I varje nummer av Publikt medverkar en gästkrönikör. Här hittar du de krönikor som publicerats, med de senaste först. Du kan även följa Publikts krönikor genom att prenumerera på RSS-flödet.
Den franske filosofen Michel Foucault skrev poetiskt i sina banbrytande verk om sexualitetens historia om »ett litet folk« som föddes för tvåhundra år sedan, framtvingat ur den nya borgerliga ordningen.
Om inget oväntat inträffar – ett nytt Tjernobyl, upptäckten av ett oljefält i Mälaren eller om något av blocken verkligen kunde komma på ett vattentätt sätt att sänka arbetslösheten rejält – ser det faktiskt ut som om kulturpolitiken skulle kunna komma att spela en roll i höstens val.
I de nordiska länderna har vi en viktig tillgång som ofta glöms bort. Tack vare vårt gemensamma kulturarv och våra likartade samhällssystem kan vi dra nytta av varandras erfarenheter och kunskaper på en mängd skilda områden. Nästan överallt finns ett nordiskt samarbete i en eller annan form.
Om några månader kan jag fira tio år som anställd inom fackföreningsrörelsen. En värld där medelåldern är ganska hög – vilket också är föremål för ständiga bekymrade diskussioner.
Vi är fem i familjen så det blir ju många vändor i stekpannan när jag gör pannkakor. Därför passar jag på att stryka samtidigt.« »Annars kan du göra som jag, stek med två laggar!«
Ett hav av människor. Oppositionens orange färg överallt – på fanor, halsdukar, mössor. Unga och gamla Kievbor i vinterkylan på Självständighetstorget. Tonerna av en modern kampsång med ett klassiskt tema: »Tillsammans är vi många! Vi kan inte besegras!«.
Vilja, välja och val, det är tre ord som hör ihop. Hittills har de haft en enbart positiv klang, men hur mycket valfrihet orkar en människa med egentligen? 700 pensionsfonder orkar få välja mellan. Inför så många alternativ valvägrar människorna. För egen del vet jag att redan tre alternativ brukar göra mig vimmelkantig.