Annons:
Bild:Saga Bergebo
Val 2018
Fördjupning
AVLinus Hellerstedt0 kommentarerTyck till!

Turordningsreglerna en stridsfråga i valet

Oavsett vem som vinner valet är det stor sannolikhet att arbetsrätten förändras. De borgerliga partierna vill ändra turordningsreglerna för att ge företagen bättre villkor. På den andra sidan blockgränsen vill politikerna i stället skärpa reglerna för tillfälliga anställningar.
Bild:Saga Bergebo

När Publikt frågar partiernas företrädare om arbetsmarknadspolitiken inför höstens val är frågan om turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las, ett av de områden där åsikterna tydligast går isär. Redan vid förra valet ville Centerpartiet och Liberalerna förändra reglerna. Nu har samtliga allianspartier och Sverigedemokraterna sådana ambitioner, även om deras förslag skiljer sig åt.

Kristdemo­kraterna vill att arbetsgivarna ska kunna undan­ta fyra personer vid uppsägningar, i stället för dagens två. Partiet vill också avskaffa bestämmelsen om att det bara ska gälla företag med högst tio anställda.

Anledningen är att arbetsgivare måste få ökad trygghet och kunna behålla nyckelkompetens, säger Krist­demokraternas arbetsmarknadspolitiske talesperson Erik Slottner.

– När vi är i en högkonjunktur som i dag kanske detta inte är ett större problem. Men när ett företag kommer i en situation där de behöver säga upp är det viktigt att man får större inflytande över vilken personal som behöver behållas, säger han.

Vänsterpartiets arbetsmarknads­politiske talesperson Ali Esbati säger att hans parti vill fokusera på las sett från arbetstagarnas snarare än arbets­givarnas sida. Vänsterpartiet vill helt slopa tvåpersonsundantaget för företag med tio eller färre anställda.

– Det har inte fått de positiva effek­ter som förespeglades och innebär i praktiken egentligen bara att folk på mindre företag har ett sämre anställningsskydd, säger han.

Annika Qarlsson, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Centerpartiet, betonar att hennes partis föreslagna förändring av las inte kommer att innebära att arbetstagare behandlas laglöst.

– Från andra sidan försöker man beskriva det som att vi inte vill ha några regler över huvud taget. Men det kommer att vara reglerat på samma sätt som tidigare, fast med kunskap och kompetens som utgångspunkt i stället för anställningsår, säger hon.

Moderaterna vill också ta bort anställningsår som grund för turordningsreglerna vid uppsägningar och ersätta det med kompetens, säger partiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Jessica Polfjärd.

– Lagen är snart 50 år gammal och vi lever i en tid där arbetsmarknaden har förändrats ganska mycket sedan den tillkom. Vi går mer mot ett tjänste­samhälle och vi tycker att det här är en justering som är rimlig, säger hon.

Moderaterna har inget konkret eget förslag, eftersom parterna bör vara med och utforma den framtida modellen, säger Jessica Polfjärd.

Sverigedemokraterna vill utöka möj­ligheten att göra undantag från turordningsreglerna till fem personer.

– I dag investerar små och medel­stora företag i utbildning som är viktig för deras konkurrenskraft. Vi vill att företagen ska kunna behålla den personal som är extra viktig, säger Magnus Persson som sitter i arbetsmarknadsutskottet för Sverigedemokraterna.

Regeringspartierna Socialdemokra­terna och Miljöpartiet vill inte förändra turordningsreglerna. De anser båda att nuvarande regler kring hur många anställda som arbetsgivare får undanta vid uppsägningar är rimliga.

– Om man utökar antalet anställda en arbetsgivare får undan­ta kan problemet vara att man börjar undanta personer av andra anledningar än kompetens. Det finns risk för att man då utnyttjar las på fel sätt, säger Marco Vene­gas, miljöpartist i arbetsmarknads­utskottet.

Raimo Pärssinen, socialdemokratisk ordförande i arbetsmarknads­utskottet, säger att hans parti inte vill ändra i las så att kompetens blir utgångspunkt i turordningsreglerna i stället för anställningstid.

Och eftersom Socialdemokraterna i mångt och mycket inte vill röra las alls kommer partiet att försöka debattera förändringar av las i valet och belysa att den borgerliga sidans förslag innebär drastiska förändringar, förklarar Raimo Pärssinen.

– Ja, så att det blir klart och tydligt för väljarna på vilka sidor blocken står i det här. Som vanligt gillar vi den svenska modellen med fria parter på arbetsmarknaden. Och gör man överens­kommelser som täcker in delar av lagen om anställningsskydd och förstärker den med kollektiv­avtal tycker vi att det också är bra, säger han.

Tillsammans med Vänsterpartiet vill Socialdemokraterna däremot ta bort allmän visstid som lagreglerad anställningsform. Regleringen av nöd-vändiga visstidsanställningar bör över­låtas till kollektivavtalen, säger Vänsterpartiets Ali Esbati.

– Allmän visstid ger ett slags carte blanche till arbetsgivaren att anställa på visstid utan att motivera det på objektiva grunder. Det menar vi öppnar upp för just det som las syftar till att undvika, nämligen godtycke, säger han.

Socialdemokraterna vill också fokusera på att motverka stapling av visstidsanställningar. Men något konkret förslag kommer inte att finnas färdigt före valet, säger Raimo Pärssinen, S.

– Får vi bara bättre politiskt mandat i parlamentet vill vi stärka upp så att man inte kan missbruka olika typer av anställningsformer genom att lägga dem på varandra, säger han.

Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas representanter nämner också stapling av visstid som en viktig fråga att se över.

Kristdemokraternas Erik Slottner å sin sida menar att olika typer av anställningsformer ger fler en chans att få jobb, och att den ökade otryggheten som vissa av dessa anställningsformer kan medföra för den anställde är ett måste.

– Det måste finnas anställnings­former som är anpassade för den nya ekonomin och den nya arbetsmarknaden. Är det för höga trösklar och för höga risker med att anställa så kommer färre att bli anställda, säger han.

Utifrån partiernas ståndpunkter finns det alltså en tydlig konflikt kring arbetsrätten mellan blocken, säger Jonas Hinnfors, professor i stats­veten­skap vid Göteborgs universitet.

Frågan är hur stor plats frågan om arbetsrätten kommer att ta i valdebatten? För att svara pekar Jonas Hinnfors på att när det gäller förändringar i turordningsreglerna så är nuvarande regelverk, som försvaras av de rödgröna partierna, redan relativt flexibla. Dessutom vill allianspartierna inte avskaffa dem helt, utan snarare modifiera kriterierna.

– I praktiken kommer förmodl­igen skillnaderna därför inte att bli så dramatiska som det kanske verkar i debat­ten. Men de blir självklart större om man vidgar regelverket. Så vi har väl en genuin konflikt här, säger Jonas Hinnfors.

Vem som har mest att vinna på den konflikten är svårt att avgöra, säger han. Kärnväljarna på både Social­demo­kraternas och de borgerligas sida välkomnar sannolikt en debatt om arbets­rätten.

För andra väljare är frågan sannolikt mindre angelägen, just eftersom skillnaden mellan partierna inte är tillräckligt stor i praktiken, menar Jonas Hinnfors.

För Socialdemokraterna, som har tappat runt hälften av sina kärnväljare sedan 1960-talet då omkring 85 procent av arbetarklassen röstade på partiet, är arbetsrätten dock mer intressant att debattera, säger Jonas Hinnfors.

– Samtidigt har partiet också tappat väljare i medelklassen, så frågan är hur mycket man egentligen ska låta sig styras av kärngruppen, säger han.

Frågan hur jobben ska kunna bli fler brukar återkomma i valrörelser. Vid förra valet var arbetslösheten runt åtta procent, nu är den strax över sex procent, något som Alliansen menar beror på högkonjunkturen snarare än på regeringen.

Flera allianspartier svarar att de vill skapa fler jobb genom att under­lätta för företagen på olika sätt och satsa mer på utbildning.

– Regelbördan ökar i Sverige och det är inte rimligt. Företagare och and­ra människor vill göra det som skapar värde och nytta snarare än att sitta med administration, säger Said Abdu, Liberalernas arbetsmarknadspolitiske talesperson.

Fler möjligheter för arbets­givare att påverka utformningen av utbildning och ett nytt system för lärlingsutbildning är förslag som Liberalerna för fram, säger han.

Förslaget till en ny modell för lärlings­utbildning är gemen­samt för alla fyra partier inom Alliansen.

Centerpartiet, Liberalerna, Krist­demokraterna och Moderaterna vill också alla fokusera på att stärka matchningen på arbetsmarknaden. Moderaternas Jessica Polfjärd säger att det är tydligt att den inte fungerar i dag efter­som det finns jobb.

– Varje bransch skriker egentligen efter arbetskraft. Sektorer som söker allt från operatörer och ingenjörer till kockar säger alla samma sak. Vi står ju i en högkonjunktur och det är väldigt viktigt att vi utnyttjar det, säger Jessica Polfjärd, M.

Alliansen har ett gemensamt förslag om att lägga ned Arbetsförmedlingen. De fyra partierna vill i stället starta en mindre myndighet som ska sköta besluten, för att sedan lägga ut matchningen av arbetssökande gentemot arbets­marknaden på privata aktörer.

– När du lyckas få till ett möte med en handläggare i dag är det både en myndighetsperson och den du ska bygga förtroende med, och som också ska ha kontakten med företagen. Tittar man på många kompletterande aktörer så jobbar de betydligt närmare arbetsmarknaden, säger Annika Qarlsson, C.

Även Sverigedemokraterna vill lägga ned Arbetsförmedlingen och privatisera matchningen.

– Men det ska vara noggrant kont­rollerade aktörer som utvärderas kontinuerligt. Sköter man sig inte så får man inte fortsätta, säger Magnus Persson, SD.

På den andra sidan blockgränsen pekar Socialdemokraterna också ut matchning som den stora nöten för Arbets­förmedlingen att knäcka. Men partiet vill inte privatisera myndig­hetens verksamhet i större utsträckning, säger Raimo Pärssinen.

– Även fortsättningsvis kommer duktiga externa aktörer att handlas upp i Arbetsförmedlingens verksamhet. Samtidigt måste arbetsförmedlarna få möjlighet att vara proffs. Det måste finnas ett utrymme för dem att själva fatta olika beslut kring åtgärder, säger Raimo Pärssinen.

Vänsterpartiet vill att Arbetsförmedlingen ska hjälpa arbetslösa snarare än att vara en myndighet för kont­roll. Arbetsförmedlarna behöver mer tid för att träffa arbetssökande och före­tag, säger Ali Esbati, som ser problem med att privatisera det arbetet.

– Om man släpper det till privata före­tag finns det ganska stora risker för att det blir en överföring av stora offentliga resurser till företag med stora vinstintressen. Utan att man får ut den samhällsekonomiskt viktiga effekt som man vill, säger Ali Esbati.

Statsvetaren Jonas Hinnfors menar att debatten om Arbetsförmedlingens framtid i nuläget gynnar det borgerliga blocket mest.

– På grund av att de tydligt visar att de vill göra något åt detta. Under lång tid har en uppfattning om att Arbets­förmedlingen inte förmedlar arbete vuxit fram och kritiken har varit gans­ka långt driven från olika håll. Om nedläggning sedan är rätt väg att gå eller inte är en annan sak, säger han.

Men oavsett hur valet går kommer det sannolikt inte att hända så mycket med Arbetsförmedlingen, åtminstone inte initialt, säger Jonas Hinnfors.

– Efter en flera år lång utredning så får man se vad det blir. Det intressanta är vad man tänker sig ska ske i stället, och hur långt alliansens förslag kommer att hamna från Socialdemokraternas alternativ. Detta skulle också kunna bli ett område där de i praktiken inte landar så enormt långt ifrån varandra.

 
Bli den första att tycka till!
FörsäkringskassanNyhetRättssäkerheten hotas när regeringen ständigt ändrar fokus i styrning av Försäkringskassan, visar en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen. Dagens inriktning mot minskade sjuktal har lett till mer administration och färre fysiska möten för personalen.
ArbetsförmedlingenNyhetInspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, riktar skarp kritik mot Arbetsförmedlingen för att myndigheten i bara 13 av 250 handlingsplaner för arbetssökande lever upp till lagens krav.
ÖppenhetNyhetUnder en intervju frågade en bibliotekschef upprepade gånger efter journalistens källor. Efter anmälan väckte JK åtal mot tjänstepersonen, som nu dömts till 50 dagsböter för brott mot efterforskningsförbudet.
ArbetsmiljöverketFördjupningArbetsmiljöverket har efter en period av nedskärningar fått mer resurser att inspektera och ställa krav på svenska arbetsmiljöer. Inspektörerna ska både reda ut dramatiska händelser och uppmuntra ett systematiskt arbetsmiljö­arbete. Publikt följde ST-medlemmarna Monica Engström och Johan Allarveus på inspektioner i Skövde och Eksjö.
ArbetsmiljöNyhetFyra procent av STs medlemmar svarar ja på frågan om det förekommer sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Två procent uppger att de själva blivit utsatta, visar förbundets arbetsmiljöundersökning 2018.
MångfaldNyhetAndelen statsanställda med utländsk bakgrund ökar något, till knappt 19 procent förra året. Det är en ökning från år 2016, då gruppen utgjorde 18,3 procent av de statsanställda.
HögskolanNyhetDet finns väldigt lite kunskap om hur utbrett problemet med sexuella trakasserier är vid svenska högskolor och universitet, visar en forskningsöversikt från Vetenskapsrådet.
SysselsättningNyhetFör tolfte månaden i rad går arbetslösheten nedåt, redovisar Arbetsförmedlingen. I september fanns 343 000 personer inskrivna som arbetslösa. Det är 17 000 färre än ett år tidigare.
A-kassanNyhetRegeringen höjer Arbetsförmedlingens anslagskredit för att täcka ökade kostnader för a-kassan. Arbetsförmedlingen får 2,2 miljarder kronor ytterligare för arbetslöshetsersättningen under 2018.
StatsförvaltningNyhetFem myndigheter har utsetts till pilotmyndigheter i Tillitsdelegationens arbete med tillitsbaserad styrning. De fem ska ingå i det som delegationen kallar Tillitsverkstaden.
POLISENNyhetBristande förankring och kommunikation som inte fungerat – det är några orsaker till att den nya polisorganisationen inte har uppnått sina mål. Det var flera av talarna på ett seminarium om den nya polisorganisationen överens om.
HögskolanNyhetVar tredje högskoleanställd som jobbar med forskning och undervisning har en tidsbegränsad anställning. Det framgår av en ny rapport som tagits fram av Universitetskanslersämbetet, UKÄ.
MigrationsverketNyhetMigrationsverket har förkortat väntetiderna för utländska studenter som söker uppehållstillstånd för studier. Den genomsnittliga väntetiden för den som söker uppehållstillstånd i ett studerandeärende är 50 dagar.
OmställningsmedelNyhetMyndigheterna avsätter årligen medel som ska gå till att öka medarbetarnas möjligheter vid omställning. Men Publikts granskning av 20 myndigheter visar att pengar samlas på hög. Mer än en halv miljard kronor ligger oanvända.
DemokratiNyhetSverige har EUs mest hållbara demokrati, medan Polen och Ungern rasar på rankningen, enligt den tyska stiftelsen Bertelsmann. Det demokratiska läget har försämrats i mer än hälften av EUs länder.
ArbetsförmedlingenNyhetDe nyanställda säger upp sig. De luttrade rycker på axlarna åt nedläggningshotet, men menar att hela situationen suger musten ur personalen. Anne Linderoth, Katarina Hokkanen Gustafsson och Ann-Christin Carlvret tror att en nedläggning av Arbetsförmedlingen skulle ta tid. »Men det är klart man undrar hur politikerna har tänkt«, säger Katarina Hokkanen Gustafsson.
A-kassanNyhetInspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, har genomfört sin årliga granskning av a-kassornas årsredovisningar. IAF konstaterar att Byggnadsarbetarnas, Svensk handels, Fastighets och Elektrikernas har för stort eget kapital.
NaturvårdsverketNyhetDen vilthandläggare på Naturvårdsverket som utrett frågan om pilbågsjakt och samtidigt privat driver ett jaktföretag är inte jävig, enligt Naturvårdsverkets bedömning. Men på grund av uppmärksamheten väljer myndigheten ändå att byta handläggare för ärendet, skriver Altinget.
ÅklagarmyndighetenNyhetÅklagarmyndigheten i Blekinge slår larm om underbemanning, samtidigt som arbetsuppgifterna blivit fler. Resultatet blir att ärenden blir liggande, åtal försenas och vittnesmål blir inaktuella, uppger SVT.
HögskolanNyhetKina är det vanligaste ursprungslandet för gäststudenter vid svenska lärosäten, enligt Migrationsverkets statistik. Under 2017 fick 1 927 kinesiska studenter uppehållstillstånd för studier.
PensionNyhetStatens tjänstepensionsverk, SPV, och Finansinspektionen, FI, har tillsammans tagit fram en interaktiv film om hur olika händelser i livet påverkar tjänstepension från statlig anställning.
DigitaliseringNyhetI kölvattnet av it-skandalen på Transportstyrelsen föreslår Digitaliseringsrättsutredningen att straffsanktionerad tystnadsplikt införs för anställda hos leverantörer av it-tjänster till myndigheterna. Flera tunga remissinstanser ställer sig bakom förslaget.
StatsförvaltningNyhetAtt myndigheter anlitar icke auktoriserade tolkar är ett hot mot rättssäkerheten. Det anser Kammarkollegiet, som ansvarar för auktorisationen, uppger SVT.
ArbetsmiljöNyhetVilka rehabiliteringsinsatser en arbetsgivare sätter in för sina sjukskrivna medarbetare beror på vem som är sjuk. Kvinnor får insatser oftare än män och högutbildade oftare än lågutbildade, visar en studie från Linköpings universitet.
KorruptionNyhetGeneraldirektören för Statens musikverk och två högt uppsatta chefer på Statens kulturråd döms av hovrätten för mutbrott och tagande av muta. De tre har låtit sig bjudas på dyra middagar av företrädare för kulturlivet.
JämställdhetNyhetLöneskillnaden mellan kvinnor och män fortsätter att minska, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Den så kallade oförklarade löneskillnaden minskar snabbast inom staten.
ArbetsmiljöNyhetNär företagshälsan Avonova frågat de anställda på sina anslutna arbetsplatser säger 19 av 20 att de trivs på jobbet. Siffrorna bygger på mer än 28 000 hälsoundersökningar.
SpårtrafikenNyhetDet finns inga avtalshinder för Arriva att införa kundvärdar med färre befogenheter än dagens tågvärdar, konstaterar Skånetrafiken som utrett om bolagets planer på förändringar vid Pågatågen strider mot avtalet.
SkatteverketNyhetRegeringen har föreslagit att Skatteverket ska få utvidgade möjligheter att utreda brott kopplade till myndighetens verksamhet. Nu har lagrådet lämnat sitt yttrande och anser att man bör förtydliga hur långt Skatteverkets befogenheter sträcker sig.
FörsäkringskassanNyhetDet tog mer än ett år för Försäkringskassan att utreda en persons rätt till barnbidrag i Sverige efter inflyttning från Storbritannien. En oacceptabelt lång väntetid, slår Justitieombudsmannen, JO, fast i ett beslut.
HögskolanNyhetUtbyggnaden av Ångströmlaboratoriet är den största satsning som Uppsala universitet och Akademiska hus någonsin har gjort tillsammans. 1,2 miljarder kronor ska investeras i 30 000 kvadratmeter nya lokaler.
KriminalvårdenNyhetEn av flera orsaker till Kriminalvårdens underskott är hög personalomsättning. ”Kriminalvården måste jobba på att få upp lönerna, vi ligger väldigt lågt”, säger STs avdelningsordförande Per Sunneborn.
FINLANDNyhetFyra finska fackförbund tar i dag ut cirka 30 000 privatanställda i strejk. Åtgärden är en politisk protest mot regeringens planer på att försämra anställningstryggheten för anställda i småföretag, uppger Yle.
KriminalvårdenNyhetFörra året ökade antalet anmälningar om hot och våld mot anställda inom Kriminalvården. De flesta fallen handlade om en enskild klient som hotat en anställd efter att ha delgivits ett negativt besked, skriver myndigheten i en ny rapport.