Ett filmår som börjat starkt

KULTUR: FILM OCH DVD2017-02-14
Det svenska filmåret 2016 var en besvikelse, såväl publik-­ som kvalitetsmässigt, men 2017 har börjat starkt. Det inleddes redan 6 januari med den ljuvliga fördomsorgien Måste gitt och strax därefter kom fina Småstad – en film med liten budget men stort hjärta. Se dem! Och våren fortsätter i samma goda stil.
Av:  Fredrik Sahlin
  • Sameblod. Det här är Amanda Kernells debut som långfilmsregissör – en melankolisk och känslostinn berättelse återgiven i ett behagligt nedskruvat tonläge. Tonåriga sametjejen Elle-Marja växer upp under en tid då rasbiologi och kolonialism formar såväl Sverige som individen. Trött på alla fördomar som omger hennes folk försöker Elle-Marja fly sitt ursprung, vilket inte är så lätt som hon tror. Sameblod visades nyligen på den kreddiga Sundancefestivalen och har redan mottagit globala hyllningar. Svensk premiär blir det tredje mars.
  • Dröm vidare. Rojda Sekersöz är precis som Kernell debutant i det långa formatet, vilket märks ibland, i några schablonartade bildval, men likväl finns här en nerv och framåtrörelse som förlåter mycket. Det handlar om Mirja som precis kommit ut ur finkan och nu ska försöka leva ett laglydigt liv, men det gamla gänget sätter käppar i hjulet. Jo, vi har sett detta förut, många gånger, men inte i en film där alla viktiga roller spelas av kvinnor. (Bio 13/3)
  • Moonlight. En ovanligt liten film för att vara en av de stora Oscarfavoriterna. Komma ut-teman är ju inget ovanligt nu för tiden, men frågan är om det inte är första gången jag sett det utspela sig i hårda hoods-kvarter. Vi följer den svarte killen Chiron från tioårsåldern och tjugo år framåt, när han tampas med en hård tillvaro med knarkande mamma, områdets hårdingar och alla de fördomar mot homosexuella som frodas i hans machokvarter. Stämningsfullt foto och dito berättande, utan att det blir sentimentalt. (Bio 10/2)
  • Mysteriet i Slack Bay. Måste klämma in en knäpp fransos också. Bruno Dumont har mest gjort sig känd som begåvad skapare av social realism i många nyanser av brunt, men det här är något helt annat – en barock och underhållande sak som utspelar sig tidigt 1900-tal, och handlar om kulturkrocken mellan semestrande överklass och den idylliserade landsbygdens inte alls vänliga bonnlurkar. Kannibalism, fördomar och medvetet, knasigt överspel i vårens galnaste skapelse. (Bio 10/3)


Fredrik Sahlin, filmrecensent och journalist.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.