Annons:
Bild:Saga Bergebo
Val 2018
Fördjupning
AVLinus Hellerstedt0 kommentarerTyck till!

Turordningsreglerna en stridsfråga i valet

Oavsett vem som vinner valet är det stor sannolikhet att arbetsrätten förändras. De borgerliga partierna vill ändra turordningsreglerna för att ge företagen bättre villkor. På den andra sidan blockgränsen vill politikerna i stället skärpa reglerna för tillfälliga anställningar.
Bild:Saga Bergebo

När Publikt frågar partiernas företrädare om arbetsmarknadspolitiken inför höstens val är frågan om turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las, ett av de områden där åsikterna tydligast går isär. Redan vid förra valet ville Centerpartiet och Liberalerna förändra reglerna. Nu har samtliga allianspartier och Sverigedemokraterna sådana ambitioner, även om deras förslag skiljer sig åt.

Kristdemo­kraterna vill att arbetsgivarna ska kunna undan­ta fyra personer vid uppsägningar, i stället för dagens två. Partiet vill också avskaffa bestämmelsen om att det bara ska gälla företag med högst tio anställda.

Anledningen är att arbetsgivare måste få ökad trygghet och kunna behålla nyckelkompetens, säger Krist­demokraternas arbetsmarknadspolitiske talesperson Erik Slottner.

– När vi är i en högkonjunktur som i dag kanske detta inte är ett större problem. Men när ett företag kommer i en situation där de behöver säga upp är det viktigt att man får större inflytande över vilken personal som behöver behållas, säger han.

Vänsterpartiets arbetsmarknads­politiske talesperson Ali Esbati säger att hans parti vill fokusera på las sett från arbetstagarnas snarare än arbets­givarnas sida. Vänsterpartiet vill helt slopa tvåpersonsundantaget för företag med tio eller färre anställda.

– Det har inte fått de positiva effek­ter som förespeglades och innebär i praktiken egentligen bara att folk på mindre företag har ett sämre anställningsskydd, säger han.

Annika Qarlsson, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Centerpartiet, betonar att hennes partis föreslagna förändring av las inte kommer att innebära att arbetstagare behandlas laglöst.

– Från andra sidan försöker man beskriva det som att vi inte vill ha några regler över huvud taget. Men det kommer att vara reglerat på samma sätt som tidigare, fast med kunskap och kompetens som utgångspunkt i stället för anställningsår, säger hon.

Moderaterna vill också ta bort anställningsår som grund för turordningsreglerna vid uppsägningar och ersätta det med kompetens, säger partiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Jessica Polfjärd.

– Lagen är snart 50 år gammal och vi lever i en tid där arbetsmarknaden har förändrats ganska mycket sedan den tillkom. Vi går mer mot ett tjänste­samhälle och vi tycker att det här är en justering som är rimlig, säger hon.

Moderaterna har inget konkret eget förslag, eftersom parterna bör vara med och utforma den framtida modellen, säger Jessica Polfjärd.

Sverigedemokraterna vill utöka möj­ligheten att göra undantag från turordningsreglerna till fem personer.

– I dag investerar små och medel­stora företag i utbildning som är viktig för deras konkurrenskraft. Vi vill att företagen ska kunna behålla den personal som är extra viktig, säger Magnus Persson som sitter i arbetsmarknadsutskottet för Sverigedemokraterna.

Regeringspartierna Socialdemokra­terna och Miljöpartiet vill inte förändra turordningsreglerna. De anser båda att nuvarande regler kring hur många anställda som arbetsgivare får undanta vid uppsägningar är rimliga.

– Om man utökar antalet anställda en arbetsgivare får undan­ta kan problemet vara att man börjar undanta personer av andra anledningar än kompetens. Det finns risk för att man då utnyttjar las på fel sätt, säger Marco Vene­gas, miljöpartist i arbetsmarknads­utskottet.

Raimo Pärssinen, socialdemokratisk ordförande i arbetsmarknads­utskottet, säger att hans parti inte vill ändra i las så att kompetens blir utgångspunkt i turordningsreglerna i stället för anställningstid.

Och eftersom Socialdemokraterna i mångt och mycket inte vill röra las alls kommer partiet att försöka debattera förändringar av las i valet och belysa att den borgerliga sidans förslag innebär drastiska förändringar, förklarar Raimo Pärssinen.

– Ja, så att det blir klart och tydligt för väljarna på vilka sidor blocken står i det här. Som vanligt gillar vi den svenska modellen med fria parter på arbetsmarknaden. Och gör man överens­kommelser som täcker in delar av lagen om anställningsskydd och förstärker den med kollektiv­avtal tycker vi att det också är bra, säger han.

Tillsammans med Vänsterpartiet vill Socialdemokraterna däremot ta bort allmän visstid som lagreglerad anställningsform. Regleringen av nöd-vändiga visstidsanställningar bör över­låtas till kollektivavtalen, säger Vänsterpartiets Ali Esbati.

– Allmän visstid ger ett slags carte blanche till arbetsgivaren att anställa på visstid utan att motivera det på objektiva grunder. Det menar vi öppnar upp för just det som las syftar till att undvika, nämligen godtycke, säger han.

Socialdemokraterna vill också fokusera på att motverka stapling av visstidsanställningar. Men något konkret förslag kommer inte att finnas färdigt före valet, säger Raimo Pärssinen, S.

– Får vi bara bättre politiskt mandat i parlamentet vill vi stärka upp så att man inte kan missbruka olika typer av anställningsformer genom att lägga dem på varandra, säger han.

Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas representanter nämner också stapling av visstid som en viktig fråga att se över.

Kristdemokraternas Erik Slottner å sin sida menar att olika typer av anställningsformer ger fler en chans att få jobb, och att den ökade otryggheten som vissa av dessa anställningsformer kan medföra för den anställde är ett måste.

– Det måste finnas anställnings­former som är anpassade för den nya ekonomin och den nya arbetsmarknaden. Är det för höga trösklar och för höga risker med att anställa så kommer färre att bli anställda, säger han.

Utifrån partiernas ståndpunkter finns det alltså en tydlig konflikt kring arbetsrätten mellan blocken, säger Jonas Hinnfors, professor i stats­veten­skap vid Göteborgs universitet.

Frågan är hur stor plats frågan om arbetsrätten kommer att ta i valdebatten? För att svara pekar Jonas Hinnfors på att när det gäller förändringar i turordningsreglerna så är nuvarande regelverk, som försvaras av de rödgröna partierna, redan relativt flexibla. Dessutom vill allianspartierna inte avskaffa dem helt, utan snarare modifiera kriterierna.

– I praktiken kommer förmodl­igen skillnaderna därför inte att bli så dramatiska som det kanske verkar i debat­ten. Men de blir självklart större om man vidgar regelverket. Så vi har väl en genuin konflikt här, säger Jonas Hinnfors.

Vem som har mest att vinna på den konflikten är svårt att avgöra, säger han. Kärnväljarna på både Social­demo­kraternas och de borgerligas sida välkomnar sannolikt en debatt om arbets­rätten.

För andra väljare är frågan sannolikt mindre angelägen, just eftersom skillnaden mellan partierna inte är tillräckligt stor i praktiken, menar Jonas Hinnfors.

För Socialdemokraterna, som har tappat runt hälften av sina kärnväljare sedan 1960-talet då omkring 85 procent av arbetarklassen röstade på partiet, är arbetsrätten dock mer intressant att debattera, säger Jonas Hinnfors.

– Samtidigt har partiet också tappat väljare i medelklassen, så frågan är hur mycket man egentligen ska låta sig styras av kärngruppen, säger han.

Frågan hur jobben ska kunna bli fler brukar återkomma i valrörelser. Vid förra valet var arbetslösheten runt åtta procent, nu är den strax över sex procent, något som Alliansen menar beror på högkonjunkturen snarare än på regeringen.

Flera allianspartier svarar att de vill skapa fler jobb genom att under­lätta för företagen på olika sätt och satsa mer på utbildning.

– Regelbördan ökar i Sverige och det är inte rimligt. Företagare och and­ra människor vill göra det som skapar värde och nytta snarare än att sitta med administration, säger Said Abdu, Liberalernas arbetsmarknadspolitiske talesperson.

Fler möjligheter för arbets­givare att påverka utformningen av utbildning och ett nytt system för lärlingsutbildning är förslag som Liberalerna för fram, säger han.

Förslaget till en ny modell för lärlings­utbildning är gemen­samt för alla fyra partier inom Alliansen.

Centerpartiet, Liberalerna, Krist­demokraterna och Moderaterna vill också alla fokusera på att stärka matchningen på arbetsmarknaden. Moderaternas Jessica Polfjärd säger att det är tydligt att den inte fungerar i dag efter­som det finns jobb.

– Varje bransch skriker egentligen efter arbetskraft. Sektorer som söker allt från operatörer och ingenjörer till kockar säger alla samma sak. Vi står ju i en högkonjunktur och det är väldigt viktigt att vi utnyttjar det, säger Jessica Polfjärd, M.

Alliansen har ett gemensamt förslag om att lägga ned Arbetsförmedlingen. De fyra partierna vill i stället starta en mindre myndighet som ska sköta besluten, för att sedan lägga ut matchningen av arbetssökande gentemot arbets­marknaden på privata aktörer.

– När du lyckas få till ett möte med en handläggare i dag är det både en myndighetsperson och den du ska bygga förtroende med, och som också ska ha kontakten med företagen. Tittar man på många kompletterande aktörer så jobbar de betydligt närmare arbetsmarknaden, säger Annika Qarlsson, C.

Även Sverigedemokraterna vill lägga ned Arbetsförmedlingen och privatisera matchningen.

– Men det ska vara noggrant kont­rollerade aktörer som utvärderas kontinuerligt. Sköter man sig inte så får man inte fortsätta, säger Magnus Persson, SD.

På den andra sidan blockgränsen pekar Socialdemokraterna också ut matchning som den stora nöten för Arbets­förmedlingen att knäcka. Men partiet vill inte privatisera myndig­hetens verksamhet i större utsträckning, säger Raimo Pärssinen.

– Även fortsättningsvis kommer duktiga externa aktörer att handlas upp i Arbetsförmedlingens verksamhet. Samtidigt måste arbetsförmedlarna få möjlighet att vara proffs. Det måste finnas ett utrymme för dem att själva fatta olika beslut kring åtgärder, säger Raimo Pärssinen.

Vänsterpartiet vill att Arbetsförmedlingen ska hjälpa arbetslösa snarare än att vara en myndighet för kont­roll. Arbetsförmedlarna behöver mer tid för att träffa arbetssökande och före­tag, säger Ali Esbati, som ser problem med att privatisera det arbetet.

– Om man släpper det till privata före­tag finns det ganska stora risker för att det blir en överföring av stora offentliga resurser till företag med stora vinstintressen. Utan att man får ut den samhällsekonomiskt viktiga effekt som man vill, säger Ali Esbati.

Statsvetaren Jonas Hinnfors menar att debatten om Arbetsförmedlingens framtid i nuläget gynnar det borgerliga blocket mest.

– På grund av att de tydligt visar att de vill göra något åt detta. Under lång tid har en uppfattning om att Arbets­förmedlingen inte förmedlar arbete vuxit fram och kritiken har varit gans­ka långt driven från olika håll. Om nedläggning sedan är rätt väg att gå eller inte är en annan sak, säger han.

Men oavsett hur valet går kommer det sannolikt inte att hända så mycket med Arbetsförmedlingen, åtminstone inte initialt, säger Jonas Hinnfors.

– Efter en flera år lång utredning så får man se vad det blir. Det intressanta är vad man tänker sig ska ske i stället, och hur långt alliansens förslag kommer att hamna från Socialdemokraternas alternativ. Detta skulle också kunna bli ett område där de i praktiken inte landar så enormt långt ifrån varandra.

 
 
Bli den första att tycka till!
POLISENNyhetPolisen vill lösa sina rekryteringsbehov genom ett nytt, femte lärosäte för polisutbildning, utökad distansutbildning och polisutbildning för specialister inom andra områden. Bättre villkor och arbetsmiljö ska också underlätta rekryteringen av 20 000 personer till 2024.
SocialförsäkringarNyhetRiksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU, har anmält Försäkringskassans hantering av assistansersättning till Justitiekanslern, JK. RBU anser att myndigheten gjort sig skyldig till domstolstrots.
PolisenNyhetNu begär Polisen att 1 020 studenter antas till polisutbildningen våren 2019, uppger Ekot. Anledningen är polisbristen. Samtidigt föreslår ST inom Polisen i Gävleborg ett snabbspår för civilanställda till polisbehörighet.
Val 2018FördjupningFler statsanställda som kan dela på arbetsbördan är den viktigaste valfrågan för facket, säger STs ordförande Britta Lejon. Publikt har frågat de åtta riksdagspartierna om deras syn på arbetsmarknadspolitiken.
HÄLSANyhetFör första gången på sex år minskar sjukfrånvaron i staten. Men sjuktalen behöver sänkas snabbt de kommande tre åren för att nå regeringens mål, enligt en rapport från Statskontoret.
SocialförsäkringNyhetFörsäkringskassan och Arbetsförmedlingen har tagit fram en gemensam avsiktsförklaring för att förstärka sitt samarbete och för att göra övergången från sjukskrivning till arbete enklare.
EUNyhetRiksdagen har med 164 röster mot 144 beslutat att i ett motiverat yttrande till EU-kommissionen säga nej till förslaget att inrätta en arbetsmyndighet på EU-nivå.
EXTRAKONGRESSNyhetBara 3 av 70 var för namnbyte från Fackförbundet ST till Fackförbundet Sterka när ST-företrädare inom universitets- och högskoleområdet samlades till ordförandekonferens. Flertalet vill ha kvar Fackförbundet ST, och i andra hand Publikt, säger avdelningsordförande Annika Aronsson.
ArbetsmiljöNyhetChefer i offentlig sektor arbetar under orimligt stor press. Det anser socialminister Annika Strandhäll, S. I ett studiosamtal hos Aftonbladet morgon diskuterade hon chefers arbetsvillkor med Sacos ordförande Göran Arrius.
NORGENyhetUngefär 6 200 statsanställda i Norge kommer att gå ut i strejk på torsdag morgon, om inte de pågående medlingsförsöken i löneförhandlingarna lyckas. Fyra fack står bakom varslet – LO, Unio, Akademikerna och YS.
PolisenNyhetEn arbetsmiljöenkät inom Polismyndigheten får skarp kritik av anställda, därför att de förväntades svara direkt till chefen. Men enkäten hade godkänts i förväg av facken, uppger Ekot.
ArbetsmarknadNyhetAllt fler äldre arbetar längre. 125 000 fler över 55 år är i jobb i dag jämfört med för tio år sedan, enligt Arbetsförmedlingen. Nästan åtta av tio i åldern 55-64 år jobbar, men också bland dem över 65 har sysselsättningen ökat.
StatsförvaltningNyhetRegeringen har satsat stort på att flytta myndighetsjobb från Stockholm till mindre orter. Men när myndigheterna själva bestämmer hamnar de flesta nya jobben likväl i Stockholm, Göte­borg och Malmö och andra större städer, visar Publikts granskning.
KRIMINALVÅRDENNyhetNästan 70 procent av de anställda inom Kriminalvården har en mer eller mindre stark upplevelse av att det råder en tystnadskultur på arbetsplatsen. Det skriver myndighetens internrevision i en rapport om arbetet kring värdegrund och etik.
MigrationsverketNyhetSkyddsombudet Oskari Lundahl på Migrationsverkets förvar Kållered tycker inte att problemen med hot och våld tas på tillräckligt stort allvar.
STNyhetSka Fackförbundet ST fortsätta heta ST, byta namn till Sterka eller till Publikt? Frågan avgörs på en extrakongress.
SjukpenningNyhetLäkare klarar inte att leva upp till Försäkringskassans krav vid sjukskrivning för psykisk ohälsa, konstaterar Riksrevisionen efter en granskning. Det kan leda till brister i rättssäkerhet och enhetlighet.
JämställdhetNyhetDen nordiska jämställdhetspolitiken har lett till ökat deltagande av kvinnor på arbetsmarknaden och därmed kraftigt stärkt BNP-ökningen i Norden, enligt en rapport från samarbetsorganisationen OECD.
SjukpenningNyhetFörvaltningsrätternas domare bedömer sjukintygen olika när de överprövar rätten till sjukpenning. Det anser jurister på de fyra kammarrätter som är närmast högre instans, uppger Ekot.
OMLOKALISERINGNyhetFack och arbetsgivare på myndigheterna har inlett förhandlingar om de anställdas villkor när regeringen beslutar om omlokaliseringar. ”Vi har konstruktiva diskussioner”, säger STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar.
POLISENNyhetPolismyndigheten måste göra om sin upphandling av pass, slår Kammarrätten i Stockholms län fast i en dom. Orsaken är att Polisen inte kunnat visa att andra leverantörer än anbudsvinnaren Svenska pass inte missgynnats.
POLISENNyhetEn tidigare inköpschef vid Polisen får löneavdrag för att han ägnat sig åt fastighetsaffärer på arbetstid och utan att meddela arbetsgivaren. Media rapporterade om affärerna, vilket riskerat att försämra Polisens anseende, enligt myndighetens personalansvarsnämnd.
RättsväsendetNyhetSveriges advokater dömer ut förvaltningsdomstolarna i en undersökning från organisationen Rättvis skatteprocess. Sex av tio advokater anser att förvaltningsdomstolarna är partiska och sju av tio anser att domarna är dåligt motiverade.
A-kassanNyhetAntalet karensdagar i a-kassan minskas från sju till sex från 2 juli. En enig riksdag har ställt sig bakom regeringens förslag. Regeringen beslutade i torsdags om ändringen i lagen.
ArbetsmiljöNyhetVar tredje myndighetsanställd Jusek-medlem har utsatts för våld, hot, trakasserier, skadegörelse, mutförsök eller annan otillbörlig påverkan de senaste två åren, skriver två företrädare för förbundet i en debattartikel.
FORSKNINGNyhetRådmannen Johan Modin får regeringens uppdrag att förbereda inrättandet av den nya myndigheten Etikprövningsnämnden. Nämnden startar sin verksamhet 1 januari 2019.
ArbetsmarknadNyhetAntalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser har konsekvent överskattats. Det kommer Riksrevisionen fram till i en granskning av insatser under åren 2006 till 2015.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen stoppar användningen av sitt nya verktyg för att matcha arbetssökande nyanlända mot jobb. Verktyget Jobskills kan användas för flyktingsspionage, uppger SVT.
EUNyhetDe offentliganställdas fackförbund i Europa, EPSU, har beslutat att stämma EU-kommissionen inför domstol. Striden gäller minimiregler för inflytande för statligt anställda vid omställningar.
SKATTEVERKETNyhetSkatteverkets interna arbete för att motverka oegentligheter behöver styras upp rejält, anser myndighetens internrevision. Exempelvis saknas fortfarande en ordning för att hantera incidenter där ledningen är inblandad – trots de senaste årens skandaler kring tidigare generaldirektören och överdirektören.
FackligtNyhetEU-ländernas gemensamma deklaration om sociala rättigheter är ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen, skriver näringslivets forskningsinstitut Ratio i en rapport. TCOs Europachef Per Hilmersson håller inte med.
migrationsverketNyhetMigrationsverket gjorde fel när en arbetstagare i Mälardalen blev uppsagd från sin provanställning, enligt ST som stämmer myndigheten i Arbetsdomstolen. Målet är principiellt viktigt, enligt förbundsjurist Joakim Lindqvist.
DANMARKNyhetParterna inom stat och kommun i Danmark har efter omfattande konfliktvarsel kommit överens om ett nytt treårigt avtal. Avtalet säkrar ett reallönelyft, enligt fackförbundet HK Stat.
ArbetsförmedlingenNyhetCoachföretag som avslöjats med meningslösa aktiviteter och misstänkt fusk skulle stoppas av Arbetsförmedlingen. Men i verkligheten blev flera av dem kvar och fick ännu mer pengar, uppger SVT.
HögskolanNyhetAntalet helårspersoner vid universitet och högskolor ökade med 290 under 2017. Totalt fanns 60 600 helårspersoner vid lärosätena, varav nästan 10 000 doktorander.
FÖRSÄKRINGSKASSANNyhetNio höga chefer på Försäkringskassan och fyra före detta generaldirektörer har undertecknat ett skarpt brev till regeringen om avsättningen av Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler. ”Beslutet är helt obegripligt”, säger Adriana Lender, tidigare generaldirektör på myndigheten.
FörsäkringskassanNyhetRegeringens beslut att sparka Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler får kritik. Om det inte är olagligt är det åtminstone ett högst olämpligt beslut, skriver förre ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen, Sten Heckscher, i en debattartikel i Svenska dagbladet.
HögskolanNyhetRiggade anställningar och nepotism är en del av verkligheten när högskolan rekryterar personal. Det menar fackförbundet Sulf i en rapport som granskar anställningsprocessen vid tre lärosäten.