Annons:
Helene Hellmark Knutsson anser att det finns fördelar med att hon inte har akademisk bakgrund. »Det blir en tydlig rollfördelning, där jag företräder samhälls­intresset och inte ett sektorsintresse«, säger hon.Bild:Casper Hedberg
Högskolan
Fördjupning
AVAnn Dahlin1 kommentarerTyck till!

Vill få mer forskning för pengarna

Helene Hellmark Knutsson har ansvar för den mest omfattande statliga verksamheten: universitet och högskolor. Nyligen presenterade hon regeringens forskningsproposition. Sverige satsar jämförelsevis mycket på forskning och mer ska det bli, men ministern anser att kvaliteten kan bli bättre.

Säkerhetsregler hindrar Helene Hellmark Knutsson från att ta emot Publikt på sitt tjänsterum. Så vi träffas i ett stort hörnrum intill en sidoentré i Rosenbad, strålande vackert med höga fönster ut mot Strömmen. Men anonymt.

Även ministern själv är i viss mån anonym. Åtminstone utnämnde Aftonbladet henne till regeringens mest okända minister efter en undersökning i höstas. När hon själv får presentera sig kommer det rappt: 47 år, gift, två barn, uppvuxen i Stockholm men bor numera i Järfälla. Arbetarklass, bra och stabil uppväxt. Mamman och hennes man var fackligt men inte politiskt aktiva.

Också hennes eget engagemang började i facket.

– Jag arbetade som butiksbiträde på varuhuset Pub, som ägdes av KF i Stockholm. Där väcktes känslan att man kan påverka sina förhållanden på arbetsplatsen genom fackliga organisationer.

Hon blev så småningom ombudsman på LO, och engagerade sig politiskt – bland annat som en reaktion på uttalanden av dåvarande moderate stats­ministern Carl Bildt om arbetsmarknaden under nittiotalskrisen.

– Han hävdade att det fanns jobb, det gällde bara att söka. Jag hade just blivit uppsagd när Pub lades ned, och arbetslösheten låg då på 25 procent. Det var ganska tufft.

Helene Hellmark Knutsson har läst enstaka kurser på högskolenivå, men har ingen längre akademisk utbildning. Hon säger att hon blev »klart för­vånad« när statsminister Stefan Löfven erbjöd henne just den ministerpost hon fick. Men glad. Hennes utifrån­perspektiv är snarast en fördel, anser hon:

– En del tycker att det är jättekonstigt att jag fått det här ansvarsområdet. Men andra tycker att det är skönt att de fått en politiker, och inte en person som kanske har egna kopplingar till ett universitet eller ett ämne. Det blir en tydlig rollfördelning, där jag företräder samhällsintresset och inte ett sektorsintresse.

I sin nya roll har hon haft anledning att reflektera över kulturen inom universitetsvärlden.

– Det har fascinerat mig att akademin, i likhet med näringslivet, har hållit sig undan samhälls­förändringar. Sverige är ett av världens mest jämställda länder när det gäller förvärvsarbete, men i akademin finns föreställningar om manliga genier som får gå före. Det är mycket nätverkande och otydlighet som skyddar manliga hierarkier, och det leder till att vi bara har 25 procent kvinnliga professorer.

– Jag har också funderat på varför vi inte lyckas bryta den sociala snedrekryteringen. Du har dubbelt så stor chans att läsa på högskolan om du kommer från en familj med akademisk utbildning, och den siffran har varit konstant i tio år.

Möjligheterna förbättrades under den period då den högre utbildningen byggdes ut och högskolorna blev fler, konstaterar Helene Hellmark Knutsson. Hon framhåller också att det finns en god vilja inom akademin.

– Jag uppfattar att universitetsledningarna är väldigt engagerade, vill motsvara samhällets förväntningar och vara relevanta. Vi har gett dem i uppdrag att jämställdhetsintegrera, och de flesta tar tag i det med liv och lust. Diskussionen om breddad rekrytering möter också ett stort gensvar.

När Publikt träffar Helene Hellmark Knutsson har hon några veckor tidigare presenterat forskningspropositionen, där regeringen slår fast linjen för forskningspolitiken under åtskilliga år framåt.

I propositionen tecknas en bitvis kritisk bild av läget i högskolan: Rörligheten är låg på landets lärosäten, unga forskare har svårt att få fotfäste, det går trögt med jämställdheten och svensk forskning tappar i innovationskraft.

– För att nyansera den bilden ska sägas att Sverige har en stark position i forskningen. Men vi kan inte ta den för given och vi behöver lösa strukturproblem och kvalitetsproblem. Vi är nummer fem i världen i forskningssatsningar per capita, så vi ligger högt i »input«.

Utmaningen är att vi inte får ut så mycket som vi skulle kunna få ut av de pengarna, anser ministern.

– Den förra regeringen investerade 900 miljoner kronor, men trots det har kvaliteten inte ökat. Vi har mycket visstidsanställningar, och det är ett strukturproblem. Vi behöver stärka kvaliteten och se till att vi får fler fasta anställningar och tydliga karriärvägar. Ofta är det yngre forskare som får hanka sig fram.

Forskningspropositionen innehåller ett ekonomiskt tillskott till forskningen – närmare tre miljarder kronor på fyra års sikt. Regeringen föreslår också specifika satsningar som är tänkta att pågå i tio år.

Men inom akademin hävdar många att de fria forskningsanslagen, lärosätenas basanslag, fortsatt kommer att vara för små. Publikt har också rapporterat om kritik mot regeringens fokus på lärosätenas uppdrag att samverka med omvärlden. Kritikerna menar att det är ett uttryck för näringsdepartementets och näringslivets inflytande, och leder till en för hård styrning av forskningen.

Men de förslag som syftar till ökad samverkan har missförståtts, anser Helene Hellmark Knutsson:

– Vissa har uppfattat det som att vi väldigt en­sidigt vill samverka med näringslivet, men vi lägger en bredare betydelse i begreppet. De samhälleliga utmaningarna som klimatet, digitaliseringen och hälsa berör inte bara ett enskilt ämne eller universitet, därför krävs att vi samverkar mellan ämnesområden. Vi planerar nu ett antal seminarier för att fortsätta den diskussionen.

Regeringen vill att forskningen ska nyttig­göras i större utsträckning, och ge svar på »samhälls­utmaningarna«. Det kan tolkas som en vilja att styra mer. Hur går det ihop med den fria, nyfikenhets­baserade forskning som ni säger er värna?

– Vi måste ha både och. Den fria nyfikenhets­baserade forskningen får inte stanna på universiteten utan måste komma alla till godo. Man kan ha öppna kurser på nätet. Man får inte underskatta allmänhetens vilja att ta del av forskningsresultat.

– De sju områden där vi gör tioåriga satsningar är områden där vi ser behov av ökat omfång av forskning. Vi behöver också stärka den vetenskapliga grunden i skolan och lärarutbildningen. Där finns en förväntan i samhället om förbättringar.

Storleken på lärosätenas basanslag för forskning har länge varit en stridsfråga. Många bedömer att de tillskott som regeringen nu föreslår bara innebär en marginell förbättring.

I dag tillbringar forskare en stor del av sin arbetstid med att söka externa forskningsmedel – och chansen att få anslag är ofta liten. Helene Hellmark Knutsson säger att hon ser problemet och håller med om att fördelningen mellan basanslagen och de medel som söks i konkurrens kan diskuteras.

– Om man jämför med dem som är lite bättre än vi på forskningsområdet, Danmark och Neder­länderna, har de högre basanslag och tuffare styrning. Det är därför vi tillsätter en utredning om resursfördelning, vi vill se hur vi behöver förändra den.

Utredningen ska föreslå ett nytt fördelningssystem för medel för forskning och utbildning. Vad är det som behöver göras?

– Min uppfattning är att ska man ha större andel basanslag i forskningen måste man ha både starka, strategiska ledningar på universitet och högskolor och en kvalitetskultur där det kollegiala inflytandet blir starkt och driver mot kvalitet. I en sådan modell behövs också en tydlig dialog med departementet så att du känner att det finns en utvärdering och uppföljning.

Regeringen skriver i forskningspropositionen att visstidsanställningarna i högskolan måste minska och att de tidsbegränsade anställningar för unga forskare som kallas meriteringsanställningar, och som kan utgöra ett steg i forskarkarriären, ska bli fler och mer enhetliga. Enligt Helene Hellmark Knutsson ska alla som har haft en meriteringsa­nställning ges rätt att prövas för en fast anställning.

Hur ska lärosätena kunna fastanställa fler unga forskare när en stor del av forskningspengarna ligger utanför deras kontroll?

– Lärosätena måste själva bygga upp meriteringsanställningar. Nu har snarare de konstanta visstiderna ökat. De anställer på visstid och till sist blir de visstidsanställda inlasade, och då har man inte heller kontroll. Det är ingen strategisk rekrytering.

– Jag tror också att det missgynnar kvinnor, som ofta väljer en fast anställning. Kvinnor vågar inte lita på att systemet kommer att gynna dem i slutänden.

Varför har högskolan inte gjort detta redan?

– Det finns ingen sådan tradition. Det är mycket intern rekrytering, jag tror att runt 50 procent av doktoranderna är internrekryterade. Länder som får ut mer av sin forskning har tydligare karriärvägar, tenure tracks, och mycket större mobilitet mellan universiteten.

I propositionen lyfter ni fram kritik mot att forsknings­resurser koncentrerats till ett fåtal lärosäten. Vill du ha en jämnare fördelning?

– Vi talar om sammanhållna kunskapsmiljöer. Vi har excellens i forskningen, men det är inget som studenterna får ta del av. Många lärare får ganska lite forskningstid medan några blir fria att bara forska. Det är viktigt att studenterna får ta del av den senaste forskningen.

I Sverige har högskolestuderande minst lärarledd undervisningstid i EU. Det är ett kvalitetsproblem, tycker Helene Hellmark Knutsson:

– Vi får en sämre genomströmning när det är för lite lärarledd tid, och det har även med breddad rekrytering att göra.

Att förändra resursfördelningssystemet kan bidra till en förbättring, tror ministern.

– Lärosätena har en stor frihet i dag. Vi tillför medel till de områden där det ser värst ut, inom humaniora och samhällsvetenskap, men vi kan inte säkerställa att pengarna går till utbildningen. Och min känsla är att man kan ifrågasätta prioriteringen i utbildning på avancerad nivå.

Hon är också kritisk till trenden mot ökad »programmifiering« med färre fristående kurser, något som TCO pekat på.

– Fristående kurser behövs. De kan vara ett sätt att minska den sociala snedrekryteringen och ge äldre studerande möjlighet att fylla på kunskap.

2004 beslutade man vid det som i dag heter Högskolan Väst att avveckla två av tre campus och enbart bli kvar i Trollhättan. I höstas valde regeringen att agera för att Borlänge inte skulle gå samma öde till mötes som Uddevalla och Väners­borg. Hög­skolan Dalarna, som övervägde att samla verksamheten i Falun, fick en skrivning i regleringsbrevet med innebörden att Borlänge skulle vara kvar som campusort. Det väckte starka reaktioner, men Helene Hellmark Knutsson försvarar beslutet.

– När Högskolan Dalarna bildades låg i uppdraget att finnas på båda platserna. Det fanns en ganska god anledning till det och den gäller fortfarande. Staten kan inte överge Borlänge, som är den största industristaden i Dalarna och som har en tuff utmaning med ett stort flyktingmottagande.

För tolv år sedan sade den socialdemokratiske utbildningsministern Thomas Östros att han var emot campusnedläggningarna i väst, men att det var en fråga för högskolans styrelse. Helene Hellmark Knutsson delar inte den uppfattningen:

– Om vi ser att behoven är så stora kan vi bestämma det.

Frågan om vad lärosätena själva ska få besluta om är ständigt aktuell. Den borgerliga regeringen genom­förde den så kallade autonomireformen, som trädde i kraft 2011. Den ger högskolor och universitet stor frihet att själva bestämma sin organisation. Det har inneburit att det kollegiala inflytandet, där medarbetare har en formaliserad rätt att delta i besluten, på många håll har minskat. Lärosätena är inte heller längre tvungna att använda sakkunniga vid rekryteringar.

Är det här något som oroar dig?

– Jag tror att det är oerhört viktigt att ha en diskussion om detta. Skräckexemplet när det gäller sakkunniggranskning vid rekryteringar är ju Macchia­rini. Universiteten måste skydda kvaliteten. Som jag ser det behövs både kollegialt styre som är kvalitetsdrivande och kontrollerande, och en hierarkisk linjestyrning som gör prioriteringar och strategival.

Helene Hellmark Knutsson
  • Minister för högre utbildning och forskning sedan 2014.
  • Har varit ombudsman på LO, kommunalråd i Sundbyberg, landstingsråd i Stockholms läns landsting och ordförande i Mälardalsrådet.
  • Är ordförande i Socialdemokraternas partidistrikt i Stockholms län och sitter i partistyrelsen.
Vill höja anslagen med 3 miljarder kronor
  • Regeringen föreslår i sin forsknings­proposition att anslagen till forskning och innovation höjs med cirka 3 miljarder kronor till år 2020.
  • Forskning om klimatfrågor, hälsa och digitalisering prioriteras.
  • Sju tioåriga forskningsprogram lanseras, bland annat om arbetslivet.
  • Lärosätenas arbete med samverkan ska tas i beaktande vid resursfördelningen.
  • Meriteringsanställningar för yngre forskare ska utlysas för öppen konkurrens.
Inlagt av JAn Petter Myklebust tors, 01/26/2017 - 09:02
Dette er et meget godt portrett-intervju uten panegyriske overtoner. Terningkast 5
Hallå där!NyhetGunnar Holmgren, som tillträder posten som Arbetsgivarverkets generaldirektör 21 augusti, tycker att staten behöver bli bättre på att locka ungdomar.
STATSFÖRVALTNINGNyhetStaten har färre kontor lokaliserade i kommunerna nu jämfört med för fem år sedan. Och andelen kommuner med få myndighetskontor ökar förmodligen de närmaste åren, visar en sammanställning från Statskontoret där tio myndigheter ingår.
SocialförsäkringarNyhetRegeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att förbättra stödet till unga som får avslag på ansökan om aktivitetsersättning. Samverkan med Arbetsförmedlingen, kommunerna och vården ska bli bättre.
På jobbet: rättshaveristerPå jobbetMyndigheter ska ge service. Men när någon hör av sig gång på gång med ständigt nya frågor och krav är det lätt att bli frustrerad. Experternas råd är att hålla dig sval och göra det du måste. Men inte mer.
RättsväsendetNyhetHandläggningstiderna i Svea hovrätt kommer bli längre på grund av den ökande arbetsbelastningen. På två år har antalet mål vid domstolen ökat med en femtedel, samtidigt som resurserna minskar.
PensionNyhetDet är fortfarande vanligast att statsanställda går i pension mellan 65 och 67 års ålder, visar en sammanställning av pensionsavgångar under perioden 2013–2018 från Statens tjänstepensionsverk. Under perioden gick knappt var tredje i pension före 65 och var femte efter 67 års ålder.
STNyhetPå måndag startar STs värvningsturné i Kiruna. Fem personer har anställts för att åka landet runt med husbil fram till 4 december. STs totala budget för värvning i år är 15 miljoner kronor och förbundet hoppas värva runt 7 500 nya medlemmar, enligt projektledaren Karin Ahlgren.
HÄLSANyhetArbetslösa skattar sin hälsorelaterade livskvalitet sämre än de som har ett jobb. Särskilt markant är skillnaden vad gäller ångest och depression, visar en studie vid Umeå universitet, som tidningen Arbetsliv uppmärksammar.
InternationelltNyhetDanmark överväger förstärkt gränskontroll vid gränsen mot Sverige, efter två sprängattentat mot Skattestyrelsen och utanför en närpolisstation senaste veckan. Två män, hemmahörande i Sverige, misstänks för attentatet mot Skattestyrelsen.
informationssäkerhetNyhetPrimula, det system som ett fyrtiotal myndigheter använder för löneutbetalningar, misstänks ha drabbats av ett dataintrång. Statens servicecenter har nu skickat en varning till samtliga dessa myndigheter. En myndighetsanställd har polisanmälts för det misstänkta intrånget.
ArbetsmiljöNyhetTrakasserier och hot bör anses särskilt allvarliga om de drabbar statligt anställda. Staten som arbetsgivare behöver också få större möjlighet att skydda och hjälpa anställda som hotas eller trakasseras, anser Arbetsgivarverket i en skrivelse till regeringen.
LEDARSKAPNyhetKvinnliga chefer bedöms prestera bättre än manliga på 17 av 19 kompetensområden som är viktiga för ledarskap, enligt en amerikansk studie som presenteras i Harvard Business Review.
KRIMINALVÅRDENNyhetVar femte dansk kriminalvårdare som utsatts för hot och våld på jobbet utvecklar symtom på posttraumatiskt stressyndrom, enligt en dansk studie. Svensk kriminalvård skulle behöva mer kunskap om problemet, anser ST-företrädaren Joachim Danielsson.
DigitaliseringNyhetI en promemoria föreslår justitiedepartementet en ökad digitalisering av domstolarnas mål- och ärendehantering. Syftet är att effektivisera verksamheten och förbättra servicen till medborgarna.
ArbetsmiljöNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, och Arbetsmiljöverket genomför särskilda informationsinsatser för att öka arbetsgivares kunskaper om hur man motverkar trakasserier och sexuella trakasserier.
HögskolanNyhetMöjligheten att bli antagen till högskolan baserat på reell kompetens har inte lett till att många studenter utan formell behörighet har antagits, konstaterar Dagens Nyheter i en serie artiklar. Nu vill högskoleministern införa ett nationellt behörighetsprov.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen gjorde inte tillräckligt för att utreda anklagelser om trakasserier mellan kolleger på ett lokalkontor, skriver Diskrimineringsombudsmannen, DO, i ett beslut.
ArbetsförmedlingenNyhetYlva Johansson har nominerats till posten som Sveriges EU-kommissionär och kommer med stor sannolikhet att lämna jobbet som arbetsmarknadsminister. Fredrik Andersson, ordförande för ST inom Arbetsförmdlingen, säger till Publikt att han hoppas att tillsättningen av en ny minister ska gå fort.
ArbetsmarknadNyhetTvå av tre i åldersgruppen 18-29 år tror att de kommer att byta karriär under sitt liv. Det visar en Sifo-undersökning som gjorts av Omställningsfonden. För att möta förändringen på arbetsmarknaden lanserar fonden tre reformförslag.
FörsäkringskassanNyhetRiksrevisionen ska granska hur Försäkringskassan arbetar med förebyggande sjukpenning och arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd. Trots att forskning visar att dessa insatser kan vara effektiva används de i låg utsträckning, skriver Riksrevisionen i ett pressmeddelande.
MigrationsverketNyhetFör ett år sedan avskedades Daniel López från Migrationsverket, där han varit anställd i över 30 år. Men i juli ogiltigförklarade Arbetsdomstolen, AD, avskedet och nu är han tillbaka på jobbet.
ArbetsmarknadNyhetArbetsförmedlingen rustar ned sina insatser för arbetssökande kraftigt, visar en genomgång i Dagens Nyheter. Antalet anställda har minskat med en femtedel, 130 lokalkontor lagts ner och budgeten för privata aktörer har minskat med 40 procent.
SocialförsäkringarNyhetRegeringen har gett Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, i uppdrag att följa upp och utvärdera den reform om förstärkt rehabilitering för återgång i arbete som trädde i kraft 1 juli 2018.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen planerar att låta den informationsinriktade verksamheten kundtorg ingå i de 113 statliga servicekontor som drivs av Statens servicecenter. I höst genomförs ett pilotprojekt.
LÖNERNyhetLokal och individuell lönesättning har gynnat dem som bor i kommuner med god arbetsmarknad, jämfört med dem som har en sämre arbetsmarknad. Det visar en studie från IFAU om effekterna av förändrade löneavtal för lärare.
ARBETSMARKNADNyhetVuxna med adhd är i hög utsträckning sjukskrivna, arbetslösa eller har försörjningsstöd, visar siffror från Socialstyrelsen. Ett bättre och långsiktigt stöd skulle minska människors lidande och vara samhällsekonomiskt lönsamt, enligt rapporten.
HÖGSKOLANNyhetFyra av nio medarbetare på Svensk nationell datatjänst vid Göteborgs universitet fick ett lönelyft på flera tusen kronor när deras tjänster lystes ut på nytt. Kollegerna med samma arbetsuppgifter ligger kvar på lägre lön. ”Det här är en soppa utan dess like”, säger STs sektionsordförande Peter Brandt.
PRIDENyhetST kommer inte att synas som förbund under årets Prideparad i Stockholm. Förbundet väljer bort det till förmån för ett antal andra orter.
STNyhetST samlar sina medlemsförsäkringar när förbundet nu byter försäkringsbolag. Lägre premier och högre ersättningsnivåer är de främsta anledningarna till bytet, enligt STs ekonomichef Minna Engberg.
MYNDIGHETEN FÖR ARBETSMILJÖKUNSKAPNyhetGeneraldirektören för Myndigheten för arbetsmiljökunskap utlovar skyndsamma insatser för arbetsmiljön på myndigheten, sedan skyddsombudet gjort en anmälan med allvarlig kritik om stress, otydligt uppdrag och brister i ledarskapet.
LÖNERNyhetNär regeringen nyligen fattade beslut om nya löner för myndighetschefer fick generaldirektör Lena Erixon på Trafikverket återigen den högsta lönen. Men vad tjänar din myndighetschef? Publikt har hela listan.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens interna personaltidning På Jobbet läggs ned i september. I ett meddelande på myndighetens intranät beskrivs att Arbetsförmedlingen vill växla från print till digital kommunikation.
A-kassanNyhetErsättningen från a-kassan bör trappas ned kraftigare och snabbare, enligt ett tilläggsdirektiv till utredningen om en ny arbetslöshetsförsäkring för fler.