Klimatkampen kräver hållbarhetskrav i upphandlingar
Offentlig upphandling är ett av våra mest kraftfulla verktyg för att nå klimatmål och för att sätta ramar för näringslivet – ändå ställs miljökrav bara i en knapp fjärdedel av upphandlingarna, skriver Katarina Luhr, riksdagsledamot för Miljöpartiet. Hon uppmanar den offentliga sektorn att höja kraven och vill också att regeringen ska utveckla Upphandlingsmyndighetens uppdrag.
Offentlig sektor är en av Sveriges absolut största inköpare. Varje år upphandlar stat, regioner och kommuner varor, tjänster och byggprojekt för mångmiljardbelopp. Dessa pengar formar marknader, styr investeringar och avgör vilken teknik som utvecklas – eller inte utvecklas. Just därför är offentlig upphandling ett av våra mest kraftfulla verktyg för att nå klimatmål och för att sätta ramar för näringslivet. Används det verktyget rätt kan det bli en motor för omställning och utveckling. Används det fel riskerar det i stället att cementera det fossila och ge utrymme för oseriösa aktörer.
Offentlig konsumtion och offentliga investeringar står i dag för omkring 40 procent av Sveriges konsumtionsbaserade klimatutsläpp. 2024 annonserades 17 575 upphandlingar till ett värde av 934 miljarder kronor. Bara i en knapp fjärdedel av fallen ställdes miljökrav. Vi vet att klimatutsläppen måste minska snabbt, inte öka – våra gemensamma skattemedel ska därför inte bidra till att förvärra krisen, utan till att lösa den.
Det finns en lång rad politiska åtgärder som skulle kunna sänka utsläppen från offentlig upphandling kraftigt, men Tidöpartierna jobbar i motsatt riktning. När Tidöregeringen tillträdde stoppades den lagändring om klimatkrav i lagen om offentlig upphandling som, tack vare den tidigare regeringen, skulle ha trätt i kraft 2023. Samtidigt fortsätter staten att pumpa in miljarder i fossil infrastruktur och att dra tillbaka krav som är helt nödvändiga för att styra utvecklingen i rätt riktning. Nu har dessutom den statliga resepolicyn ändrats för att premiera flyg framför tåg.
Regeringens agerande är ett svek mot alla de företag som redan ställt om, och mot oss skattebetalare som förväntar oss att våra pengar används ansvarsfullt. När staten själv inte ställer om, hur ska då företag våga investera i hållbara lösningar? Varför satsa på nya, klimatvänliga produkter och tjänster om offentlig sektor ändå inte efterfrågar dem?
Men kommuner och regioner behöver inte vänta på staten. I ett projekt som drivs av Fossilfritt Sverige har sju ”klimatledarkommuner” tagit fram en checklista med de åtgärder som de bedömer är viktigast för att minska klimatutsläpp via upphandling.
Det handlar om att avsätta resurser för offentlig upphandling och att genomföra kunskapshöjande insatser för stärkta upphandlingskrav, att driva på marknadsutvecklingen genom att ställa krav på höjda ambitioner under avtalstiden samt att prioritera uppföljning så att inte oseriösa leverantörer gynnas och skattemedel riskerar att användas på ett oseriöst sätt.
När kommuner och myndigheter ställer tydliga klimat- och hållbarhetskrav driver det fram innovation, sänker livscykelkostnader och skapar långsiktighet för företag som vill och kan ligga i framkant. Det stärker också konkurrensen och motverkar oseriösa aktörer – något som blir allt viktigare i takt med att arbetslivskriminaliteten ökar och fler tvingas arbeta för låga löner och dåliga arbetsvillkor.
Kommuner, regioner och statliga myndigheter som snabbare fasar ut det fossila minskar dessutom sitt beroende av energi från Ryssland och USA, vilket är viktigt i ett skakigt omvärldsläge.
Genom att anta politiskt förankrade principer för hållbar upphandling kan varje kommun och region ta ansvar, visa vägen och skapa tryck på regeringen att höja ambitionsnivån.
Staten har dock en större roll än att enbart ställa egna upphandlingskrav. Den ska sätta tydliga mål och ramar för den offentliga upphandlingen samt stärka och utveckla Upphandlingsmyndighetens arbete för att stötta kommuner och regioner i deras upphandlingsarbete. Regeringen bör också driva på för att minimikrav för hållbarhet inom offentlig upphandling ska införas även på EU-nivå.
När staten, regionerna och kommunerna ställer klimatkrav och styr i en tydlig riktning stärks det lokala näringslivet, energiförsörjningen kan tryggas och arbetslivskriminalitet motverkas samtidigt som Sveriges klimatutsläpp minskar. Medborgare kan göra sitt. Företagen ska göra sitt. Men utan staten, regionerna och kommunerna får vi ingen rättvis omställning. I värsta fall ingen omställning alls.
Katarina Luhr
Riksdagsledamot och klimatpolitisk talesperson för Miljöpartiet
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
