84-åriga Arinda de Souza besöker socialförsäkringsmyndigheten i Rio de Janeiro i Brasilien. Hon måste gå dit och visa upp sin mans dödsattest och dokument som bekräftar hur länge han arbetat för att få ut sin pension.
Bild: Dado Galdieri
84-åriga Arinda de Souza besöker socialförsäkringsmyndigheten i Rio de Janeiro i Brasilien. Hon måste gå dit och visa upp sin mans dödsattest och dokument som bekräftar hur länge han arbetat för att få ut sin pension.

Med militärt stöd

REPORTAGE: STATSANSTÄLLD I BRASILIEN2020-12-18
När pandemin slog till i Brasilien stängde socialförsäkringsmyndighetens 1 525 kontor i landet. President Jair Bolsonaro försökte tvinga de anställda att åter öppna, men 90 procent av dem vägrade. Nu har regeringen anlitat över 5 000 pensionerade militärer för att bemanna kontoren.
Av:  Henrik Brandão Jönsson

Längs paradavenyn Presidente Vargas i Rio de Janeiro samlar hemlösa samman kartongpappen de sovit på under natten. Det är morgon och staden med 12 miljoner invånare håller på att vakna till liv. Vanligtvis brukar de hemlösa samsas om utrymmet på trottoaren utanför socialförsäkrings­myndighetens kontor med en lång kö. Det behövs inte längre. Under pandemin bokas alla besök i förväg. Kön är borta.

84-åriga Arinda de Souza hankar sig fram till ingången. I Brasilien har socialförsäkringsmyndigheten även hand om pensionsutbetalningarna, och hon måste visa upp sin mans dödsattest och dokument som bekräftar hur länge han arbetat.

– Jag ringde socialförsäkringens hjälpcenter och de bad mig skanna dokumenten, men jag har ingen skanner. Jag har inte ens en dator, säger Arinda de Souza.

Hon närmar sig säkerhetskontrollen tillsammans med sin 77-årige granne, som hjälper henne.

– Vi äldre får stötta varandra, säger han.

En hemlös man sover utanför ingången till socialförsäkringskontoret på Avenida Presidente Vargas i Rio de Janeiro när Arinda de Souza och hennes granne går in. Kontoret tar bara emot dem som bokat besökstid i förväg.
Bild: Dado Galdieri
En hemlös man sover utanför ingången till socialförsäkringskontoret på Avenida Presidente Vargas i Rio de Janeiro när Arinda de Souza och hennes granne går in. Kontoret tar bara emot dem som bokat besökstid i förväg.

Innan de blir insläppta till väntrummet mäter beväpnade vakter deras kroppstemperatur och ber dem att smörja in sina händer med handsprit. Sedan får de gå genom röntgenapparaten för att kontrollera att de inte bär några vapen. Ibland går det våldsamt till på socialförsäkringskontoren i världens sjätte största land. Under pandemin är det betydligt lugnare. I väntrummet sitter ett tiotal personer som alla har bokat tid i förväg. För att ingen ska behöva sitta bredvid någon annan har personalen bundit fast tomma pappkartonger på vartannat säte.

– Det är bra. Vi befinner ju oss i riskgruppen, säger Arinda de Souza.

De anställda på socialförsäkringskontoret har placerat kartonger på varannan stol för att säkerställa att besökarna håller avstånd.
Bild: Dado Galdieri
De anställda på socialförsäkringskontoret har placerat kartonger på varannan stol för att säkerställa att besökarna håller avstånd.

När det blir hennes tur leds hon genom en avskärmad korridor till en av de fyra luckorna som är öppna. Stora plexiglasskärmar skyddar de anställda från försäkringstagarna. En städerska torkar av sätet med sprit innan Arinda de Souza sätter sig och lämnar över sina dokument. Ovant lägger Marcello Caetano dokumenten på skannern. Han är militär och har inte tidigare jobbat på ett socialförsäkringskontor. När han ska föra in hennes namn i datorn skriver han med pekfingret på tangentbordet.

Marcello Caetano har kallats in av regeringen för att ersätta de anställda som föredrar att arbeta hemifrån.

– Jag var stationerad i Angola under inbördeskriget och avväpnade Unita-­gerillan. Jag är inte rädd för ett virus. Jag har haft malaria fem gånger och överlevt. Det viktiga är att skydda sig, säger han.

Marcello Caetano är pensionerad militär. När han erbjöds att hoppa in på den brasilianska socialförsäkringsmyndigheten för att ersätta anställda som inte kan arbeta på kontoret tvekade han inte. ”Allvarligt talat tycker jag att skyddsnivån är hög. Jag har både plexiglas framför mig och skärm­visir”, säger han.
Bild: Dado Galdieri
Marcello Caetano är pensionerad militär. När han erbjöds att hoppa in på den brasilianska socialförsäkringsmyndigheten för att ersätta anställda som inte kan arbeta på kontoret tvekade han inte. ”Allvarligt talat tycker jag att skyddsnivån är hög. Jag har både plexiglas framför mig och skärm­visir”, säger han.

Vid sidan av USA är Brasilien ett av de länder som drabbats värst av corona­pandemin. Över 176 000 människor har hittills dött och fler än 6,5 miljoner har konstaterats smittade. Vad som förvärrar situationen är att landets president, högernationalisten Jair ­Bolsonaro, uppmanat befolkningen att möta viruset med blottat bröst.

”Brasilien måste sluta vara ett land för fjollor”, sade den före detta yrkesmilitären i november.

Under pandemin har han sparkat två hälsoministrar och tillsatt en general utan tidigare erfarenhet av hälsofrågor på posten. Inga större investeringar har gjorts, varken när det gäller inköp av respiratorer eller skyddsutrustning. I stället har Bolsonaro lurat befolkningen att tro att klorokin är en mirakelmedicin som fungerar.

Brasiliens president Jair Bolsonaro har ­tonat ned riskerna med coronaviruset. ”Brasilien måste sluta vara ett land för fjollor”, har han sagt.
Bild: Palácio do Planalto, CC BY 2.0
Brasiliens president Jair Bolsonaro har ­tonat ned riskerna med coronaviruset. ”Brasilien måste sluta vara ett land för fjollor”, har han sagt.

Den brasilianska socialförsäkringsmyndigheten INSS, Instituto Nacional do Seguro Social, har 21 000 anställda. När kontoren stängde 17 mars utbröt panik i samhället. De som kände sig sjuka och ville stanna hemma från jobbet för att minska smittspridningen hade ingenstans att vända sig för att få ut sin sjukförsäkring. Det tog flera månader innan kontoren kunde börja arbeta på distans. Många av de anställda på landsbygden har inte tillgång till internet hemma, och många av dem som lever i städerna bor så trångt att det är svårt för dem att hitta en ostörd yta att arbeta från. Flera delar hem med sina gamla föräldrar.

– Pandemin är en stor utmaning för oss. Merparten av våra anställda är i sextioårsåldern och befinner sig i riskgruppen. Andra måste vara hemma för att ta hand om barnen när skolorna stängt ned, säger Caio Figueiredo, chef för de trettio socialförsäkringskontoren i Rio de Janeiro.

Caio Figueiredo, chef för socialförsäkringsmyndighetens trettio kontor i Rio de Janeiro.
Bild: Dado Galdieri
Caio Figueiredo, chef för socialförsäkringsmyndighetens trettio kontor i Rio de Janeiro.

Redan i maj försökte Bolsonaros finansminister, den nyliberala investeraren Paulo Guedes, tvinga de statsanställda att återgå till jobbet. De fackförbund som representerar personalen på socialförsäkringskontoren vägrade, med motiveringen att risken att bli smittad var överhängande när försäkringstagarna besökte kontoren. Till slut tvingade finansministern kontoren att öppna 24 juli. Facken fick då kongressen att sätta sig över hans beslut. Efter att Bolsonaro utfärdat ett dekret öppnade 600 av landets 1 525 socialförsäkringskontor den 14 september.

– Vi behövde tid för att anpassa oss. Utbilda vakter, få plexiglas på plats. Vi saknade också personal, säger Caio Figueiredo.

Enligt facket befinner sig 63 procent av de anställda i riskgruppen. Andra var tvungna att stanna hemma med sina barn. Lösningen blev att Bolsonaro kallade in landets pensionerade militärer, som fick 30 procents påslag på pensionen om de ersatte de anställda.

– Militärerna räddade oss, säger Caio Figueiredo.

Han går fram till Marcello Caetano, som för tre år sedan pensionerade sig från marinen. Tack vare att militärer har särskilda pensionsförmåner kunde han sluta redan som 47-åring, efter 30 års aktiv tjänst.

– Efter ett tag blev det tråkigt att vara hemma. Jag gick upp i vikt och hade inget att göra. När detta erbjudande kom nappade jag direkt, säger Marcello Caetano.

Det svåraste för honom har varit att lära sig datasystemet. Han har tidigare ingen erfarenhet av datorer och skriver med pekfingret på tangentbordet.

– Det är också många komplicerade regler att ha i huvudet, men varje dag blir jag bättre och bättre.

Ingen av de anställda på kontoret har än så länge blivit sjuk i covid-19, och Marcello Caetano ser inget behov av ytterligare säkerhetsåtgärder.

– Allvarligt talat tycker jag att skyddsnivån är hög. Jag har både plexiglas framför mig och skärm­visir. Det farligaste är att ta pendeltåget hit om morgnarna. Vagnarna är smockfulla.

Av de trettio socialförsäkringskontoren i Rio de Janeiro har endast fem öppnat. Varje kvart mellan 07:00 och 13:00 tar de emot försäkringstagare som bokat en tid i förväg. De flesta är äldre och befinner sig i riskgruppen.

– Allt går att lösa digitalt i dag. Men den äldre generationen har svårt att hantera appar och datorer. Det finns också en kultur av att man vill ha personliga möten. Man litar inte på tekniken, säger Luis Eduardo Ortiz, chef på socialförsäkringskontoret på Avenida Presidente Vargas.

Luiz Eduardo Ortiz, chef för socialförsäk­ringskontoret på ­Avenida Presidente Vargas i Rio de Janeiro.
Bild: Dado Galdieri
Luiz Eduardo Ortiz, chef för socialförsäk­ringskontoret på ­Avenida Presidente Vargas i Rio de Janeiro.

Fram till i september arbetade han hemifrån, men det var inte utan problem. Hans fru arbetar inom vården och smittades av covid-19. För att skydda honom flyttade hon till sin mammas lägenhet och hans svärmor flyttade hem till honom.

– Det var inte helt lätt, säger han och skrattar.

Luis Eduardo Ortiz är nöjd med att han fått fyra militärer som ersatt de anställda som inte kunnat komma tillbaka till arbetsplatsen.

– Militärer är noggranna. Det funkar bra.

Han lyckades också få en av sina avdelningschefer, som ansvarar för kontorets administration, att komma tillbaka till kontoret.

– Luis ringde mig och frågade om jag ville komma tillbaka. Jag sa ”ja” direkt. Jag var så trött på att sitta hemma med min man, säger Fátima Neto och ler.

Hon är 65 år, men trots sin ålder känner hon ingen större rädsla för viruset.

– Jag är vid bra hälsa, menar hon.

I början av pandemin arbetade Fátima Neto hem­ifrån, men när hennes chef ringde och frågade om hon ville komma tillbaka svarade hon ja direkt. ”Jag var så trött på att sitta hemma med min man”, säger hon.
Bild: Dado Galdieri
I början av pandemin arbetade Fátima Neto hem­ifrån, men när hennes chef ringde och frågade om hon ville komma tillbaka svarade hon ja direkt. ”Jag var så trött på att sitta hemma med min man”, säger hon.

En av dem som valt att arbeta hemifrån under pandemin är Daniele Moraes Carneiro.

– Jag hade inget val. Min femåriga dotters dagis stängde och jag behövde vara hemma med henne. Mina föräldrar bor också hemma hos mig och min man. Och min pappa är i riskzonen. Han har kronisk bronkit. Om nätterna sover han med syrgasmask. Jag vill inte utsätta honom för någon fara, säger hon.

Hennes man är militär och erbjöds inte möjligheten att arbeta hemifrån. För att han inte skulle riskera att ta hem smittan fick han flytta hem till hennes bror.

Daniele Moraes Carneiro är anställd som fysioterapeut på personalavdelningen på socialförsäkringsmyndighetens huvudkontor i Rio de Janeiro. Under pandemin har hennes arbetsuppgifter blivit viktigare.

– Varje vecka har jag kopplat upp mig på Zoom för att göra kroppsövningar med anställda som arbetar hemifrån. Rygg- och nackövningar och en del yoga.

Under de digitala träffarna insåg hon hur viktigt det var för många att behålla den sociala kontakten. Varje dag klockan 17:00 håller hon därför en after work där folk får prata om vad de vill. Hon har även arrangerat digital meditation och digitala bönestunder för katoliker, protestanter och spiritister. I ett par fall har hon tvingats kalla in huvudkontorets psykolog som hjälpt anställda som blivit deprimerade eller fått panikångest av att sitta hemma.

– Många känslor rörs upp när man ­jobbar hemifrån. Framför allt för kvinnor som förutom sitt jobb förväntas städa, laga mat och ta hand om familjen, säger hon.

Daniele Moraes Carneiro arbetar på personalavdelningen på socialförsäkringsmyndigheten INSS huvudkontor i Rio de Janeiro. I möten på Zoom försöker hon att stödja och uppmuntra kolleger som arbetar hemifrån och saknar sina arbetskamrater. Här syns hon till vänster i den tredje raden.
Daniele Moraes Carneiro arbetar på personalavdelningen på socialförsäkringsmyndigheten INSS huvudkontor i Rio de Janeiro. I möten på Zoom försöker hon att stödja och uppmuntra kolleger som arbetar hemifrån och saknar sina arbetskamrater. Här syns hon till vänster i den tredje raden.

Vad som försvårat arbetet för de anställda på socialförsäkringskontoren är att finansministern Paulo Guedes infört ett poängsystem, med motiveringen att de anställda inte ska kunna maska. Varje anställd måste handlägga minst tolv fall om dagen.

– Det har skapat en stress. Ibland ­fungerar inte internet hemma eller så krånglar vårt eget datasystem. Då blir det svårt att uppfylla dagens kvot, även om den anställde sitter framför datorn, säger Daniele Moraes Carneiro.

När högernationalisten Jair Bolsonaro tog över styret av Brasilien för snart två år sedan förde han samman social­departementet och arbetsdepartementet med finansdepartementet. Det innebär att det är finansministern Paulo Guedes som styr över de anställda på socialförsäkringskontoren. Tidigare i år gick han till attack mot de statsanställda och kallade dem för parasiter. Guedes menar att statsanställda bara vill ha förmåner och inte uträttar mycket.

– Det låter otäckt när jag säger det, men han för ett krig mot oss, säger Moacir Lopes, ordförande för FENASPS, ett av de fackförbund som företräder de anställda på socialförsäkringskontoren.

Han motsätter sig beslutet att kalla in pensionerade militärer ur reserven för att bemanna kontoren. Han är också kritisk mot det nya poängsystemet för de anställda.

– Vi var redan underbemannade innan pandemin. Varför inte satsa på oss och anställa fler? Regeringen investerar ju fullt inom rikspolisen och försvaret. De har fått ökade anslag med 130 procent. Men inga investeringar har gjorts för oss.

När finansministern tvingade kontoren att öppna i september uppmanade FENASPS de anställda att strejka.

– Vi har aldrig varit i en sådan svår situation som nu. Regeringen fullständigt struntar i folks hälsa. För Guedes hade det bästa nog varit om alla sjuka dog så att han inte behövde betala ut någon sjukförsäkring, säger Moacir Lopes.

84-åriga Arinda de Souza får till­baka sina dokument av den pensionerade militären på socialförsäkringskontoret på Avenida Presidente Vargas. Han har aktualiserat hennes dokument och från och med nästa månad kommer hon att få ut sin lagstadgade änkepension.

– Jag är glad över att det gick att lösa. Nu ska jag inte ge mig utanför hemmet på ett tag. Smittan ökar igen har jag hört, säger hon.

Brasilien

Brasilien är med sina drygt 212 miljoner invånare världens sjätte största land sett till folkmängd. Landets BNP per invånare är ungefär en sjättedel av Sveriges. 

Reportaget från Brasilien har finansierats med resereportagebidrag från Union to Union, som samordnar LOs, Sacos, TCOs och deras medlemsförbunds fackliga utvecklingsarbete.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.