljelinjen i dag är användandet av polisiära tvångs­medel. Öppnar man upp även där så får man en helt annan situation.


Läs också: Nu kan civila leda förundersökningar

Civila utredare har fått större befogenheter
  • År 2013 fanns omkring 740 civila brottsutredare. I dag är siffran nära 1200.
  • För att bli civil brottsutredare krävs en internutbildning på tio veckor.
  • 2015 utökades civila utredares befogenheter och de får numera bland annat hålla alla typer av förhör, besluta att beslagta egendom, DNA-topsa misstänkta personer och delge misstanke om brott.
  • Den stora skiljelinjen mellan poliser och civila utredare går vid vapenanvändning och användande av polisära tvångsmedel. En civilanställd får exempelvis inte hämta en misstänkt till förhör eller genomföra en hus­rannsakan utan att en polis är med.
Bli den första att tycka till!
it-säkerhetNyhetDet går inte att skapa ett centralt ramavtal för webbaserade kontorstjänster för den offentliga sektorn. Den slutsatsen dras i en förstudie från Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet. ”Vi ser inte att marknaden finns”, säger Daniel Melin på inköpscentralen.
DiskrimineringNyhetEn person som sökte jobb på Strålsäkerhetsmyndigheten utan att få tjänsten anser sig ha blivit diskriminerad på grund av sin etniska tillhörighet. Nu öppnar Diskrimineringsombudsmannen, DO, ett granskningsärende gentemot myndigheten.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen tar in 30 personer från ett bemanningsföretag för att hantera myndighetens digitala tjänster, samtidigt som förhandlingar om den planerade neddragningen med 4 500 anställda pågår.
KriminalvårdenNyhetKriminalvårdens häkten är överbelagda. I Malmö tvingades häktet stänga för nyintagningar i helgen för att alla platser var belagda. Gripna blev i stället kvar i polisens arrester. "Läget är akut och polisledningen bedriver ett intensivt arbete för att hantera detta", skriver Polisen på sin hemsida.
ArbetsmarknadNyhetFå konfliktdagar, genomsnittlig lönsamhet för näringslivet och en stigande reallön. Förra året var ett stabilt sådant på arbetsmarknaden. Annat kan det bli när 2019 ska summeras, enligt Medlingsinstitutets årsrapport.
ArbetsrättNyhetRegeringen har skickat ett förslag om att höja anställningsskyddet till 69 års ålder till lagrådet. Enligt pressmeddelandet hoppas regeringen kunna lägga fram en proposition till riksdagen under mars.
KriminalvårdenNyhetKriminalvården klarar inte längre att utföra transportuppdraget fullt ut som planerat, utan minskar på personalen och drar ned på körningarna. Orsaken är brist på pengar.
ArbetsmiljöNyhetOmkring en av tio i yrkesverksam ålder uppger att de blivit utsatta för beteenden som kan kategoriseras som arbetsrelaterad nätmobbning. Chefer och män är överrepresenterade bland de utsatta, visar en avhandling vid Malmö universitet.
SpårtrafikenNyhetTågvärdar som utrustas med kroppskameror upplever sig mer trygga på jobbet, visar en pilotstudie som Arriva har gjort bland sina anställda. Studien är dock liten och inte fullt utvärderad.
EUNyhetEU-kommissionen kritiserar ordförandelandet Rumänien för landets hantering av rättsväsendet. Rumäniens regering har infört nya regler för hur höga åklagarämbeten ska besättas.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetRegeringens vårbudget kommer inte att lätta på bördan för Arbetsförmedlingen, som nyligen varslade 4 500 personer om uppsägning. ”Jag bedömer att varslen kommer att ligga fast”, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, S, till Publikt.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen får runt 20 miljoner kronor efter att ha vunnit en tvist mot en it-leverantör i hovrätten. Tidigare hade tingsrätten gått på leverantörens linje om att myndigheten sagt upp avtal dem emellan på felaktiga grunder, skriver Dagens juridik.
ArbetsförmedlingenNyhetGeneraldirektören för Arbetsförmedlingen, Mikael Sjöberg, kallas till riksdagens arbetsmarknadsutskott för att förklara myndighetens it-miss. Den kan ha orsakat upp till 70 000 felaktiga beslut.
KorruptionNyhetAntalet misstänkta i samband med muthärvan kring utbildningsföretaget Labcenter växer kraftigt. Enligt uppgifter i Dagens Industri är nu ett par hundra offentliganställda misstänkta för att ha tagit mutor.
StatsförvaltningNyhetDet utökade samarbetet mellan statliga myndigheter de senaste åren har minskat risken för att miljontals kronor används till att stödja terrorism. Det uppger Anders Kassman vid Säkerhetspolisen, Säpo, i en intervju med Ekot.
SkolinspektionenNyhetRiksrevisionen riktar kritik mot att Skolinspektionen inte sköter tillsynen av skolor som avsett. Myndigheten avslutar ärenden utan återbesök på skolorna, inte sällan när otrygg och stökig miljö varit problemet.
SkatteverketNyhetJustitieombudsmannen, JO, kritiserar två tjänstemän vid Skatteverket för deras agerande i samband med en tillsyn. Enligt JO var det fel att de två gick in i ett hus trots att bolagets företrädare inte fanns på plats.
ArbetsförmedlingenNyhet8 000 personer har deltagit i något av Arbetsförmedlingens 14 snabbspår sedan starten 2016. Ungefär varannan av deltagarna var i jobb inom två år från att de startat sitt snabbspår, redovisar myndigheten.
EUNyhetEU-parlamentet och ministerrådets ordförande har kommit överens om ett förslag till en ny europeisk arbetsmyndighet. Närmast ska förslaget ska godkännas av ministerrådet och parlamentet.
ArbetsrättNyhetDen nya lagen om fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal skulle börja gälla först nästa år. Men nu skyndas arbetet på.
ArbetsförmedlingenNyhetInspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, kommer att kalla till sig Arbetsförmedlingen för att få en förklaring till myndighetens it-problem, något som lett till felaktigt indragen aktivitetsersättning. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, S, kände inte till problemen, uppger SVT.
KronofogdenNyhetCentrum för rättvisa stämmer Kronofogden för slarv med enskildas pengar. Organisationen hävdar att det handlar om tusentals som kan ha drabbats och kräver nu skadestånd i två pilotfall.
ÖppenhetNyhetEtt EU-förslag som ska skydda visselblåsare kan i stället försvåra för dem som vill varna för oegentligheter, varnar Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen kan ha fattat tiotusentals felaktiga beslut om att dra in aktivitetsstöd till enskilda. Det är en automatiserad hantering som genererat de felaktiga besluten, rapporterar flera medier.
MigrationsverketNyhetDet var en privatperson som lyckades ändra meddelandet på Migrationsverkets talsvar till ”Jävla Migrationsverket” i slutet av januari. Myndigheten konstaterar att telefonfunktionen inte ”höll tillräckligt hög kvalitet”, skriver Dagens Nyheter.
ÖppenhetNyhetDen svenska FRA-lagen kommer att tas upp på nytt av Europadomstolen, skriver Advokatsamfundet. Domstolen tar upp frågan om lagens integritetsskydd i stor kammare.
STNyhetST frias från anklagelserna om vårdslös rådgivning i samband med att en kvinna sade upp sig från Åklagarmyndigheten. Enligt Stockholms tingsrätt saknas ett uppdragsavtal mellan parterna.
KronofogdenNyhetUnder förra året gjorde Kronofogden flera felaktiga utbetalningar till fordringsägare. Totalt uppgick de till närmare nio miljoner kronor. Enligt en internrapport upptäcktes flera fel av ren slump, uppger Ekot.