ST måste ta ansvar för etnisk mångfald

DEBATT: MÅNGFALD2016-08-30
STs tydliga jämställdhetsarbete har gett resultat när det gäller förhållandet mellan antalet män och kvinnor i förbunds­styrelsen. Nu är det dags att ta frågan om etnisk mångfald på allvar, skriver Adrian Kaba, ST inom Arbetsförmedlingen.

I Publikt nr 8-2016 presenterades de personer som på kongressen 2016 blivit valda till STs nya förbundsstyrelse. Sju män och fem kvinnor. Väldigt få kan väl ha några kritiska invändningar gällande sammansättningen av styrelsen på basis av kön. Detta är ett uttryck för ett väldigt tydligt och målmedvetet jämställdhetsarbete inom ST.

Men en viktig kritik är att det, trots beslut på kongressen om ett mer pådrivande arbete i likabehandlings- och mångfaldsfrågor, saknas både mål och ett arbete med att säkerställa att mångfalden får samma prioritet som jämställdheten.

I de kriterier för nomineringar från 2012 som skickades ut till avdelningarna för revidering används inte ordet mångfald. Man väljer i stället att skriva att förslag till nomineringar ska baseras på »ett inkluderande synsätt där olika erfarenheter och kompetenser oavsett bakgrund, livsvillkor och position på arbetsplatsen beaktas«. För mig handlar detta om att bejaka någon form av generell representation, utan att specificera vikten av etniska och kulturella aspekter och hur dessa aspekter påverkar livsvillkor och positioner på våra arbetsplatser.

Bakgrund kan vara allt möjligt, från sociala och ekonomiska aspekter till just kultur, etnicitet och religions­tillhörighet. Vi vet att Sverige utifrån ett socialt och ekonomiskt perspektiv är ett av de mest jämlika länderna i världen. Vi vet också att etnisk bakgrund i dagens samhälle många gånger spelar en större roll för den sociala och ekonomiska situation man befinner sig i, än vad exempelvis kön, ålder eller renodlad klassbakgrund gör. Specifikt är kopplingarna mellan etni­citet och det makt-, posi­tions- och privilegiesamhälle som vi har i dag det tydligaste beviset på att etnisk mångfald bör få en prioriterad roll i arbetet med att skapa ett »inkluderande synsätt«.

Detta har klokt nog också Publikt drivit på, genom den kartläggning tidningen genomförde 2014, som visa­de att få av STs högst uppsatta för­troendevalda har utländsk bakgrund. Det som däremot upprör mig i den intervju som Publikt inför kongressen (nr 6-2016) gjorde med valberedningens sammankallande Lisbeth Häggberg, är att hon inte tycker att valberedningen kan ta ansvar för etnisk mångfald i förbundsstyrelsen – och inte heller fråga kandi­daterna om deras etniska bakgrund.

Just nu pågår en samhällsveten­skaplig diskussion om just möjlig­heten till att använda sig av jämlikhets­data – »equality data« – som syftar till en metod för att ta fram data som belyser jämlikhet eller bristen på den mellan grupper. Det handlar alltså om ett paraplybegrepp som omfattar egenskaper såsom kön, etnicitet, religion eller ålder. Att då nedvärdera vikten av etnisk mångfald, genom att avsäga sig ansvaret för etnisk mångfald i förbundsstyrelsen på det sätt som valberedningens sammankallande gör, är okunnigt och oacceptabelt!

En facklig medlemsorganisation som ST bygger sin verksamhet på ansvar för demokratin och måste därför också ta sitt mångfaldsdemokratiska ansvar för inkluderingen av alla sina medlemmar, genom att inkludera etnisk mångfald i sitt förhållningssätt. ST kan börja med att uppmana sin egen valberedning och de nominerande avdelningarna att
på allvar ta sitt ansvar och börja arbeta med former som bejakar den etniska mångfalden. Därmed kan man göra det möjligt att bryta igenom det glastak som annars riskerar att inte endast förhindra nya kunskapsmöjligheter, utan också vidmakthålla tron på de egna vanor och traditioner som i sin tur hämmar förändring och framsteg.


Adrian Kaba, ledamot i valberedningen för sektion Skåne i ST inom Arbetsförmedlingen.

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.