Nålsögat ska bli större

FÖRDJUPNING: UPPDRAGET2003-12-16

För tre år sedan fick 249 centrala statliga myndigheter ett nytt uppdrag: att arbeta aktivt för etnisk mångfald inom de egna, dittills mycket svenska reviren.

– Utvecklingen sedan dess har varit oerhört positiv, anser näringsdepartementets Michael Hagos, som rapporterar till ansvarige ministern Mona Sahlin.
Invandrare och andra människor med utländsk bakgrund har svårare än svenskar att få en plats på arbetsmarknaden. Allra svårast har det varit att komma in i den statliga myndighetssfären. Bara 7,4 procent av de statsanställda är födda utomlands, mot 9,8 procent i övriga arbetslivet och 13,8 procent i hela befolkningen.

– Det finns flera skäl till att invandrargrupper är så dåligt representerade i statsförvaltningen, säger Michael Hagos. Språkkraven är höga i vissa fall, och en del tjänster är skyddsklassade och får bara innehas av svenska medborgare.
Och det är ju skäl som åtminstone hittills ansetts legitima. Andra orsaker, mindre legitima, är arbetsgivares rädsla eller osäkerhet för det främmande, skepsis mot utländska meriter och en obenägenhet att anpassa organisationen så att den är öppen för och tar till vara invandrares kompetens. Ett annat problem är att många invandrare tror att hela den statliga sektorn är reserverad för svenskar.

Mångfald är en fråga om kvalitet, menar Michael Hagos. I en internationaliserad värld och med ett mångkulturellt och mångspråkligt Sverige har invandrare mycket att tillföra den offentliga förvaltningen.
Den insikten tycks numera ha slagit ett stort antal myndighetsledningar. I år rapporterar närmare 100 myndigheter att de upprättat så kallade mångfaldsplaner. För två år sedan hade endast 20 procent av myndigheterna över huvud taget tänkt på frågan, berättar Michael Hagos.
Ett annat egenintresse kan ha skyndat på utvecklingen. Regeringens krav på aktiva åtgärder kom vid en läglig tidpunkt: under högkonjunkturen i slutet av 90-talet hotade en akut arbetskraftsbrist. Därtill står staten inför inför en generationsväxling och behöver nya, unga statstjänare.
En myndighet som tagit fasta på det är Kustbevakningen, en starkt svenskdominerad arbetsplats med hög medelålder bland de anställda.
– De har tänkt systematiskt och strategiskt. De försöker aktivt rekrytera invandrarungdomar, till exempel genom att gå ut på skolor och informera om sin verksamhet. Kustbevakningen är ju en för ungdomar rätt okänd myndighet, till skillnad från till exempel polisen.

Ett annat exempel är Riksåklagaren som undersöker hur man kan använda utländska juristers kompentens.
– Där finns ett stort intresse, säger Michael Hagos. På vissa områden, som utredningsarbete, har man alltid nytta av en juristutbildning. Och det finns ärenden där man kan ha direkt användning för kunskap om ett visst lands lagstiftning.
Flera myndigheter uppger att de försöker ha mångfald i åtanke vid rekryteringar, till exempel när man gör annonser, kallar människor till anställningsintervjuer eller värderar meriter. Om avsikten är att man inte av tanklöshet ska diskriminera människor med utländsk bakgrund är det bra, tycker Michael Hagos. Han jobbade själv som arbetsförmedlare på 80-talet och såg många flagranta fall av diskriminering.

– Jag hade till exempel kontakt med en rumänsk professor med mätinstrument som specialitet. Han kunde sju språk – även god svenska för att ha varit i Sverige så kort tid – och hade skrivit nio böcker inom sitt specialområde. Här hamnade han på beredskapsjobb på Tekniska högskolan i Stockholm.
– Jag bad honom ta med alla ”Tack för visat intresse”-brev han fått från olika arbetsplatser och började ringa runt till arbetsgivarna. På ett ställe hade de i stället tagit en nyutexaminerad ingenjör, de hade inte ens tittat på den här mannens papper. Kvinnan som fattat beslutet medgav att hon fastnat på namnet. Ett annat stort företag sa att de inte hade kollat meriterna. Till slut fick han jobb på ett finskt företag.

Om arbetsgivare – och fack – blir mer uppmärksamma på risken för underskattning och diskriminering av invandrare vore det alltså en god sak. En helt annan femma är att plocka in en ”invandrargisslan” enbart för att uppnå en viss ”mångfaldskvot”. Att bara räkna huvuden kan få förödande resultat, anser Michael Hagos. Den springande punkten är hur kompetens förvaltas, inte hur den kommer in.
Invandrarnas representation i förvaltningen får inte reduceras till en fråga om nytta eller ekonomiska konjunkturer, framhåller Michael Hagos. Det är en grundläggande demokratisk fråga, menar han. Staten ska representera hela folket och därför också avspegla hela befolkningen. Dessutom har regeringen deklarerat att staten ska vara en förebild i arbetet för mångfald.
– Det är precis samma sak som med jämställdheten och representationen av kvinnor och män.

Så gör myndigheterna

Ett stort antal myndigheter säger sig planera för ökad etnisk mångfald i sin
verksamhet. En del av dem har också börjat sätta planerna i verket.
Inriktningen och metoderna ser olika ut. Här är några exempel:

  • Avsatt ekonomiska resurser: bl a Länsstyrelserna i Stockholm, Östergötland och
    Skåne län samt Lantmäteriverket.
  • Påverka attityder (information, personalutbildning mm): Banverket,
    Finansinspektionen, Sveriges geologiska undersökning och AMS.
  • Rekryteringsprocessen: Riksförsäkringsverket och Tullen.
  • Mångfald ska genomsyra all verksamhet: Riksrevisionsverket.
  • Platsannonsering som ska främja mångfald: bl a Allmänna reklamationsnämnden,
    Arbetsgivarverket, Domstolsverket, Tullen och Försvarets materielverk.
  • Öka kunskapen om utländska meriter: Post- och Telestyrelsen, Riksåklagaren,
    Nutek (nu omstrukturerad myndighet).
  • Väljer invandrare framför svensk vid likvärdiga meriter: Statens geotekniska
    institut, Statens skola för vuxna i Norrköping, Tomtebodaskolans resurscenter.
  • Kallar alltid sökande med invandrarbakgrund till anställningsintervjuer:
    Länsstyrelsen i Gävleborg, Jordbruksverket, Kustbevakningen.
  • Träning och praktik för invandrare: Riksskatteverket. l Aktiv rekrytering av
    invandrare: Kriminalvårdsstyrelsen, Kustbevakningen.
  • Lägesbeskrivning: Länsstyrelsen i Stockholm.

ÄMNEN:

Arbetsmarknad
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA