Bokslut över politikens år
Alexander Armiento om gräsrotsrörelser och politikens återkomst.
Det fanns en tid när politik var ett fult ord. När den offentliga debatten dominerades av röster som tyckte att politiker skulle göra så lite som möjligt, eftersom de ändå gjorde det så dåligt.
Den känns långt borta i dag.
Under årets sista månader har ekonomer och näringslivsföreträdare världen över krävt att regeringar ska rädda havererade banker och pigga upp en svårt deprimerad världsekonomi med fullmatade stimulanspaket. I Sverige har debatten gått från att handla om hur regeringen ska sälja ut statliga företag till rop på att staten ska köpa in sig i bilindustrin.
John Maynard Keynes idéer om en aktiv tillväxtpolitik var länge lika ute som fjolårets klädkollektioner – åtminstone bland de flesta ekonomer. Men nu tvivlar även flera av den fria marknadens profeter på att en oreglerad ekonomi löser sina egna problem. Plötsligt har politiken en uppgift igen.
Det är inte bara på ekonomins område som politikerna fått ett tydligt mandat att agera. Även i andra frågor förväntar sig – ja, kräver – både experter och medborgare aktiva insatser från de folkvalda. Kanske är det särskilt tydligt i klimatfrågan. Nästan ingen säger annat än att politikerna bär det tyngsta ansvaret för att stoppa den globala uppvärmningen.
— •l• —
Under 2008 har vi också fått se mängder med människor engagera sig politiskt för första gången. Få lagförslag i modern tid har väckt en så bred och livlig debatt som det om FRA-lagen. Mängder av människor – många av dem unga – engagerade sig, organiserade sig och lärde sig mycket om politik. En del av de lärdomarna var bittra och åtskilliga övervakningsmotståndare blev nog besvikna över att lagen inte stoppades.
Men protesterna resulterade trots allt i en grundlig renovering av lagen och det blev tydligt för många att en folkopinion verkligen kan påverka politiken. Det är bara en tidsfråga innan vi ser nästa gräsrotskampanj.
I USA samlade Barack Obamas valrörelse hundratusentals människor som aldrig tidigare deltagit i en politisk kampanj. De lockades av tron på politikens kraft att förändra. Med en vision om en folkrörelse som fortsätter att vara en betydelsefull kraft långt efter valdagen har Barack Obama chansen att tillsammans med sina anhängare förändra amerikansk politik.
— •l• —
Det återstår naturligtvis att se hur länge den nya tron på politiker och politik varar, och vilken form den tar sig framöver.
Men att utnämna 2008 till politikens år känns högst rimligt, även om utvecklingen inte började på nyårsdagen och inte lär nå någon slutpunkt den sista december. Snarare ser vi nu konkreta och tydliga effekter av en långsam pendelrörelse tillbaka mot tron på politiken som medel för att förändra samhället.
En av dem som hängt med pendeln tillbaka är Henrik Schyffert. Under 90-talet stod han och hans Killinggäng inte för mycket annat än en bekymmerslös ironi. 2008 står Schyffert på scen i Almedalen som förband till Mona Sahlin och pratar om politik.
Då om inte förr blir det tydligt att tiderna förändrats.
Alexander Armiento är chefredaktör för ST Press.
Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
