Nya steg mot statlig övervakning

FÖRDJUPNING: STOREBROR2006-03-14
Vi är på väg mot ett storebrorssamhälle, hävdar kritikerna. Men polisen anser att nya tvångsmedel behövs. Nu lägger regeringen fram två lagförslag trots motstånd från tunga juridiska instanser.

Under våren ska riksdagen ta ställning till två lagförslag om nya tvångsmedel.

Det ena ska ge polisen möjlighet att bugga – bryta sig in och installera avlyssningsutrustning hos personer som är misstänkta för vissa allvarliga brott. Även andra platser än den misstänktes hem ska kunna buggas.

Det andra förslaget, om preventiva tvångsmedel, innebär att hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning och postkontroll blir tillåten utan att det begåtts något brott eller inletts någon förundersökning. Det ska räcka med att det finns »anledning att anta« att någon ska utöva ett allvarligt brott eller en terrorhandling.

Båda förslagen innebär uppenbara risker för att även oskyldiga personer buggas, kameraövervakas eller avlyssnas. Något de kanske aldrig får kännedom om, då polis eller domstol inte behöver informera om övervakningen.

Lagrådet, landets högsta juridiska instans, har avstyrkt förslaget om buggning. Lagrådet ifrågasätter om förslaget överensstämmer med Europakonventionen och är tillräckligt rättssäkert.

Även Justitieombudsmannen, JO, avvisar buggningsförslaget. Ett skäl är risken för att oskyldiga personer får sina samtal avlyssnade. Varken Lagrådet eller JO anser att behovet av buggning är tillräckligt underbyggt i lagförslaget.

Lagrådet ifrågasätter också om förslaget om preventiva tvångsmedel uppfyller kraven i Europakonventionen.

Trots kritiken har regeringen för avsikt att lägga fram propositioner om såväl buggning som preventiva tvångsmedel den 16 mars. Enligt statssekreterare Dan Eliasson kommer man att göra en del justeringar i förslaget om buggning. Men när det gäller överensstämmelsen med Europakonventionen delar regeringen helt enkelt inte lagrådets bedömning. Och kravet på att personer som buggats ska underrättas i efterhand förs inte in i lagförslaget, utan ska utredas vidare.

Enligt rikspolischefen Stefan Strömberg är nya tvångsmedel är nödvändiga för att polisen ska kunna göra ett bra jobb.

–Ska vi avstå från hjälpmedel som gör att vi kan sätta fast folk som bedriver allvarlig kriminell verksamhet blir det inte lätt för oss att sköta vår uppgift.

Stefan Strömberg syftar främst på möjligheten till buggning. Förslaget om preventiva tvångsmedel berör i första hand Säpo, förklarar han.

–I dag använder vi oss mest av telefonavlyssning. Men det vet brottslingarna om och undviker det sättet att kommunicera. I vissa lägen är buggning enda sättet att få information.

Även polisen tycker att integritetskravet är viktigt, försäkrar Stefan Strömberg.

–Det måste vid varje tillfälle göras en avvägning av vad som är viktigast – samhällets behov av att skydda sig från ett allvarligt brott eller enstaka människors privatliv. Men vi ska komma ihåg att det inte är polis och åklagare, utan en domstol, som bestämmer när tvångsmedel får sättas in.

Justitiekansler Göran Lambertz anser att både buggning och preventiva tvångsmedel är stora steg in på privatlivets område och har i sina remissyttranden riktat kritik mot båda de utredningar som föregick lagförslagen.

–Jag ser vissa behov av att Säpo och den öppna polisen får bättre resurser, men det är svårt att säga generellt om det motiverar intrånget i privatlivet.

Han påpekar att det finns flera förslag som går i samma riktning – bort från skyddet av privatlivet – och menar att det är svårt att värdera den samlade effekten.

Göran Lambertz hade gärna sett att integritetsskyddskommittén, som tillsattes 2004, fick arbeta färdigt innan riksdagen tar ställning till förslagen.

En uppfattning som delas av Lagrådet.

Olle Abrahamsson, rättschef på justitiedepartementet, är ordförande för integritetsskyddskommittén. Den ska vara klar mars 2007 och arbetar ännu så länge med att kartlägga de lagar som påverkar den personliga integriteten. Alltså finns inget underlag för att i dag värdera de aktuella lagförslagen.

»Otillräckliga motiveringar«

Men själv anser han att det är viktigt att allmänheten förstår varför ett nytt tvångsmedel införs.

–Jag vill inte säga att åtgärderna inte behövs, men jag tycker att motiveringarna varit otillräckliga. I utredningen om preventiva tvångsmedel ägnades bara ett par rader åt att väga integritetskränkningen mot den polisiära nyttan och man gick inte närmare in på hur man kommit fram till uppfattningen att den personliga integriteten måste stå tillbaka.

En av de hårdaste kritikerna av de nya tvångsmedelslagarna är Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg. Hon menar att vart och ett av lagförslagen är ett gigantiskt kliv bort från ett samhälle som värnar om den personliga integriteten.

–Visst, vi skulle kunna åstadkomma ett samhälle nästan utan brott om alla människor övervakades hela tiden. Men det måste finnas en avvägning mellan behovet av övervakning och människors rätt till sitt privatliv.

Anne Ramberg befarar att buggning på sikt kan missbrukas av polisen och användas för andra ändamål än vad som var avsett för från början.

–Men lika allvarlig är risken för att medborgarna tappar förtroendet för polis och åklagare. Att staten inte uppfattas som en vän, utan som en fiende.

Liksom justitiekanslern anser Anne Ramberg att man måste se på den samlade effekten av samtliga förslag som inkräktar på den personliga integriteten.

»Helheten är skrämmande«

–Lagrådet har tagit ställning till två förslag, men fler är på gång. Det som gör det skrämmande är helheten, menar hon.

Ett av de förslag hon syftar på, och som är under beredning i regeringskansliet, finns i en utredning om försvarets underrättelseverksamhet. Där föreslås att Försvarets radioanstalt, FRA, ska få avlyssna all trådburen kommunikation.

Det betyder att telefonsamtal, fax, sms, e-post och övrig datatrafik som passerar Sveriges gränser ska vara tillgänglig för FRA. Tele- och dataoperatörerna ska överföra den trafik som passerar nationsgränsen till särskilda samverkanspunkter där den blir tillgänglig för FRA. Myndigheten ska med hjälp av sökbegrepp fånga upp den information man vill åt.

Förslaget ogillas också av rikspolischefen Stefan Strömberg:

–Vi ifrågasätter en okontrollerad övervakning som inte sker i något bestämt syfte. Det finns risk att det går över gränsen och blir en ganska ordentlig integritetskränkning.

Ett annat utredningsförslag kommer från förre Säpochefen Anders Eriksson och handlar om hemlig dataavläsning. Det ska ge polisen möjlighet att ta sig in i och bugga datorer vid utredning av vissa brott.

»Närmare ett Stasi-samhälle«

–Det är oerhört otäckt att polisen ska kunna bugga sig in i folks datorer, byta ut hårdvara, plantera in mjukvara och trojanska hästar, anser Anne Ramberg.

Justitiekanslern undrar i ett remissyttrande vad som kan hända om den buggade datorn är uppkopplad mot den misstänktes arbetsplats eller om polisen buggar fel ip-adress (datorns identifikationsnummer).

Därtill kommer en framtida lag om lagring av data- och teletrafik. EUs justitieministrar antog den 21 februari ett direktiv som innebär att data- och teleoperatörerna måste lagra uppgifter om all telefon-, sms- och e-posttrafik så att den kan användas i brottsutredningar.

–Det som kännetecknar ett rättssamhälle är att människor har ett skydd mot statens maktutövning. Nu får staten starka maktmedel som kan användas när det inte ens föreligger någon misstanke om brott. Det är skälet till att jag anser att vi närmar oss ett Stasi-samhälle, säger Anne Ramberg.

 

Den nya övervakningen

* Buggning, eller hemlig rumsavlyssning, ska enligt ett lagförslag kunna användas vid förundersökningar av brott, eller förberedelse till brott, som ger minst fyra års fängelse. Även vissa brott som antas ge minst fyra års fängelse omfattas, exempelvis människohandel, våldtäkt och grovt övergrepp i rättssak. Den buggade ska vara skäligen misstänkt och åtgärden vara av synnerlig vikt för utredningen. Domstolsbeslut krävs.

* Preventiva tvångsmedel
Hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraöverakning ska enligt ett lagförslag bli tillåtet om det ”finns anledning att anta” att vissa allvarliga brott ska begås. Exempelvis mordbrand, terroristbrott, mord, dråp och människorov. Dessutom ska brev, paket och telegram kunna öppnas och granskas. Åtgärderna ska vara av synnerlig vikt. Domstolsbeslut krävs.

* Övervakning av data- och telefontrafik
I en departementspromemoria föreslås att försvaret ska få bedriva signalspaning oavsett om signalerna befinner sig i etern eller i kabel. Operatörerna ska överföra trafik som går över Sveriges gräns till sambandspunkter där den kan snappas upp av Försvarets Radioanstalt. (Ds 2005:30 En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet)

* Hemlig dataavläsning
Polisen ska kunna bryta sig in och installera ett program eller annat tekniskt hjälpmedel i en dator som används av någon som är misstänkt för brott som ger minst två års fängelse. Även dataintrång, hets mot folkgrupp och barnpornografibrott omfattas. Förslaget finns i ett delbetänkande från Beredningen för rättsväsendets utveckling. ”Tillgång till elektronisk information” (SOU 2005:38).

* Direktiv om lagring av data- och teletrafik
EUs justitieministrar beslutade den 21 februari att all tele- och datatrafik ska lagras hos operatörerna i 6 månader till två år. Detta för att polisen vid utredning av allvarliga brott ska se vilka som haft kontakt via telefon eller e-post, när det skedde och var kontakten ägt rum. Innehållet i meddelandena ska inte lagras. I det ursprungliga förslaget, från Sverige, Frankrike, Irland och Storbritannien, skulle även uppgifter om besökta webbplatser lagras.

* Europakonventionen
”Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna” ger var och en rätt till skydd för sitt privatliv och familjeliv. Inskränkningar får bara ske om det finns ett behov och om de står i rimlig proportion för sitt syfte. Konventionen stadgar också att var och en vars fri- och rättigheter kränkts ska ha rätt att föra talan i domstol.

ÄMNEN:

Övrigt
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.