"Det händer tyvärr att skyddsombud hoppar av eller inte vill ta uppdraget för att de känner en vanmakt", säger Peter Sirén, huvudskyddsombud på Kronofogden.
Bild: Mats Åstrand
"Det händer tyvärr att skyddsombud hoppar av eller inte vill ta uppdraget för att de känner en vanmakt", säger Peter Sirén, huvudskyddsombud på Kronofogden.

Skyddsombuden: stressen är värst

FÖRDJUPNING: ARBETSMILJÖ2012-02-15

Stress är det allvarligaste ­problemet på statliga arbetsplatser, enligt STs skyddsombud. Vart femte skyddsombud ­tycker att de har för små möjligheter att påverka arbets­miljön.
– Man får stånga sig fram och hävda sin rätt, säger Peter Sirén, huvudskyddsombud på Kronofogden.

»Extremt hög arbetsbelastning. Otydliga prioriteringar. Svag och frånvarande ledning.«

Så låter en typisk kommentar till frågan om ST-medlemmarnas psykosociala arbetsmiljö­ i en webbenkät som ST gjort. Enkäten gick ut till närmare 1 800 skyddsombud och huvud­skyddsombud i förbundet och besvarades av 46 procent.

Två av tre skyddsombud tycker att stressen är en högprioriterad arbetsmiljöfråga.

– Problemet är inte nytt, men blir inte mindre för att det pågått länge. Människor far illa av det, konstaterar STs utredare Torbjörn Carlsson, som utarbetat enkäten.

På andra plats i skyddsombudens prioriteringslista kommer chefs- och ledar­skapfrågor, vilket Torbjörn Carlsson kopplar ihop med stressen.

– I ett ansträngt läge blir det särskilt tydligt hur ledarskapet fungerar. Vi får också signaler från fackliga
företrädare om att det kommer in nya, tuffa chefer som inte förstår vikten av fackligt ­arbete och av samverkan.

Vart femte skyddsombud svarar i enkäten att de inte har tillräckliga möjligheter att påverka arbetsmiljön.
25 procent säger att de inte varit delaktiga i den obligatoriska bedömningen av psykosociala risker.

Problem med bristandeinflytande kommer ofta upp på kurser för skyddsombud, säger ST-ombudsmannen Lena Danås.

– Ofta handlar det om myndig­heter som omorganiserats och centraliserats, säger hon. Man får höra att besluten ­redan fattats på huvudkontoret och bara ska expedieras.

Ointresse eller motstånd från ­arbetsgivaren är något som Peter ­Sirén, huvudskyddsombud på Kronofogden, har erfarenhet av.

– Skyddsombuden blir ofta ifråga­satta i sitt arbete och i sin roll. Vi ska bara jobba. Det händer tyvärr att skyddsombud hoppar av eller inte vill ta uppdraget för att de känner en vanmakt.

Håkan Olsson,chef för Arbetsmiljö­verkets inspektionsavdelning syd, ­säger att man bland inspektörerna uppfattar att skyddsombuden generellt fått en tuffare situation. Dels gör lågkonjunkturen att många blir försiktiga i sitt agerande mot arbetsgivaren, dels ställer den minskade fackliga anslutningen till problem.

– Skyddsombuden blir färre, och det kan försvaga det systematiska arbetsmiljöarbetet. Dessutom kan det vara svårt för fackligt anslutna skydds­ombud att agera även för icke-medlemmar.

Ännu fungerar den svenska modellen där parterna samarbetar om arbetsmiljöfrågor, anser han.

– Men fortsätter trenden måste man titta på konsekvenserna utifrån ett ­arbetsmiljöperspektiv.

Bild: Mats H Andersson

Skyddsombud ska undersöka risker

  • Arbetsplatser med minst fem anställda ska ha skyddsombud/arbetsmiljöombud. Större arbetsplatser ska även ha ett huvudskyddsombud.
  • Arbetsgivaren ska samverka med skyddsombuden i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
  • Om arbetsgivaren inte rättar till brister kan skyddsombudet göra en anmälan till Arbets­miljöverket och ytterst stoppa arbetet.

Så svarar skyddsombuden i STs enkät

  • 4 av 10 skyddsombud säger att hot och våld förekommer på arbetsplatsen. Och där det förekommer anser fyra av tio att det påverkar arbetsresultatet eller tjänste­utövningen.
  • 23 procent anser att de anställda inte kan framföra kritiska uppfattningar internt på arbetsplatsen.
  • 38 procent anser att de anställda inte kan framföra kritiska uppfattningar offentligt.
  • 67 procent pekar ut stress och arbetsbelastning som ett av de tre viktigaste områdena att arbeta med. Därnäst på listan kommer chefs- och ledarskapsfrågor (42 procent), fysisk arbetsmiljö (24 procent), trivsel/socialt kllimat (22 procent) och kompetensutveckling (21 procent).
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA